Tystnad utan tagning

I den här lådan ekar det tomt. Blogginnehaverskan har slut på ord för  tillfället . Eller. Blogginnehaverskan har många ord i sin hjärna, huller om buller men låter sig icke skrivas. Ett stort migränanfall har motats, en helg har passerat i maklig takt och det är väl ungefär så. På återseende eller nåt. 

Hej vardag!

Cyklat till jobbet. Jobbat, vilket idag mest bestod av att läsa mail. 150 st att gå igenom. Tar en stund. Ätit medhavd matlåda innehållande lax, broccoli och blomkål. Cyklat hem och tänkte leka semester vid ett bad men somnade i soffan p g a spränghuvudvärk. Ungefär så. Första jobbdagen avklarad!

Summa summarum

Söndagsfrukost på köksaltanen i skugga. Inte lika varmt idag, än, så för första gången på mycket länge, har jag en tröja på mig. Dricker kaffe och läser bok. Funderar på hur i all världens dagar jag ska orka upp till jobb i morgon??? 

Vädergudarna ”hotar” med temperaturer upp till 33 grader så det blir till att leka semester efter jobbet. Bada, ligga i skuggan, vad som.

Hamnade i en ”trötthetsdiskussion” igår med anledning av att jag svarade ”nej” på frågan om jag nu var utvilad efter fem veckors semester. Man ”ska” vara det förstår jag men om man som jag lider av kroniskt trötthetssyndrom och har utmattningssyndrom i bagaget är ”utvilad” en känsla som aldrig infinner sig. Dagsformen bestämmer hur lätt eller svårt det är att ta sig an dagen. Dagsformen beror på, som för alla, vad jag gjort innan, sovit, ätit, hur det varit runt omkring mig, hur svår ledvärken är o s v. Jag vaknar alltid trött. Ständigt. Vart jag än är, vad jag än gör. Därför är ledighet skönt, för jag kan vara i min egen takt. Borde man då flänga Europa runt på en motorcykel? Varför inte? Det har gått bra. Vi kan stanna när vi vill, pausa, planera om och bestämma i vår egen takt. (Eller min takt). 

Jag skriver inte om detta varje dag. Det är ett sätt att leva. Att ha ständig värk, mer eller mindre, är i sig uttröttande men simning och träning gör bättring så då gör jag det. Problemet är mest att hushålla med energin. Viss batteritid  ska räcka till och eftersom jag vet att den är begränsad, behöver jag välja för att inte köra i sank alldeles. Och hur svårt är inte det? Att välja!?

Tror för övrigt att just återhämtning är en underskattad aktivitet. Att vi i vår iver att vara så effektiva som det bara går glömmer bort det. Återhämtning och reflektion. Borde vara obligatoriskt på schemat och kalendrar både i skolan och arbetslivet. 

Är jag då nöjd med semestern?? Ja! Utan tvekan! Så mycket fina platser, upplevelser och äventyr jag upplevt! Sitter som bomull kring hjärtat. Och stunderna med kidsen! Sol, sommar, bad och kärlek. 

Skönlördag

Gårdagen tillbringades på en badstrand. Hjärtat och jag har hittat en liten badpärla och vägen dit är fantastiskt vacker. Så där somrigt svensk-pålandet-väg att självaste Colin Nutley skulle vilja åka dit! (Om man nu vet att Colin  Nutley älskar att skildra det svenska sommarljuset, stämningen och gör det med bravur).

Vi badade, fikade, pratade, badade igen, åt glass, jag somnade på filten och snarkade förstås, vi åkte in till Gnesta och åt grekisk mat innan vi rullade hem igen. Vi åkte hoj så på med kläder, av med kläder vid badet och på igen. Svettigt. Ja. 

Kidsen har återvänt efter sin Skåne-resa så det blev kramkalas igår kväll och så klart, mys med Lilla N. 

Dagen idag har startat med långfrukost med Stora Systern i skuggan på köksaltanen, älskar’t! Lite molnigt vilket är MYCKET efterlängtat och jag blir kvar här i sköna stolen. Kurerar en urinvägsinfektion, har bra böcker att läsa och en julmarknadsresa ska planeras. Allt i min egen takt och en skönlördag so far!

