Musik = glädje = sant

Omväxling skriver jag om ibland. Jojo. Igår kväll när jag lade mig var jag så ledsen, så ledsen att pappersnäsduksfabrikanterna om de vetat, hade gnuggat händerna.
Fick så en smärre chock när jag såg mig själv i spegeln i morse. Det hade också någon annan fått om det kikats in i radhuset fem minuter senare när jag försökte dämpa mina svullna pingpongögon liggandes raklång i soffan med skivad gurka och gårdagskvällens gamla tepåse över ögonen.
Hjälpte det då?
Nja. Inte särskilt.
Inte alls egentligen.
Förutom att jag kände mig som en komposthög.
Som tur var började jag tidigt i morse, så där tidigt så jag var nästan själv på avdelningen och kunde smita in på min plats utan att synas.
Sen så.
Rullade dagen på rätt så bra. Hej vad jag rattade system och svarade i telefon!
Sen vinkelivinkades det till kollegorna lite tidigare än vanligt på grund av den tidiga morgonen och så bar det av till väninna som bjöd på te, nybakade vaniljbullar och alldeles nya bilder på deras hus som håller på att byggas. Spännande ju!
Sen så.
Rattade jag Cinabilen hem till radhuset och kom på mig själv igen med att sjunga högt där i bilen till gladmusik.
Se där!
Oj, vad det svänger! Både här och där!