söndag, mars 31, 2019

Ett nytt år

I veckan som gått var det två år sedan Store Bror mådde så dåligt att han inte ville leva längre. En fasansfull måndagsnatt i mars, ambulansfärd och traumarum, ovissa timmar och en enorm skräck. Jag minns det med en sådan  knivskärpa, varje detalj, varje ord på akuten, prasslet när de rev itu förpackningar för att ta fram instrument, varje steg de tog i rummet allt ekade i mitt huvud och brändes fast i minnet. Jag var i chock, så klart, stod och höll mig i en dörrpost till rummet där de jobbade med min son, kunde inte släppa taget.
Allt gick till slut bra och jag kunde krama om min livs levande unge som skrevs ut dagen efter utan skyddsnät förutom sin familj och en remiss till psykolog. Var det bra? Knappast. Medicinering utan läkaruppföljning på sex månader (p g a avbokningar från vården) ledde så småningom fram till inläggning på psykiatrisk vårdavdelning med övervak dygnet runt. Där och då vände det efter veckor av ovisshet. Mycket för att vi anhöriga kämpade för honom, ifrågasatte, efterfrågade, bönade och bad om rätt hjälp. Så. Vägen hit, där vi är idag, har inte varit spikrak. Det finns, milt uttryckt, en del att önska i psykvården av idag. Men. Jag har förstått att vi haft tur. Eller att han har haft ”tur” då han fick en kontakt på Unga vuxna efter tre månader för stödsamtal.  Och remissen till psykolog? Första besöket ägde rum för två veckor sedan så ”väntelista” har gjort skäl för namnet i det här fallet.
Ibland har jag fått höra att jag inte ska ”älta det som hänt”. Det gör jag inte. Men när det har kommit dippar har jag behövt titta bakåt för att se att ”det är inte lika illa som då”. Dalarna är inte lika djupa, vanmakten är inte lika stor. Det är inte att älta. För mig är det att greppa situationer och se de framsteg som vi alla gjort på den här resan? Psykisk ohälsa drabbar ju inte bara en enskild person utan även familj, släkt och vänner. Det är att hantera den där rädslan som byggde bo inom oss den där natten och som vi får leva med och behöver förhålla oss till. 
Jag tror inte på att bara rusa på som om ingenting har hänt och låtsas som ingenting. Man behöver bejaka sina känslor, även de skaviga och jobbiga. Och nej. Jag tänker inte längre på det varje dag men då och då blir jag påminnd på olika sätt och det går ju inte att värja sig. Det har hänt. ”Det” är. Psykisk ohälsa. 
Det är så lät att uppmuntrande uttrycka att bara  ”se framåt”, ”tänk inte på det som varit”, ”fånga dagen” eller vad som, när det då och då, som sämst, handlar om att stå ut minut efter minut. Man får inte glömma det. 
Tänker att man då och då behöver se varifrån man kom, hur det var och utifrån det: Hur vill man ha det? Vad är möjligt att förändra och i så fall, hur gör jag? Vad kan jag göra?


I dag går det bra. Han mår mycket, mycket bättre.  Och så här på mars månads sista dag konstaterar jag att vi har lagt ännu ett år bakom oss, en årsring i vårt livsträd. Jag tycker att det är skönt att göra ett sådant bokslut varje mars. Vi är på väg, mitt dreamteam och jag. 

lördag, mars 30, 2019

Vart tog veckan vägen?

Den här veckan försvann i ett nafs. Med mycket möda och stort besvär kan jag säga och så lägger jag en hel del bakom mig och tar nya tag. Har haft lönesamtal, HR-samtal och andra samtal för att bringa ordning i den obekväma känslan jag har kring mitt jobb. Vi får se.
Har även hunnit vara barnvakt, varit på syjunta och igår kväll var Lilla Systern med Sambo här och åt pizza. Vi såg på Lets dance. Och så fick jag en sån lust att skicka en hälsning till himlen där ett stort fan av Kristin Kasperssen bor. Att jag ville berätta att ”hon är så himla duktig, hon sopar banan med de andra och att du hade sittit bänkad varje fredag”. Nu får jag tänka det istället. Och det gör jag. 
Idag ska jag träna och måla en trapp. Over and out.

måndag, mars 25, 2019

En sån dag. Måndag.

