Tur och retur

Idag börjar skolorna igen efter världens längsta sommarlov och ordning och reda kan skönjas i radhuset. Eller nåt. Önsketänkande i alla fall.
Lilla Syster började högstadiet på ny skola och jag åkte med henne på bussen i morse för att ..... ja, lite moraliskt stöd, kanske? Som OM en sjundedassare behöver mammastöd? Yes, they do! Så länge ingen av de nya klasskamraterna är i närheten......
Bussarna här i stan är kontantlösa. Det betyder att man köper ett busskort innan, beställer sms-biljett eller betalar med kort. Skolbarn åkte gratis idag. Så jag köpte bussbiljett så käckt via sms på väg TILL skolan. När jag skulle hem tjorvade det ihop sig en anings aning. Batteriet på mobilen tog slut = inte laddat = inte bra planering. Ingen sms-biljett alltså.
"Jag köper biljett med kortet" tänkte jag ända tills jag hivade upp plånboken och upptäckte att kortet låg kvar hemma i kortläsaren. Det var ju något jag betalade igår.......
Så där stod jag! Inte tusan fick jag åka buss hem GRATIS, det fattar ju vem som helst och hur skulle det se ut? Jag försökte förklara för snälla busschaufören men det blev till att gå. Det var väl en himla tur då att jag inte tagit de högklackade...........
Nu sitter jag här ganska nöjd ändå. Promenaden hem tog drygt en timme, solen skiner och Lilla Syster har precis kommit hem. Första skoldagen har gått bra, nya klassen verkar toppen och hon kommer att ha sovmorgnar på måndagar. OCH hon har fått en busskort. Funderar på ett själv faktiskt!