Pysseldag

Följetongen ”skrapa och måla uthuset” rullar på. Trötta armar blir det och idag har jag jobbat hårt för att övervinna höjdrädsla. Har nämligen stått på en ställning och skrapat bort färg. Tills det började regna. Snudd på räddad av ”gonggongen”. Nu får det räcka för idag.

I morse cyklade jag iväg till badet och simmade en stund. Det var jag och gässen. Funkar finfint. Hjärtat preppade frukost under tiden och det smakar verkligen bra efter badet. 

Plockade vinbär, hallon och krusbär till youghurten, det bästa jag vet.

Vi hade en finfin eftermiddag hos mamma igår. Det kom ideliga regnskurar så klipperiet fick bli i uterummet. Det funkade bra. De blev så fina och tyckte det var skönt. Mamma blir så glad när vi kommer, den här karantänen tar hårt på dem. Men, är man i riskgrupp så har man ju inget annat val direkt. Utomhus/uterummet känns säkert då det går att hålla avstånd men jag längtar väldigt mycket efter en mamma-kram ......

Det fotades före och efter. Fick bara lov att lägga upp efter-bilden :)

Ledigt

Idag är en ledig dag. Har pratat i telefon med Bästa Väninnan som är tillbaka i sin stuga på västkusten, hon på sin verandatrapp, jag på min. Varsin kopp kaffe och lite babbel. Funkar finfint.

Dagens mission är att få mamma och Maken klippta. Inte av mig dock, tack och lov utan Lilla Syster har packat sina frisörattiraljer och fixar det. Utomhus. Jag är sällskapet.

Tänkte mig en cykeltur till Lilla Syster i stan och så åker vi hennes bil tillsammans ut till mamma. 

Hjärtat fixar med uthuset. Detta evighetsgöra men det blir fint. Det är över hundra år gammalt. Känner nästan lite vördnad över det och ja, ibland pratar jag med huset. Kan ju låta knäppt men man sliter inte bort ruttna brädor eller karmar utan att säga till först. Tycker jag. Hjärtat är skeptisk till mina tankar kring detta men vad vet man? 

Igår bytte han t ex brädor på dörren till extrarummet, satte tillbaka gamla låset och handtaget. Idag går dörren inte att öppna, låset vägrar. 

”Men det gick ju att låsa igår” tyckte Hjärtat.

Min förklaring:

”Dörren är i chock. Du hade väl inte förklarat vad som skulle hända helt enkelt. Och idag är låset tjurigt. Du får väl prata snällt till dörren”.

Behöver jag säga att jag fick en konstig blick? 

Jag är lite ledsen inombords fortfarande. Saknar också Lilla och Stora Systern i gästrummet. Alltså, jag fattar ju att de inte kan bo här jämt, de har sin egna liv men jag tycker om när de är här. Det är tryggt och vant. Som det varit största delen av deras liv. Strumpor i hallen, smink i badrummet, en miljon handdukar, kläder på golvet .... blev jag verkligen galen av det där i radhuset???? Nu saknar jag det.

Stabil? Jag? Verkligen inte. 

Nu cyklar jag ut i sommaren och gör som Mia Skäringer säger: för att ”skalla dagen”.

Over and out. 

Där jag är

Gårdagskvällen var en ljuvlig kväll. En skön sommarkväll. Jag sov bort den. 

När jag kom hem från jobbet hade Hjärtat gjort pannkakor. Jag orkade knappt äta, var helt slut och gick direkt till soffan för att vila en stund. Jag sov i två timmar.

Det beror inte bara på jobbet at jag är så trött. Jag är också känslomässigt utmattad efter diverse händelser på hemmaplan. Jag kör ofta liiite för längei samma spår,  försöker in i kaklet att anpassa mig i vissa situationer och ... tar slut. Vet att jag behöver träna på gränsdragning, egentid, reflektion, meditation m m men jag bara kör. Knäppt men mänskligt.

Har klickat hem lite böcker om antiinflammatorisk kost. Inget hokuspokus alls egentligen men det jag dras till är nog helheten. Inte bara recept att följa utan även det runt omkring. Att njuta här och nu. Att VARA här och nu. Att glädjas åt det som är NU och inte göra allt sen. Om sen inte kommer då?

