Sedan två veckor tillbaka har hushållet utökats med ännu en medlem: Martini, nu 11 veckor, en alldeles bedårande liten kattfröken. Tycker inte Baileys. "Gammelkatten". Hon har uttryckt sitt missnöje över lillan med fräs, morr och raggiga pälsen. Har Martini brytt sig om det? Pyttsan! På småbarns vis har hon gång på gång kastat sig över elden, d v s Baileys, och det ser minsann ut som hon njuter....... Baileys har tittat på oss med trött min och liksom undrat "vad SKULLE det här vara bra för"?
Tills idag. Alldeles nyss. För första gången har Baileys accepterat lillan. De ligger och sover tillsammans, tyst, tyst smög jag fram med kameran. Ett Hallelujah moment. Nu förevigat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar