Kvällsinventering

Stora Syster och jag var hemma själva igår kväll. Vi åt gott och tittade på film, "the Jane Austen book club". En lagom mamma-dotter-film. Vi låg där och pös i soffan och fåtöljen, hon hade snott runt hela dagen och fixat och trixat inför skolavslutningen idag. Allt var alltså frid och fröjd. Till exakt klockan halv elva. 22.30.
"Mamma, kan jag låna strumpbyxor av dig"?
"Strumpbyxor"?
"Ja, hudfärgade, typ".
"Vi tittar väl i min låda"!
Sagt och gjort.
Fanns det några strumpbyxor? Hudfärgade? NÄ. För det var redan någon som HADE lånat strumpbyxor av mamman. Alla elva paren. Till en annan fest. En annan gång.
"Oj" sa Stora Systern.
"Men jag LA dem i tvätten när jag använt dem förra gången.
(VEMS tvättkorg då tänkte jag. Grannens????)
"Vad ska jag göra nu då"? Stora Syster såg bekymrad ut.
Genom mitt huvud for det en hel del tankar i rekordfart kan jag säga, men erfaren som jag är så kom inte ett ord över mina läppar. Nada. Nothing at all. Silence. Tysto in de rummo.
Jag erbjöd henne en drös andra strumpbyxor. Ett par med ett vitt och ett svart ben?! (vart tänkte jag gå när jag köpte dem???) Ett par lila? Silver? Svarta med stora prickar? Vita tights med spets vid fotknölarna?
Men nej. Stora Syster tänkte minsann gå utan strumpbxor. Och FRYYYYYYYYYYSA!
Men då! Längst in, under pappret i lådan (ja, jag har lådpapper, en gammal tradition från en nitiskt mormor) kände jag något med handen. Och TADAAAAAAA!
Fram drog jag .......... ett paket OÖPPNADE strumpbyxor. Hudfärgade.
Som jag köpt, gömt och sedan glömt. Med tre döttrar har man sina gömmor om jag säger så!
Kvällsinventeringen gav resultat. Stora Syster slipper frysa knäskålarna av sig idag och jag, jag fick sovmorgon!