Om sen min huvudvärk, ledvärk och klimakteriet blir lite lättare så är det bra. Jag tycker om att läsa om olika teorier, lösningar, funderingar m m. Att kunna plocka bitar som passar mig. Hela den här sommaren har jag badat utomhus 100% mer än andra somrar till exempel. Jag bara gör’t. Upp på cykeln till badet och plums i. Tänker inte så mycket mer än längtar till känslan efteråt. SÅ skön! 

Ätit frukost ute i trädgården regnfria dagar. Lyssnat på dammen, känt vinden, hört fåglarna, klappat katten som kommer och lägger sig vid mina fötter.

Gått mina trädgårdsrundor. Doftat på rosorna, lavendeln, schersminen. Plockat lite jordgubbar, vinbär, krusbär och smultron och ätit direkt ur näven. Barfota i gräset. Oftast barfota, älskar att känna gräset, gruset, stenplattorna.

Behöver verkligen påminna mig och framhäva det fina, vackra och ljuvliga runtomkring. Här och nu.

Flera gånger i sommar har jag kommit på mig med att säga ”egentligen skulle vi varit i Kroatien MEN ...”. Coronan som kom i vägen. Eller. Coronan som gör att jag upplever allt jag nyss skrev om, det där som sker här och nu. Det lilla i det stora. Det lilla som jag kanske missar för att jag eftersträvar det stora? Tänk om det är det stora som tröttar ut mig? 

Har för övrigt hört oerhört många som sagt ”egentligen skulle vi varit ....”. Men det är här vi är. Här.

Så många tankar, så lite energi, så nödvändigt att samla ihop mig igen. Så skönt med en mjukstart på jobbet så jag jobbar idag och är sen ledig till nästa tisdag. En ny strategi för att komma igång och ladda mentalt för hösten.

Dagen idag .....

.... är en jobbdag. Besikta bilen. Handla. Betala räkningar. Kort sagt, en vardagsmåndag. Hejdå lata sovmorgnar, långfrukostar i trädgården och bara skrota runt.

Allt har sin tid. Nu är det jobbtid.

Söndagspyssel

Solen skiner även idag. Åt frukost ute, blåbär i youghurten, mums. Jag och tjejerna plockade blåbär på väg hem från badet igår, ett lyckat plock!

Klippa gräset, skrapa lite på uthuset, skjutsa hem Stora Systern till Stockholm är väl det som står på agendan.

I morgon är semestern obönhörligen slut men det är inte förrän i morgon. Skulle plocka fram datorn och passerkort och fick fundera en bra stund på var jag la det för fyra veckor sedan. Så ja, jag har kopplat av jobbet. Skönt. Har även gjort en plan för att koppla på jobbet i lagom takt och börjar med tre-dagarsvecka, måndag - torsdag. Tänker att det är en bra taktik.

Helgfrulle i trädgården

Hembakad sockerkaka till kaffet

Det finns hur mycket blåbär som helst i skogen. De här fick följa med hem och förgylla frukosten.

De här två hängde i det Lilla Rosa Huset hela lördagen. Sol och bad. En supermysig dag.

Lördagspizza i uterummet. Det bli inte så mycket bättre än gårdagen. En sommardag i kvadrat. 

Att måla ett uthus

Uthuset ska målas. Det betyder att det behöver skrapas först. Det är fjorton meter långt och fyra meter brett. Ett uthus med loft, alltså ganska högt.

Det betyder att ”skrapmuskler” får sig en duvning som heter duga och att jag idag känner av muskler jag inte visste att jag hade. Så klart skrapas inte hela huset på en gång, oh no. Men en liten bit i taget. Hjärtat snickrar nya dörrar med de gamla som mall och rätt som det är så kommer det att vara klart. 

För övrigt är jag lite justerad efter fisketuren, inte bara omtumlad av fångsten. Att skjuta ut båten i sjön för avfärd gick galant och jag kom kvickt upp i fören. Men sen. Sen klev jag på en blöt tamp som gled och jag föll pladask med ansiktet nedåt på durken, slog i ena armen och benet sådär så jag först tappade andan. Jag kravlade mig upp, ingen större skada skedd, och vi började skratta. Hejdlöst. Kunde inte sluta, bara vi tittade på varandra brast vi ut i skratt. Idag känner jag av lite stelhet, är öm i pannan och har blåmärken lite här och där. Det här med friluftsliv .....