Idag ville det sig inte på jobbet. Min rumskamrat har sagt upp sig och jobbar redan på det nya jobbet måndagar och tisdagar så då sitter jag själv. Det stör mig inte ett dugg, att ha rummet för mig själv, men jag kommer att sakna henne. Vi har jobbat ihop i sexton år. Oceaner med tid, chefer som kommit och gått, ändrade arbetsuppgifter, ändrade riktlinjer och nya lokaler. Ungar som växt upp, mammor och pappor, bekymmer och glädjeämnen. 
Förutom det är det rörigt, det har omorganiserats och jag som vill ha det som ”det har varit” för det var väl bra??? tycker att det är jobbigt just nu. Så jobbigt att jag tog sovmorgon i morse och gick hem tidigare. För att orka något alls helt enkelt. Känner mig ledsen och fikar nästan inte alls med de andra, börjar gråta om någon säger något. Så kan man ju inte ha det förstås men jag vet inte hur jag kommer ur det. 
Så jag stämplade ut, åkte till bilverkstan och bytte tid för servicen innan jag tog mig till badhuset och simmade. Vid fem-tiden drog alla simskolor igång och i mitten av bassängen höll de en! motionsbana öppen. Jag hade simmat klart då så det gjorde mig inget men hey, man ska upp ur bassängen. Med en miljard småungar vilt simmandes i alla banor runtomkring, kändes det dessutom oändligt långt till badstegen. Mina motionärskamrater, tre relativt unga män, svingade sig upp på bassängkanten ni vet så där med armstyrka och skuttade så vigt upp på kanten bredvid startpallen. Hm. Nog för att jag är rätt stark i armarna men tyngdlagen i de bakre regionerna är ännu starkare så jag avstod det lilla försöket. Så roligt skulle inte alla andra ha! Istället kryssade jag mig bana för bana mellan plaskande simskoleelever och till slut nådde jag stegen. Räddad! Köpte en kopp kaffe och satt en stund efteråt vid ån och njöt av ... isvindar innan jag åkte förbi Jysk och gick en sväng . Sånt hinner jag aldrig annars. Jag köpte inget för jag har så svårt att bestämma mig, veligheten själv och så tänkte jag på alla utgifter som är under uppseglande så jag åkte hem. 
Jag letar efter en stol, fåtölj eller bänk med fårskinn på till Lilla Syst ..... gästrummet. Ett av dem. Radhuset har blivit så stort. Jag skickade ett sms med grattishälsningar till exmaken som fyller år på våffeldagen. Jag vet aldrig hur jag ska göra med det där grattandet men det känns konstigt att låta bli på något sätt. Vi har nästan ingen kontakt över huvud taget fast vi bor bara två gårdar ifrån varandra men jag vill ju inte vara oartig även om han aldrig grattar mig. Möjligtvis om vi krockar med varandra på Ica just den dagen men det har hittills aldrig hänt. Nu grattade jag i alla fall och vips jag skickat det så tänkte jag att det kanske var dumt ändå. Ja, så där håller jag på, velpotta. Nu har jag bestämt att det är artigt att gratulera och han är ju mina barns far. Varje år, samma velande. En tradition skulle man kunna säga. Och han svarar ju ”Tack”.
Så.
För att stilla mig ska jag nu ta mig an att måla en hallbänk. Grundade igår och nu kommer finishen. SEN får jag äntligen sova igen. 

söndag, mars 24, 2019

När det hopar sig

Helgen avslutas med ett tvättmaskinshaveri, min tvättmaskin har bestämt sig för att den har centrifugerat färdigt. Det är väldigt tråkigt tycker jag som nästa vecka ska lämna in bilen på service, gå till tandläkaren och katten ska till veterinären. Men hur var det nu igen? Vi frågar oss inte ”Varför händer detta just mig” utan ”Varför inte”? 
För att saker och ting har en tendens att klumpa ihop sig och resten av året borde ju bli tämligen problemfritt?? 

