Igår gjorde jag allsvensk debut. Ja. På läktaren. Säkrast så. Migränhelvetet höll sig i bakgrunden till slut och med solbrillor på gick det att vistas utomhus en härlig sommardag.
Så.
Stora Syster och jag tog Cina-bilen till Södertälje för att heja på Gefle som mötte Syrianska.
Om de vann? Gefle.
Njaenej.
Synd.
Denna utmaningars sommar kan jag nu även i ruta för:
"sett allsvensk fotboll"? kryssa CHECK!
OCH fått krama om en alldeles svettig, rödblommig fotbollspelare.
Det är inte klokt vad jag får vara med om!
Blir nästan yr ju!
Idag är det lugna gatan igen.
Har dragit lite gräs med tårna.
Ätit några smultron.
Suttit med ryggen mot skitstora trädet och njutit av en kopp kaffe.
Solbrillorna är på.
Migränen lurar i vassen.
Laddar för en ny jobbvecka.
En trevlighet är inbokad.
Försöker driva orospöken på vift.
Oron om hur det ska bli med allt och ingenting.
Man tar helt enkelt en dag i taget och konstaterar att so far. So god.
För varje dag blir jag starkare.
För varje dag blir jag jag igen.
Not bad at all!
En dag i taget är ett bra förhållningssätt att ta sig an tillvaron. Hoppas din söndag blir fin!
SvaraRaderaSå underbart att du har hittat till kunskapen om att i sakta fart kommer du att hitta dig och din egen plattform. Just för att du är allra bäst på att vara Cina. Så fortsätt att erövra ditt nya liv. Och jaga migrän elendet på flykt. Ha en underbar vecka kram
SvaraRaderaTa det lugnt på vägen så blir det säkert bra :)
SvaraRaderaJag är full av beundran för din kämpaglöd. Bara tanken på att sätta sig i bilen och köra så långt för att se en allsvensk fotbollsmatch när man har migrän, gör mig matt. Då låter det där med att dra grässtrån med tårna mera realistiskt.
SvaraRaderaAttans att jag inte visste. Har ju kunnat hjälpt dig att heja....:-)
SvaraRadera