Denna sista semesterfredag har vi haft Hjärtats dotter med sambo på lunch. Stora Systern är här också. Vi grillade, jag gjorde en god sallad till och vi åt melon med vinbär och glass till kaffet sen. Gott!

Sen gick luften ur mig, har legat i solstolen och läst och nu flyttat in i uterummet då det känns lite kyligt. Skönt med uterummet. Inne fast ute. Fredagsmys! 

Den där fiskar’n jag känner

Häromdagen fick jag en fin inbjudan från Store Bror att följa med på en fisketur. Åka båt och titta på solnedgången. Jag tackade ja, vi åkte igår kväll vilket jag idag är väldigt glad över.

Det skulle fiskas efter gös.

Rätt som det var när vi ätit korv och drack kaffe, kastade han kaffemuggen och sprang som en hind fram till klippan där två av hans spön låg med bete i sjön. Han hann precis få fatt i spöt och sedan började kampen. Att det var något stort och tungt förstod vi. Jag sprang bredvid som en yr höna med storhåven och var väl mest i vägen. Som vanligt. Till slut fick jag order att filma, då stod jag åtminstone still. Ungen skakade, spöet böjde sig och flera gånger trodde vi båda att ”nu går det av”. Men nejdå. Det var Store Brors kväll och till slut kom det upp fiskvarelse, en stor en.

”En mal”! Hojtade Store Bror och var till sig i trasorna,

”Hämta håven”!

Då sprang JAG som en hind, hoppade över korvbröd och 

fiskeväskan för att få fatt i håven. Tillbaka till fiskeriet och efter ytterligare kamp kunde vi få den i håven och upp på land. 

Adrenalinet sprutade och måttbandet kom fram. 136 cm mal! Heeeeelt sjukt. Han höll i malen försiktig som en bebis och efter krokborttagning, snabba mätning och lite bilder återbördades fisken lugnt och fint till sjön.

Där satt vi på klippan och undrade vad som hände?????

(Malar är fridlysta och när man fiskar efter t ex gös och får napp av mal, räknas det som bifångst och ska helst rapporteras till t ex länsstyrelsen eller Sportfiskarförbundet har vi idag läst oss till och gjort).

Ja. Vi missade sånär solnedgången p g a malen men det kan vi leva med. Det var nog en once a life-time-händelse och sonen, ja, han kunde nästan inte sova på hela natten berättade han i morse. Under dagen idag blev han kontaktad av tidningen som gjorde reportage. Kul!

Han älskar att fiska, har alltid gjort så det är en lycklig kille idag! Grattis till fångsten!

Obs: malen kom inte till skada och simmade fint mot botten när vi släppte i den. 

Så här glad blir man när man får napp och det är en mal.

Och han hamnade i tidningen. 

En onsdagsordning

Middagen med syrran igår var mycket trevlig och mysig. Vi kurade skymning och natt med tända ljus i uterummet till strax efter 01. Mycket att ta igen.

Det blev lite sovmorgon även idag, sen ett bad. Frukost i trädgården, låg på ”ros-soffan” och läste ut en bok. Cyklade till Största Systern för att kolla in ombyggnation i huset och eftermiddagen har ägnats åt att skrapa färg från en gavel på uthuset. Jättetrist men nödvändigt.

Nu är jag på väg på en fisketur med Store Bror. Jag är inbjuden att följa med att åka båt och titta på solnedgången. Vem kan tacka nej till en sådan inbjudan? Inte jag!

Ensam på stranden!

Upp och hoppa!

Galet trött även idag. Solen kikar fram då och då och efter en långfrukost funderar jag på ett bad. Morgonbad är icke att tänka på just nu med denna ”blykropp”.

Hjärtat är på återbesök hos urologen, han hämtar sig om än himla trött även han. 

Gårdagskvällen spenderade jag först med Stora Systern hemma hos Store Bror med sambo. De har fått så fint i sin nya lägenhet, pysslar, renoverar och fixar. Kul! Sambon hade bakat den godaste blåbärs- och hallonpajen. Magiskt gott!

Efter det besöket drog Stora Systern och jag till biblioteket och lånade nya böcker. Jag gillar att vara på bibblan, känns lite lyxigt tycker jag det där att få låna böcker. Bara välja vilka som helst, knappa in dem och så ta med dem och gå hem. Något att värna om! (Är man gammal när man blir lyrisk över att biblioteket finns????)?

