Jomennueresåatt....
idag ska det börjas i Aktivitetsgrupp! Om ni minns, den där gruppen som inte finns. Skönt, tycker jag, att det händer något på aktivitetsfronten.
Alltså. Jag har aktiviteter runt mig hela tiden. En del är mer än vad jag egentligen klarar av. Jag blir ju sjuk. På riktigt. Men FÖRUTOM det ska jag aktiveras utanför hemmet. Jag tycker det är bra. Tro inget annat. Min högsta dröm är att bli frisk och hel igen. Kunna ha ett trevligt och roligt jobb. Vara vanlig. Ingen vet egentligen vad som fattas mig. VARFÖR jag blir sjuk av att göra saker. Så, jag SKA gå på aktivitetsgrupp. Och hoppas, hoppas att det leder mig i rätt riktning.
Helgen har bjudit på blandad kompott. Mycket skjutsa och hämta barn. Den gamla taxichaufförsdrömmen har återupplevts.
Även spunk- och dånanfall över obäddade sängar, kringdrällda strumpor, ouppackade, stinkande träningsväskor och diverse andra tillbehör har inträffat.
Jag har blivit omsprungen i trappan ett antal gånger av Store Bror som varje gång måste meddela att "mamma, du ser ut som en gammal tant när du går".
Ja. Jag gör ju det på morgnarna. Att ta mig nerför trappan kan ta en sisådär fem minuter med de här stela lederna. Varför krymper hälsenorna på natten? Och ja. Jag blir på dåligt humör när jag hasat mig ner och upptäcker att jag glömt telefonen kvar på nattduksbordet och det bara ringer och ringer. Att gå upp igen, innan lederna kommit igång, gör sig inte. Det händer att jag morrar. Lite.
Det har tvättats och lagats mat igen. Planerats för Stora Systers fotbollmatch i Umeå och Store Brors handbollmatch i Linköping. Den här helgen behövde mamman inte närvara vid någon av tillställningarna utan kunde hålla ställningarna inför hemkomst igen till Radhuset.
Inför tapetsering av vardagsrummet har saker packats ned i kartonger. Det blev loppiskartonger, slänga-så-långt-bort-det-går-kartonger, kanske-bra-att-ha-sen-kartonger, skänka-bort-böcker-kartonger och så det-här-ska-vi-ha-sen-i-nya-vardagsrummet-kartonger. Jag hade dessutom sett ut en ny, gammal fåtölj som Älskade Sambon hämtade i Begnademöbler-affären. Just det. Sett ut. Den här gången var han min "BoB", (Bär och Betala) och jag är nöjd. Jättenöjd.
Ett liiiiitet problem bara, eller "logistiklösning behöver funderas ut". Vardagsrummet är nu fyllt med kartonger, fåtöljer, böcker, hoprullade mattor och annat, känns som mer saker än INNAN vi började röjningen. För, vad gör man av allt under tiden takmålning och tapetsering pågår? Och underarbetet. När det pågår. Var gör man av allt? Grannens uterum? Skulle kunna funka. De är på semester.
Mitt i alltihop behöver jag lägga mig ned. Systemet går ned, musklerna domnar och lederna svullnar. Det är en himla tur att soffan är försenad. Igen. Chansen finns att vi hinner klart ändå. Hoppet är det sista som överger en.
Så därför ilar jag nu till Aktivitetsgruppen och hoppas, hoppas att det är vägen tillbaka.
Raraste Cina, hoppas också på att den där gruppen är en del av nyckeln tillbaka. Men visst är det säkert bara en del... Att ha en BoB verkar också kunna hjälpa, en sådan har Spader också lyckats skaffa sig! En ny soffa, fler förändringar och så väntar vi... vila är också bra sägs det! PUSS!
SvaraRaderaLåter som om ditt liv är rätt fullt av aktivitet även utan aktivitetsgrupp!
SvaraRaderaJag skulle inte ens komma på tanken att själv tapetsera vardagsrummet för det skulle tippa min tillvaro ner för ravinens brant, typ.
Men jag hoppas att gruppen blir bra för dig! Och kul.
Hoppas, hoppas, hoppas att aktivitetsgruppen blir nåt bra för dig. Annars har du ju som sagt fullt upp ändå. Men att komma ut och träffa andra i samma sits brukar aldrig vara fel.
SvaraRaderaSpader Madame: Många nycklar behöver man! Kram!
SvaraRaderaNilla: Jag kokar kaffe och mannen tapetserar! Får väl agera cheerleader..... ;)
Cicki: Jag hoppas så! Fullt är det ändå men jag vill så gärna bli av med det där svarta i bröstet! Kramen!
Verifieringen blir nu "coma".... Det var förra veckan! ;)
Det skall bli spännande att få höra vad du skall göra på aktivitetsgruppen. Aktiv är du redan, men det kan kännas bra att träffa andra människor.
SvaraRaderaDu är fantastisk som har ett så stort renoveringsarbete på gång, bara att sortera allt i olika kartonger, det skulle göra mig sjuk.
Tänk på att det finns något som heter ÖVERANSTRÄNGNING.Tag det lite lugnt - jag skriver av egen erfarenhet. Jag har ledbesvär och
fick gå på en kurs - Lär dig att leva med din smärta- ingen kurs jag rekommenderar.
Ha det så bra du kan.
Kram Viola
Hej vännen!
SvaraRaderaVill bara skriva några rader och önska dej lycka till i din nya grupp.
Och jag håller verkligen mina tummar för att det ska kunna leda dej in i din dröm om att få ett aktivt och "värdefullt" liv igen...
Det är ett riktigt skit (f´låt!) att jämt behöva ha så ont.
Och att behöva gå som en "pigg gammal nittio-åring" om morgonen.
Känner igen det så väl, fastän vi inte har precis samma åkomma...
Ha det så gott du kan nu och trilla inte över alla sorterings-kartonger!
Kram, Flisan
Hoppas det gick bra på första träffen med aktivitetsgruppen! Har ju själv gått i en sådan grupp och jag tyckte det var riktigt trevligt.
SvaraRaderaFörstår precis hur du känner dig med dina stela leder, jag har samma problem.
Idag ska jag till arbetsförmedlingen och försöka vara sådär sprudlande av idéer och förslag till arbetsträning. Jag som mår sämre än på länge...
Lycka till med renoveringen!
Kram!