S.E.M.E.S.T.E.R!!!!!!

Store Bror ska iväg och spela handboll. Uttagen i ett Sörmlandslag. Tada! Grattis till den bedriften! Och Grattis till hans mamma som alltid står ut med svettiga handbollsskor i hallen, handbollsklister på alldeles nylagda trägolvet, badrumshandtag och alla vattenkranar, liksom hopknölade träningskläder överallt. Men det gör jag så gärna. Står ut alltså. Mycket står jag ut med överhuvudtaget.
Som att till exempel tillbringa nyårsdagen med att inventera en av stadens mataffärer tillsammans i Andra handbollslaget. I Stora affären. Alltså! Ni ANAR inte hur mycket varor det finns i en affär när man sätter siffror på allt! Och olika sorter av allting. Kommer hädanefter aldrig mer bara skriva "svartpeppar" på en nota till exempel. Näe. Specificerat får det blir, grovmalen, finmalen, stött, hel, halv... o s v.
Ni som läst min blogg länge, länge vet att jag en gång efter en HEMSK inventering i en annan affär, lovade dyrt och heligt att aldrig göra om det.
Men. Man kan väl ändra sig???? Jag gjorde det. Tyvärr är inte armarna av samma åsikt att det är ok att ändra sig sådär. De gör ont. Normalt är de svåra att lyfta och idag komplett omöjliga efter den däringa inventeringen. Å ANDRA SIDAN gör det (nästan) ingenting. Jag har nämligen S.E.M.E.S.T.E.R till 16 januari och behöver inte göra någonting alls. Inte lyfta en endaste liten grej. Förutom kaffekoppen då. Finns ju sugrör!