Sen var vi hungriga. På favvostället var det mycket folk så det kändes inte lockande alls. Vi gick till en gammal favorit, kina-restaurangen. De hade stängt egentligen men de vinkade in oss och vi beställde vår mat. Personalen är densamma som alltid, hög igenkänningsfaktor på både det och maten. Vi orkade inte äta upp utan fick varsin låda med hem. Efter det åkte vi till Lilla Systerns lägenhet där båda tjejerna kamperar just nu. Vi satt i soffan, länge, och pratade. Balkongdörren stod öppen och kvällssolen speglade sig i huset mitt i mot, glimrande som guld, vi kunde höra svalor och ungar som kickade boll på gården. En urmysig sommarkväll. Jag var tillbaka i Rosa Huset vid 23-tiden och då var det mörkt ute så jag tände lyktorna på gården. Det var länge sedan! 

Ikväll kommer min lillasyster hit. Otroligt roligt. Vi träffas så oerhört sällan så när hon frågade om jag kunde och ville så var svaret ”JA”!  Tills dess ska jag väl vara lite piggare .... 

Höga berg och djupa dalar

Hjärtats operation gick bra och jag kunde hämta hem honom sent igår kväll. Idag är han supertrött, har ont i kroppen och tja, gör inga hoppsasteg direkt. Återbesök i morgon redan. Fantastiskt. 

Själv har jag på nytt sovit som en kratta och masade mig upp vid nio för att hinna klippa gräset innan regnet kom. Jag hann nästan. Inte för regnets skull utan för att det började åska. Våldsamt. Så där så jag trodde att det lilla rosa huset skulle ramla av sin torpargrund. Sen kom regnet. Det är dock varmt fortfarande så jag fick mitt 11-kaffe på verandan under tak. 

En annan sak jag funderar över: direkt jag vaknade i morse kände jag att jag var i en svacka, att humöret sjunkit och det kändes motigt. Hur händer det? I sömnen? Förvarningen var väl igår eftersom jag inte orkade någonting. 

Så. Sista semesterveckan inleds lite låg, däven och nära till gråt mest hela tiden. Kanske därför för resten? Sista veckan? Nä. Detta hade kommit oavsett, det gör ju det med jämna mellanrum, mina dalar.

Just därför ska jag åka till bibblan, låna några nya böcker och sen träffa några av kidsen. Det är bästa medicinen. Alltid. 

Operations- och väntansdag

Idag opereras Hjärtat. Njurstenen ska bort. Förhoppningsvis ska då sex månaders smärta med anfall vara ett minne blott. Jag släppte av honom utanför sjukhuset i arla morgonstund och körde hem igen. Om allt går bra får han åka hem i eftermiddag. En väntanssöndag alltså. 

I väntan på har jag badat med Lilla N i deras pool. Vi dök, fyllde vattenballonger och dök efter dem innan vattenkriget tog vid. Lite fika på det så hade förmiddagen gått.

Nu är jag hemma i det lilla rosa huset igen. Funderade på att klippa gräset men nä, jag lägger mig och läser en stund istället. Jag sov inte så bra inatt så orken är inte på topp. Och gräset finns ju kvar senare eller i morgon. 

Att besöka en mamma och det blir ett trädgårdscafe

Idag sov jag länge. Morgonbadet fick bli ett lunchbad, det funkar det med. Förmiddagen drällde jag i en solstol vid vår damm, Hjärtat roade sig med att städa inomhus.

På eftermiddagen for vi hem till mamma och herr L. Store Bror var ute och fiskade härförleden och drog upp några gösar. En av gösarna förärade han sin mormor och jag fick vara fiskombud. Som tack för det fikade vi i deras trädgård, tack och lov för finväder. Rätt som det var kom en av mina systerdöttrar och undrade om hennes ”minstaunge” kunde plocka några vinbär på mammas tomt?!

Det gick ju bra och vi hämtade fler bord och stolar. Systerdotterns familj består av sex personer så vips, var vi tio som fikade i trädgården och mamma strålade ikapp med solen och var glad över sitt trädgårdscafé. 

Så mysigt det var. Nästan som vanligt. Gillar’t!

Jakten på den perfekta semestern

Så här i semestertider pågår ofta jakten på den perfekta semestern. Allt som oftast, tror jag, att den jakten ofta går ganska käpprätt åt ett annat håll. Faktiskt. Så man kanske ska sluta jaga den, ”somraren”?