Torsdagsreflektioner

• Är nu stolt ägare till en mintgrön och lila citybike a la -92. Har fixat dubbla lås och idag ska jag inhandla en kedja för att låsa fast den i verandastolpen = är trött på cykeltjuvar.
• Gårdagskvällen ägnades åt ”Picnic i parken” just på en filt i stadsparken. Jag, Lilla Systern med pojkvän och flera tusen andra eskilstunabor. På slutet uppträdde en trött Micke Rickfors och jag tänkte verkligen ”time flies” och mindes -80talet när jag tyckte han var vrålsnygg och for runt på otaliga konserter när han spelade. Idag är han närmare 70 (i december) och som sagt, lite trött. Men bra. Så där bra så när han drog av Percy Sledges ”When a man loves a woman” skrynklade hjärtat sig och tårarna sprutade för tid från längesen, hur det blev och nån som inte finns längre samtidigt som jag älskar när Hjärtat nynnar den låten i örat på mig och stolpar runt med mig i hans ac-kalla kök = i mitt hjärta får många plats och jag kan vagga sorg och lycka samtidigt. För jag måste det. Kallas visst livet.
• Det är varmt = tycker resten av Sverige med men som sagt, när min egen inre termostat går bananas samtidigt och det inte hjälper att knapra isbitar??
• Ätit långfrukost på köksaltanen idag, i skuggan = är lyckligt lottad som kan bo som jag gör med två uteplatser och ett helt radhus däremellan.
• Har två dagar kvar på semestern och har då varit ledig i fem veckor = känner att jag skulle kunna vara ledig fem veckor till. Jag gillar mitt jobb och rutiner men har så mycket att göra, böcker som vill läsas, kaffe som vill drickas på mysiga fik, badandet, ligga och titta på molnen, bara varandet, hänga villkorslöst med Lilla N och tusen andra saker..
• Någon säger p g a ovanstående om ledighet att ”näe, nu måste du väl ändå vara nöjd”??? = Måste jag???? 

Dagar utanför banan

Gårdagens lunch spenderades med en gammal barndomskompis. Hon hade uppfattat att jag är lite låg för tillfället och kom över med jordgubbar och glass. Vi satt på min altan på framsidan där det är skugga till ca ett på dagarna. Det var mysigt att ses. Det var skönt att slippa tänka på att fixa lunch, hon styrde upp det med jordgubbarna och lite frallor. När hon återgått till jobbet åkte jag och badade. Simmade. Långt. Men vände fort som bara den när räddningstjänsten kom i full fart och kastade i både båt med besättning och dykare .... jag hoppas de hade träning, det kändes lite olustigt och jag höll mig nära stranden resten av dagen. Ja. Jag somnade sen på filten.

Stora Syster skickade en film på hur Lilla N sprang vilt hojtande i vattenbrynet vid Vitamölle i Skåne och jag tänkte ”freedom” och att jag också skulle vilja/behöva springa och skrika vilt i vattenbrynet men att det inte är lika gulligt så nä, jag höll mig på filten och tittade på Lilla N flera gånger och blev varm i mormorshjärtat.

En kvällstur till ett annat bad med Hjärtat stod sen på tur och han bjöd på kaffe och glass medan vi njöt av solnedgången. På hemväg stannade vi på ICA Maxi för han behövde handla. Det behövde tydligen jag med för notan slutade på 432kr och jag har nu en ny golvmopp, en grön skurhink, en fönsterputstrasa och ett Kubb-spel. Det enda jag kan tänka mig är att spela kubb. Städa går bort.

Idag ska jag ta mig samman och åka till Bästa Mamman och hämta cykeln som jag fått. Ikväll väntar Picnic i Parken och Lilla Systern med pojkvän har bjudit med mig och hans mamma. De ska fixa något att äta o dricka, jag behöver bara ta mig dit. Förhoppningsvis via cykeln som jag tänker låsa och kedja fast vid ett träd och helst göra strömförande för att få ha den i fred. Mordisk? Inte ett dugg men trött på att få cyklar stulna. Innan jag gör allt det här behöver jag vila känner jag. Vaknat, duschat, ätit frukost, läst och skrivit blogg räcker gott för tillfället. Over and out! 

När det går sådär och .....

.... jag halkar av banan. P g a anledningar och att jag inte tänker som alla andra. Blir förvånad och känner mig då och då som en utomjording och undrar var min planet finns någonstans? Mitt i finaste semestern och sommaren blev hjärtat skrynkligt. Botemedlet blev plantering av blommor i trädgården och en eftermiddag på en badstrand. Har druckit två liter vatten och läst ut en bok. Simmat. Somnat på filten och snarkat. Jag sov så gott!

Hönsmamma på vift

Lördag. Hett som hell och äntligen kom det en regnskur. Nåja, tio minuter räknas väl ändå som skur???? 

Har städat nya bilen invändigt med hjälp av Hjärtat, att städa bilar är en av hans bästa grenar och nu skiner den som ny. Sen, att jag glömde bort att sätena var nytvättade och fortfarande fuktiga, tog bilen till Plantagen och promenerade runt där med blöt shortsbak är sånt som händer. Eller i alla fall mig. Hem med dagens ”fångst”, blommor till halva priset, för att fika med Lilla Syster och hennes pojkvän.