lördag, mars 23, 2019

Gymet, blåst och en våffla

När jag rensat ännu en låda på deklarationer, kontoutdrag, hyresavier och jag VET inte allt, åkte jag och tränade. Vardagsrumsgolvet är fortfarande belamrat med olika högar men de börjar åtminstone bli sorterade. Och jag chockade mig själv genom att sätta in aktuella papper i en pärm. Med register. Vad ska det bli av allt detta???
På gymet var det tämligen lugnt. Det är skönt tycker jag som inte gillar att vara bland de fria vikterna t ex när det är massa folk där. Jag känner mig ofri då, mest vägen och rädd för att göra fel. Det är jag inte när jag är själv där, näe, då är jag som bäst.
Efter det passet tänker jag klappa mig på axeln för att denna vecka fått ihop tre styrkepass och ett simpass. Drar inga växlar på det, det har varit en bra vecka ur träningssynpunkt, har inte tänkt så mycket utan bara gått dit. Också en strategi. Hade tänkt ta en kopp kaffe utanför gymet där det ligger precis bredvid ån men det blåste för mycket. Hjärtat hörde av sig och vill bjuda på våfflor. Det kan han väl få! 

fredag, mars 22, 2019

Äntligen. Ordning återställd

Fredag. Äntligen är simmarkompisen tillbaka från Thailand och ordningen återställd: simma, frukost på konditori och sen jobba. Så hur kände sig då en vinterblek, klimakterietyngd, lite vårdeppig donna bredvid sin utvilade, fräscha, solbrända, pigga simmarkompis??? 
Formidabel. (Alla är formidabla som går upp 05:15).
I mitt livs form. (Muffinslik är en form).
Helt ok. 
Jäkligt glad över att hon är tillbaka.
Nu är fredagarna som fredagarna ska.




torsdag, mars 21, 2019

Flower power

Igår när jag kom hem från träningen stod det en bukett blommor på köksbordet. Hjärtat hade varit där och riggat och hur trevligt var det inte med den gesten??? 
Sen sov jag gott hel .... nä. Det gjorde jag inte. Max en timme i stöten. 
Men. Nu ska det bli ändring på det. Hormoner. Bring them om. Östrogenspray. Duttas på underarmen en gång varje dag. Ihop med hormonspiral. Jag håller för öronen för alla domedagsprofeter om hormoner och ”stå ut tills det går över”. Jag vill ha tillbaka mitt liv där jag känner någorlunda igen mig och fick stort förtroende för den kvinnliga läkare jag träffade idag. Det fanns så klart olika preparat att välja på och hur ska man veta? Har googlat, frågat, googlat igen och NOGA tänkt efter. Något behöver göras. Livskvalité. För att jag är värd det.


onsdag, mars 20, 2019

Effektivt

Har drabbats av rensningsfeber. Tömmer lådor och skåp i radhuset, sorterar, kastar, sparar, återvinner. Förundras över hur mycket onödigt jag sparat på. Landstingskataloger för de senaste åtta åren? Kontoutdrag från 2009, kom-ihåg-lappar till barnen när de gick i skolan, gummisnoddar och fina omslagspapper, udda koppar och spruckna fat.... ??????
Mitt i alltihop tröttnade jag och har därför nu ett antal olika högar på mitt vardagsrumsgolv. Luften gick ut och de lär väl ligga kvar tills jag tar tag i det igen. Skönt efteråt blir det. När det nu blir.
 

måndag, mars 18, 2019

En annorlunda måndag

Ikväll är det ingen körövning. Uppehåll. What?? Vad ska jag göra då? Hur ska måndagspeppen infinna sig??
För att inte åka raka vägen hem efter jobbet och lägga mig i soffan så har jag packat träningsväskan. Måndagskör får bli måndagsgym. Men först ska det jobbas. 

söndag, mars 17, 2019

Hip hurra och heja-rop. Söndagssammanfattning.