Hm. Kanske en slutsats lite utifrån egen erfarenhet? Jag drabbas ofta av ”sommarångest”  - det SKA vara oändligt med soliga dagar, ljumma kvällar, kubbspel och grillbrickor, att umgås gammal och ung, alla ska vara glada och happy. 

Om det inte blir så då? Förväntningar. Det är väl det som gör att det havererar när det spöregnar tre veckor i rad, syrran blir sur när det inte går att spela kubb och förlorar i Fia med knuff i stället. När sommarstugan är trång, ungarna bråkar och grillningen blir en burk värmd ravioli för att mätta hungriga semestermagar.

När jag levde livet med barnens pappa var somrarna dedikerade att umgås med svärmor och svärfar i deras husvagn på en camping. Yes. Familjen utökades med de fyra kidsen. Vi åkte till husvagnen. I ur och skur. Barnen var skvättvis själva med sin farmor och farfar och de har idag starka band som jag är oerhört glad över. Att jag då var sur över att de fick kalaspuffar eller en skål chips till frukost av farmodern ser jag idag bara som ett tecken på att jag var ung och dum. Alla fyra kidsen äter idag sunt och nyttig mat. För det mesta och de har bra tandstatus trots sockerintaget. Så. Om husvagnsångest och havererad kommunikation med en äkta hälft efter fem veckor med svärisarna i en husvagns pytte-kvm vet jag allt om.

Fast. Jag minns guldstunderna också. De liksom växer med åren och tar över det där knöliga som var. Att till exempel somna supernära kidsen, hålla dåvarande maken i handen och vaggas till sömns av ljudet från havets vågor. Eller att bli bjuden av något av kidsen egenhändigt smörig fralla som kanske mellanlandat på en sandig badhandduk?! Knastrar skönt mellan tänderna ....  Att dofta i solblekt, lite svettigt barnahår när solen går ned i havet och svalorna pilar i skyn? Eller när svärmor och jag fick fnissanfall i borsta-tänderna-kön på campingen eller smög till baksidan av husvagnen med varsin kokosboll bara för att inte kidsen skulle se oss.

 

Den perfekta semestern för mig. Ja. Det var väl ungefär det som hände där i husvagnen. Som sen hände i det Lilla huset på Ön med en annan svärmor, sen i Radhuset själv, på mc-tur genom Europa till Kroatien med Hjärtat och nu i det lilla Rosa huset. Perfekta. I all sin glans. Var sak har sin tid. 

Jag har slutat förvänta mig så mycket av sommaren. Som att det bara räknas att leva då. Resten av året ska bara vara en väntan på nästa sommar?? Kanske har det med åldern att göra? Eller att Corona kom och satte käppar i alla hjul som finns? Tycker faktiskt det är lite skönt att hålla avstånd, inte resa omkring så mycket och njuta av där jag är. Att ”få” vara hemma. Att vi hittar sätt att umgås som vi inte skulle gjort annars. FaceTime-fika, avståndsmiddagar utomhus etc. 

En perfekt semester för mig. Det enda jag jagar denna sommar är mördarsniglar. Fy för dem! 

Hemmasemester

Det lilla rosa huset levererar semesterstämning. I morse cyklade jag till badet, simmade en stund och cyklade hem lagom tills Hjärtat hade frukosten klar. Väl tajmat. Förmiddagen spenderades i telefonkö med vår bredbands- och tv-leverantör då abonnemanget går ut om en månad och aviserad höjning skulle bli 350kr dyrare än idag. Skulle inte tro det tänkte jag och kom faktiskt ihåg att säga upp det i tid. Idag tänkte jag teckna ett nytt. Efter lite dividerande och kopplande hit och dit lyckades jag sänka dagens månadskostnad 250kr istället och med det var jag nöjd trots lång tid i kö.

Resten av dagen har jag läst, flyttat runt i trädgården med min bok, vatten och kaffe, det man behöver en lugn, lat semesterdag. Kände att jag ändå behövde göra lite nytta så jag trädde om torkvindan med 60 meter ny tvättlina. 

”Den tål solsken” var Hjärtats uppmuntrande pepp på väg till sin pingis.

Nåja.

Han behöver ju inte veta att jag en liten stund funderade på att klippa både gammal och ny tvättlina i småbitar och kasta torkvindan på tippen och köra igång torktumlaren  .....  Men så tog jag ett djupt andetag och rätt som det var kom Hjärtats son med sambo förbi och vips, hade vi hjälpts åt och nu är vindan redo för tvätt.

