Andra bullar

Vi närmar oss! Vi närmar oss den andra månaden på året då stresshormonerna har en tendens att slå över på röd level och vi kommer att översköljas med råd och tips hur man firar jul på riktigt, ja, ungefär från nu.
Fast inte jag. Nä. Jag är en sån lugn, balanserad och välorganiserad person så jag kommer att lugnt och stilla sitta tillbakalutad i soffan med min glögg och mina pepparkakor och bara se på när alla andra far runt som skållade troll. Ungefär från nu.
Eller inte.
Inte för att jag är så julkänslig utan för att det bara HÄNDER så mycket i december. Det är många födelsedagar, konserter, avslutningar av olika slag och så ska allt annat också fungera. Helst.
Jodå. STORA almanackan är framplockad och jag ser till min förskräckelse att nästan varje dag i december är inbokad. Redan. Va? Vem har skrivit upp allt det här? Vem har sagt ja? Vem vill? Vem tror att vi ska orka allt detta? Finns det ingen i det här hushållet som kan säga nej?
Ska vi åka tåg på Annandagen? Till Göteborg? Bo på hotell och titta på handboll alla mellandagar? Jamen vem ska då åka med Lilla Syster på hennes äventyr? Jaha, och konserten på första advent? Om jag skjutsar dit, hämtar du då så kan jag åka till...för att sen.... Den här laxen som aviseras från nån sportförening, vem ska sälja den?
Nä. Det här duger inte. Omplanering.
Den där gardinreklamen som nyss kom i lådan, den där med fina köket, fina gardiner och fina .... och mitt i alltihop står en sval, smal kvinna i röd klänning, lackskor, förkläde med en plåt pepparkakor i händerna och ler från öra från öra. Inte ett hårstrå ligger fel och inga stressrosor på kinderna. Nä. Den reklamen åker i soporna. Nu!
Kom hit, familjen! Vi ska ha planeringsmöte!