Efter middagen i går kväll spelade vi spel: Lingon, lådvin och långkalsonger. Ett frågespel om vad som är ”typiskt svenskt”. Det var roligt och det gav många roliga diskussioner. Kul att spela spel, det var länge sedan.
Idag regnsnöar det. På mina nyputsade fönster. Men jag ser ut i alla fall, huvudsaken. Känner mig lite nöjd över rena fönster .....
Hjärtats mamma fyller 92 år så ett kalas är under uppsegling. När jag hippat och hurrat för henne väntar en handbollsmatch med Store Brors lag. Sista hemmamatchen för den här säsongen och sen är den här helgen över. Det går fort när man har roligt! 

lördag, mars 16, 2019

Äntligen helg!

Två lediga dagar, hurra! Igår kom Största Systern och vi hade tjejmys i radhuset. Gott att äta och Talang på tv.n.
Idag hade jag tänkt städa och det har jag gjort mellan varven. Det är mycket roligare att fika med Lilla N, busa lite, läsa saga och bygga lego än att tvätta fönster och storstäda sovrum. Nåja. Det lilla livet har hjälpt mig med fönstren och måhända tar det lite längre tid men det är så mysigt och roligt att hänga med honom.
Nu har ungdomarna och Lilla N gått till exmaken för att fira hans födelsedag, då hinner jag städa lite till innan jag ska på middag till Bästa Väninnan med särbo ikväll. Jag bara roar mig! 

torsdag, mars 14, 2019

Stökigt, bökigt och vill någon dansa tango?

Jag har en dröm i livet, nej, jag har flera och en av dem är att lära mig dansa tango. Att flyta fram över golvet i perfekta rörelser med en kavaljer och vara så där cool och sval som jag inbillar mig att tangodansare är. Hjärtat är ingen tangokandidat då dans inte är hans grej. Hur kan dans inte vara någons grej??? Några steg i köket kanske till någon trallvänlig låt under tiden vi lagar mat har jag lockat ur honom men från det till en tango-kurs? Nope. Ungefär lika troligt som att jag kommer åka till månen någon gång. 
Men jag fortsätter drömma om tango. Vilket jag för övrigt gjort inatt eftersom vi pratade om det igår kväll.
Min känsla för stökigt på jobbet hänger i. Något skaver och jag kan inte sätta fingret på det, försöker låta bli att analysera så mycket, göra det jag ska och sen gå hem. Släpa mig hem är mer sant. Något dränerar mig.
Men idag är det torsdag och helgen är i sikte. Gillar’t!

onsdag, mars 13, 2019

En dagens

Dagens bästa är två: 
  1. en snabbt besök hos Lilla N på väg hem från ett styrelsemöte. Han satt i badet när jag kom så vi hann prata och mysa lite innan det var läggdags för honom och jag gick till mitt.
  2. Hjärtat, som hämtade thai-mat till mig när jag fick ett av mina dagliga psykbryt. Alltså, det här klimakteriet med svallningar, känslostormar, gråt och ilska tar knäcken på mig. Men jag fick maten serverad och slapp diska. Kärlek! 

tisdag, mars 12, 2019

Tisdagspeppen


En dag i mars. Tisdag. Tungt idag. Har tagit ledigt på eftermiddagen för att träffa en kompis. Hon bor ute på landet nära Mälaren och har utlovat fika utomhus nere vid stranden så varma kläder är medtagna. Ikväll ska jag klippa mig på Lilla Systerns salong. Dylika aktiviteter kallas också batteriladdning och återhämtning. Över alltihop skiner solen.

måndag, mars 11, 2019

Måndag it is

Lagom hann jag ut genom dörren i morse när jag såg grannen på håll. Hon vinkade så glatt och jag vinkade ju tillbaka så klart. Bara det att jag höll i mobilen när jag vinkade så den for ur min hand i en fin, hög båge och kraschlandade på asfalten. Spräckt skärm är bara förnamnet. Så kan man också börja sin vecka. Men det gick bra på kören. Någon slags balans.