Att sonen hjälpt till kommer vara en väl bevarad hemlighet, det kom vi överens om. Hjärtat kommer säkert vara djupt imponerad över mina byta-tvättlina-på-torkvindan-skills när han kommer hem .....

Just nu hängs dock ingen tvätt utomhus. Ett åsk- och regnväder drar förbi men efter regn kommer sol och hänga tvätt. Tämligen säker på det.

Här, i uterummet, inväntar jag bättre väder.

Från ”min” badplats i morse, strax innan solen kom fram. Kyligt men uppfriskande med morgonbad.

Onsdagsblues

Gårdagens middag var en mycket god middag. Värden är en baddare på att grilla och har byggt en grillplats med tak, vilket behövdes igår. Stundtals ösregnade det. Men i deras uterum var det varmt och skönt ändå. 

Idag är vi lite sega, det regnar och vad ska vi hitte på??

Långfrukost med Stora Systern och Hjärtat, kaffe, youghurt och krispig vattenmelon. Ungefär så långt är denna dagen kommen.

Semester. Vecka tre. Gillar’t!

Home, sweet home

I söndags klev vi upp tidigt, åt en marveles hotellfrukost och styrde hemåt. Vi skulle på 5-årskalas. Lilla N, hej och hå vad tiden går. På kalaset hade jag ynnesten att träffa alla mina kids. Store Bror badade med småbarnen och fick Lilla N att dyngsur krama mig, klättra upp i mitt knä. Oklart vem av de två som tyckte det var roligast, men, jag är ju inte gjord av tvål så det var bara busigt och roligt. 

Skönt att se dem alla.

Stora Syster bor här ett tag så igår åt vi frukost utomhus. Så gott. Godare än inomhus faktiskt. Sen ringde Största Systern allas mobiler samtidigt och han ropa ”jag kommer med Lilla N, han har gjort illa sig”. I bakgrunden hördes att han grät. Att de gråter är bra ....  Så jag förberedde med handdukar, is, solsäng, plåster .... när de kom visade det sig att han klämt ett finger i bildörren. Aj. Blått, svullet, jätteont men efter ett tag, med fingret i ispåse och en glass senare fick jag titta ordentligt. Inget var brutet, lite blåbär på ett fat lockade honom att ta dem ett och ett och då såg vi att alla fingrar funkade som de skulle. Svullnad ett par dagar och en blånagel, sen är det glömt. Lilla N låg stilla någon timme på solsängen, ompysslad, jag plockade smultron, hallon och jordgubbar som han åt. Ett supermanplåster gjorde sen susen och alla återgick till sitt.

Jag klippte gräset, hej vad det växer, och sen tog jag Hjärtat, lilla och stora syster i bilen och åkte till Sundbyholms gästhamn. Vi ät en bit mat, promenerade runt och åkte sen en utsiktsrunda längs med Mälaren. Fint.

Idag idkas trädgårdspyssel innan middag hos Hjärtats syster, utomhus, ikväll. Vi bor i samma område, nära och bra. Tredje semesterveckan har börjat bra!

På tur i Göteborg

Så har vi lämnat Bästa väninnan och sommarstugan. Vilka dagar vi fick, sol, morgonbad, promenader och många, långa, härliga samtal. Dras med en envis dov, molande huvudvärk sedan ett par veckor men när man har det så här trevligt så glömmer jag bort det stundtals. Jag har provat allt, men värken försvinner aldrig helt. Nåväl. Fantastiska dagar på västkusten.

Nu är vi i Göteborg. Bor på favvo-hotellet Riverton. Denna gång lyxade vi till med en juniorsvit till sommarpris men på det missade vi utsikten över hamnen. De dubbelrum vi brukar bo i vetter åt hamnhållet till. Nåja. Man kan inte få allt. Här är fint att vara. Nu ska vi ut på stan, eller, hitta en fin park, äta glass och bara vara även denna dag.

På västkusten

Idag for vi till västkusten för att hälsa på Bästa väninnan i sommarstugan. Sex timmars bilfärd, jag sov den mesta tiden .... så skönt att vara här, sol, vind och hav. Lite kyligt men vi har klätt på oss väl, svept in oss i filtar och satt kvar ute till 22-taget. Strax i säng, men har svårt att slita mig från utsikten över kobbar och skär. 

