Att chocka en tonåring

Förkylningen vägrar släppa sitt grepp men det känns som "the show must go on". Lilla Syster behövde en vinterjacka, stövlar, nya jeans och gu´  vet vad. Nu. Pronto.
Jag behöver mest lugn, ro, honungsvatten, nässpray och alvedon. In masse.
Ok.
Vi tog i alla fall en sväng till stan tidigare idag och jackjakten tog slut omedelbart när hon fick den hon ville ha utan tjat, frågor eller undringar från mig. Jag bara betalade och ungen såg chockad ut. Den var aningens dyr, det var den, men jag orkade inte tjafsa. Inte kändes den särskilt varm (med mammamått mätt) men jag tjafsade inte om det heller. Det hela avlöpte så väl sedan att de undanlagda, också mycket dyra stövlarna, frivilligt raskt byttes ut mot ett billigare par. De var dessutom mer anpassade för vinterväderlek som vi ju ändå har här i Svedala. Alldeles strax lär det bli svinkallt. Och hon kommer frysa i sin nya jacka. Men inte om fötterna! Tada!
Sen bjöd jag på MacDonalds (och lovade mig själv för 58.e gången att aldrig mer äta där....) innan vi for hemåt igen. Ungen mätt och nöjd men aningens misstänksam plockade sen ur diskmaskinen utan att bli ombedd till det.
Visserligen ett dyrt pris för en diskmaskinsurplockning om man räknar ihop alltihop.....
Själv intar ännu en dos alvedon, nässpray och förser mig med fler pappersnäsdukar och dyker ned i soffan. Där stannar jag resten av dagen!