Måndagspepp

Vaknar till blå himmel och strålande sol. Träningsvärk from hell, helt självförvållat.
Har vaknat flera gånger inatt och genast har jobbet snurrat i tankarna, jobbigt. Ett tecken på något och jag vet att det inte är bra när det händer. Så, känns som jag redan gjort en arbetsdag.
Eftersom det är måndag är det kören ikväll. Ett energi-piller. Jobba först. Over and out.

söndag, mars 10, 2019

Time flies

Tiden går fort när man har roligt. Eller så går tiden i alla fall och vips, är det söndag kväll. En bra helg utan migrän. Kanske hjälper nya medicinen ändå? Har lite jobbigt med känningar av låga pulsen. Igår tränade jag och sprang på löpbandet i 40 minuter. Fick ta det i saktare takt än vanligt men höll ut i alla fall. Hade tänkt simma efteråt men i simhallen var det tävling så jag styrketränade istället. Lätta vikter, lugnt och fint. Sen gick jag rakt över gården till en annan hall där Hjärtat tittade på pingis. På eftermiddagen var vi på ett-årskalas, en ost-och blombutik firade ett år och där inhandlades det lördagsgodis till mellon: gorgonzola, gryere, brie .... gottigott.
Så blev det mellomys med Hjärtat och Lilla Systern och vi tyckte att rätt låt vann. 
Idag ar det borrats upp en gardinstång och en långpromenad i solen. Vilade middag i soffan och råkade somna. En tupplur på tre timmar. Blev något förvånad när jag vaknade och det var mörkt ute. Skulle ju bara vila lite innan jag skulle fixa lite på övervåningen. Men men. Jag var visst trött. Man blir ju det när man inte sover så bra på nätterna. 

onsdag, mars 06, 2019

Viktchock

Idag gick jag till gymmet efter jobbet och tränade styrketräning. Jag kommer inte ihåg när jag gjorde det senast, jag har simmat och OM jag  gjort något annat så har det varit cirkelträning. Men jag fick väl någon slags feeling och hoppade in bland maskiner och vikter och det var ... superkul. Mitt gym är ett litet gym och eftersom det har öppnat ett nytt jättegym i stan så är det ganska lugnt på det här stället. Och så fin utsikt över ån. Nu hann det ju förvisso bli mörkt så någon vidare värst sjöutsikt var det inte just ikväll men jag vet ju att det finns vatten där.
Nu håller jag bara tummarna att jag sover lite bättre inatt. Träning ska ju vara bra för sömnen sägs det. Upp till bevis! 

tisdag, mars 05, 2019

Grått

Vaknar till en grå och blåsig värld. Det har snöat och är betydligt kallare. Dagens mission är att jobba, boka tid för bilen för oljeinspektion, ett sjukgymnastbesök och ikväll ett styrelsemöte.
Bilen. Ett kapitel för sig är ju serviceintervall och inspektioner. Då och då tänds en lampa och det ska göras nåt. Nu kan jag ju undra varför inte oljan byttes i september när bilen var inne på service??? Som dessutom kostade 3890 pengar. Närrå. Så jobbas det inte. Den ska bytas nu. Service och inspektioner är inte samma sak, det kostar bara ungefär detsamma. Nu kanske vän av ordning säger att det borde jag tänkt på innan jag köpte ny bil. Möjligt. Lukrativ bransch det där. 
”Går det att samordna service och inspektioner”???
Fråga ställd i receptionen på verkstan. Svävande svar ....
För övrigt är det visst semmeldagen idag. Låter gott!

måndag, mars 04, 2019

Det är måndag .......

.... och jag vaknade med en dov och ledsen känsla i kroppen. What?? Efter en fin och skön helg? Sover förvisso som en kratta, vaknar 1000 ggr av värmepåslag och fem sekunder senare fryser jag. Att inte kunna sova påverkar en ju. Att jag dessutom alltid har en trötthetskänsla som ska hanteras gör att ibland blir jag missmodig. Orka liksom.
I morse orkade jag inte. Tog det lugnt hemma, drack kaffe, tittade ut, spelade lite musik, tog ett bad och sakta kom jag igång. Är oerhört tacksam över att ha ett jobb där detta är möjligt, annars vete katten om jag kunnat komma igen. Har trappat upp mina betablockerare och på två veckor endast haft ett (1) migränanfall. Något slags rekord. Pulsen är dock låg och tror jag får stanna på denna dos annars blir jag väl helt stillastående och tar mig inte för någonting. Svår balans det där. Vill ju slippa migrän men orka göra något. Jaja. Får se tiden an.
På jobbet var det full fart och belöningen efter genomförd dag blev: kören. Ikväll gick det finfint och kan hända att tant blev tårögd när stämmorna satt som en smäck till ”Fields of gold”. Sen åkte jag hem, tände lampor i alla rum, satt en stund i Lilla Systerns rum och undrade var tiden egentligen tog vägen??? Nyss var de här med buller och bång och vips, har de egna lägenheter, jobb och annat. Precis det där man ville och önskade men ändå. Så tomt det blev! 
Nåja. Det tog fem minuter, sen stod Lilla Systern i hallen och behövde låna datorn. All you need is ... your mum! 