Store Bror hörde av sig, magsjuka/matförgiftning stod på hans dagordning. Sånt kan de ju få hållas med själva men då han medicinerar bl a med Litium, blev jag orolig då det är otroligt viktigt med vätskebalansen. Jag ringde 1177 för råd, det gick sådär då sonen och jag befann oss på olika håll (han behöver lite hjälp med dylika samtal) så jag la på och åkte hem till honom. Efter samtal via högtalaren med 1177 så han blev involverad fanns sedan en plan och då blev  mamman lugnare. Inte helt dock, så innan jag åkte hem igen diskade jag och städade toan. Ja, jag vet. Och jag VET att han kan göra det själv men JAG blir lugnare av att ha något för händerna och får umgås lite längre med honom. Det blir ju lite roligare för hans flickvän att komma hem också.

Ja. Så kan en lördag mitt i juli rulla på.

Hemma och två spår i hjärtat

Jag har varit hemma i tre dagar. Resan, 630 mil på hoj, har gått bra och vi har sett fantastiska ställen. Vi har förundrats, svettats, åkt vilse, tjafsat, skrattat och gråtit (i alla fall jag), hänförts och gråtit lite till (i alla fall jag), tittat på fotboll, solat, badat, funderat och diskuterat, läst kartor och hittat, legat uthällda på klippor och letat efter ”djur i molnen” och tusen andra saker. Ett äventyr att minnas. En utmaning som jag är glad över, att våga, att kunna och orka.

En ny erfarenhet är att känna av värmesvallningar i 38 graders värme. Jag menar, det är varmt utifrån men när själva kroppstermostaten går bananas inifrån samtidigt blir det lite .... varmt. DET kunde ingen ac i världen rå på! Milde himmel, när slutar det???? 

Mitt i resan nåddes jag av ett sorgligt besked hemifrån, någon som stått mig och barnen väldigt nära, gick bort. Livet tar små skutt och så är allt oåterkalleligt förändrat. Att ha ledsna ungdomar 200 mil bort är svårt. Mammahjärtat vill vara nära, trösta och hålla om men det ser ju inte alltid ut och  tack och lov då för mobiler, sms och chatt. Vi såg till att alla hade någon hos sig vid beskedet och i Wien satt Hjärtat och höll om mig medan fulgråten tog sig ut. Sorg gör ont på riktigt. 

Semestern fortsatte och jag med två spår i hjärtat. Ett där glad-Cina tog sig an äventyr och dagarna och ett annat där ledsenheten letade sig fram då och då. Det finns ju ingen manual för sorg, inget rätt eller fel, den behöver vaggas när den pockar på. Det gjorde vi i Wiens parker, vid fontänerna, statyerna och cafeérna. 

Hemma. Har tvättat, sorterat post, rensat ogräs, badat med Lilla N, firat lilla Ns treårsdag,, tvättat bilen och sånt som behöver pysslas om. Ett bad själv på en strand med bok, guldstund!  Ikväll vankas grillafton hemma hos Hjärtat och hans ungdomar, en vecka kvar på semestern! 

Bytt ör bytt och kaffestänk

Idag fick vi byta lägenhet p g a att jag tog fel på datum vid bokningen och vi förstod helt plötsligt att vi var lägenhetslösa lördag-söndag. Jag kontaktade Lara & Luka, där vi nu bor och visst, de hade en appartment i väntan på ”vår”. Dit kom vi igår och idag har vi alltså flyttat alla pinaler från ena sidan huset till den andra. Här ska vi vara till torsdag.

Väl installerade i den nya tog vi elva-kaffet på balkongen. Ja, jag är en ivrare för elva-kaffe, mormors ”fel”. Lägenheten ståtar med en ”kaffepressare”, en glasskanna med filterpress, ja ni vet säkert. I med skållhett vatten, kaffe och låta det stå en stund. Bar ut alltihop på balkongen, vinkade ”hejdå” till grannen vars bil stod rätt under och pressade kaffet. Hej och hå! Tvärstopp och jag tog i. Med fasligt fart sköt kaffet som en raket ur kannan och med ett plask landade en rejäl kaffepöl på marken, fyra meter ner. Exakt där grannens bil stått tio sekunder tidigare! Maj gådd! Balkongbord, räcke och golv fick göras rent liksom min telefon som fick sig en stänkare. Ingen brände sig, värden tyckte dock att det luktade kaffe när han kom ut ur garaget men jag vinkade lite lagom ”hallo” och hoppades att han inte såg sumpen på backen. (Den har jag nu borstat bort) ... resten av dagen är en pool-dag. Har en ny ljudbok på G, mogna nektariner till mellis och iste inom räckhåll.

Har lite hemlängtan så jag har chattat med alla kidsen. Ja. Jag vet att de är vuxna men längtar ändå!