Andra semesterveckan

Kastade mig ut och klippte gräset innan regnet kommer idag. Det har blåst halv storm så det blöta från igår hade blåst torrt. Som en iller sprang jag med gräsklipparen och tja, det kändes som ett träningspass.

Resten av dagen ska ägnas åt hårklippning, låna nya böcker på bibblan, leta reda på det gamla stormköket någonstans på loftet och hänga med Stora Systern. Ungefär så.

Solen skiner, än så länge. 

Simma lugnt

Barnvakteriet gick lysande. Vi lekte korvkiosk genom badrumsfönstret och plockade jordgubbar mellan regnskurarna. Framåt seneftermiddagen car det uppehåll så vi drog till Hjälmare Docka, fikade och traskade runt i nästan två timmar. Sen var vi ganska trötta, tog en vända till godisaffären och hade lite lördagsmys i soffan. Sedan somnade det lilla livet och sov till åtta i morse.

”Hoppa-upp-mackor” var beställt till frukost. D v s rostat bröd. Och vattenmelon.

Men idag vräkte regnet ned på förmiddagen så vi lekte lite i uterummet innan det var dags för hemfärd.

Nedanstående text är inget för kräsmagade:

Jag drog till badhuset och simmade. Det var rätt lugnt i motionsbassängen ända tills familjebadet fick stänga då någon kräkts i bassängen. Superäckligt. Alla som var i familjebadet ombads därför gå in och duscha innan de bytte till stora bassängerna vilket en del valde att inte göra så jag kände mig rätt klar hastigt och lustigt, men jag hade simmat i nästan en timme så det gjorde inget. I duschrummet hade något litet barn bajsat på golvet och det låg bara kvar. Hur trött blir man inte folk ibland?? Personalen kom farande med städvagnen men det sprider olustig stämning.

Vårt fina badhus. Visst, olyckor kan hända men man fixar väl efter sig??? Känns som det kommer dröja ett tag tills jag går dit en helg. Tidiga morgnar passar mig nog bättre ....

Slut på äckelmeddelandet.

Hjärtat kollar en wimbledonfinal från 1980 på tvn. Va??? Man vet ju hur det går????!! Dessutom hände det för 40 år sedan. Nope. Sån tennisfantast är jag inte. Jag ska läsa en stund istället. Eller brodera. Ibland vet jag inte vad jag vill och så blir det inget istället. Men. Något ska jag hitta på och i detta nu bröt solen igenom. Hurra!

Regnet det bara öser ned

Idag är en barnvaktsdag. Strax dundrar Lilla N in och det är säkert fullt ös till 15.00 i morgon då han ska tillbaka hem. ”Kiosken”, d v s fönstret i badrummet kommer öppnas och idag finns det korv med bröd, Festis och ostbågar. Allt en snart femåring behöver ..... 

Igår var vi på besök hos Hjärtats systerdotter med hans syster och man. Mycket trevligt. God lunch, sol och ett glas rosé på blanka dagen. Lite som semester faktiskt. Just ja. Jag HAR ju semester. Antagligen därför också det regnar idag och ska visst göra det närmsta tiden??? Nåja. Jag har böcker och broderi att roa mig med så det går säkert bra ändå. 

Ack du ljuva sommartid

Igår flyttade vi Lilla Systern. Det lilla rosa huset var sig inte riktigt likt igår kväll. Tyst, ganska tomt och väldigt gott om plats i badrummet. När vi åkte från hennes fina, fina lägenhet började jag gråta. Det var som att hon flyttade på riktigt, till något alldeles eget. Good for her. Och för mig.

Flytten tarvade tre timmars middagsvila. Sov som en stock i soffan. Vi tog sen en kvällstur med bilen, åkte genom sommarfina Sörmland, stannade vid någon sjö och tittade på solnedgången. Lugnt och skönt. Hemma igen poppade vi popcorn och tittade på en amerikansk komedi. Intetsägande i och för sig men skönt att bara kolla på något. 

Idag då? Omväxlande väder och vi tänker oss en utflykt till ett ”sagoslott” i närheten med ett slottscafe. Vandra lite i ett hjorthägn .... det finns en första gång för allt. 

Så här fint var det vid slottet. Några hjortar såg vi inte till men njöt av utsikt, kaffe med dopp och lite sol.