söndag, mars 03, 2019

Dagen efter en provning och SM i pingis

Bubbelprovningen igår blev magiskt trevlig. En sommelier kom hem till Största Systerns kompis och höll provning där. Hon hade med sig sig själv, glas och ostar. Fyra olika bubbel hade köpts in efter anvisning och vi var fem stycken. Det sniffades, smakades, antecknades och det var SÅ roligt. Ost och bubbel får bli mitt nya svarta. 
När provningen var över lagade vi små-plocksmat, drack mer bubbel och hade det trevligt till sena natten då jag tog en kort promenad över till Hjärtat och ungdomarna fortsatte partyt. 
I morse när vi vaknade snöade det. Vintern kom tillbaka. Lilla Systerns sambo uppvaktades och vi bjöds på gott, hembakat fika i deras nymålade lägenhet. De har fått så fint. Sen hängde jag med Hjärtat och tittade på finaler i pingis-SM och så var den här helgen slut. 

lördag, mars 02, 2019

Stolt morsa

Det är ingen hemlighet att sonen haft det jobbigt ett längre period. Stundtals har det sett jävligt mörkt ut och ja, jag har gått ut i skogen och gråtit, skrikit och bara gått. Rakt ut. Sen har jag gått hem och tänkt ut nya strategier, hittat kontakter, förmedlat kontakter, skjutsat, lämnat, hämtat, lagat mat, jobbat, tränat och han har rest sig och står på egna ben. Igen. Han jobbar och tränar för fullt. Igår spelades det handboll och han blev utsedd till matchens lirare. Det kniper i mammahjärtat av glädje, det gör det. Jag blir så himla glad för hans skull, för vår skull. Och på läktaren sitter fancluben: jag, Hjärtat, ex-maken, systrar, sambos, Lilla N, systrars kompisar med barn som ritat heja-skyltar, det klappas och hejas och de vinner. Sonen vinner dubbelt. Matchens lirare och en livslirare som gång på gång reser sig och hittar nya vägar framåt. Jag fick krama honom och två av mina flickor och den tredje fick film från matchen. Mitt dreamteam. Bästa.
Idag vankas det champagneprovning. En examenspresent till Största Systern som ju blev färdig restauranglärare i januari. Bubblor och babbel är utlovat. En lördag i mars. Och över alltihop skiner solen. 

fredag, mars 01, 2019

Gör det bara!

Jo, jag städade igår. Nedervåningen. Bestämde mig för att det räckte, övervåningen får jag fixa en annan dag. Mitt i städet rasslade det till i dörren och Lilla Syster kom på besök. Hon hade glömt sitt schampo när hon bodde här ett par dagar förra veckan. Dyrschampo. Har inte vågat prova ens.
Tittade på Wahlgrens värld och broderade lite. Gick och la mig och .... kunde inte sova. Hopplöst. Tittade på klockan till 01:18, släppte ut katten 03:03, släppte in katten 04:05 och gick upp mär klockan ringde 05:20. Inte helt utvilad precis. Åkte och simmade, blev nästan dränkt av ivrig medelålders herre som simmade lite kors och tvärs i banan med huvudet på sned. Bassängregler var inget för honom tills en annan äldre dam hutade åt honom. Jag bytte bana och såg att badvakten blev tillkallad, drama i bassängen.
Bestämde mig för att äta frukost allena på fiket då simkompisen  sitter på planet till Thailand. Det gick ju bra det med och det är full fart mot fredagsmyset: handbollsmatch. Äntligen helg!