Poäng till mig!

Gick väl på ett försäljartrick härförleden via telefonen och vips, bums, bas var jag medlem i en bokklubb. Aaaagggghhhh. Att jag aldrig lär mig. Det ska ju avbeställas, månadspaketen. Oj vad jag inte har gjort det utan det har ramlat in det ena bokpaketet efter det andra och varje gång har jag blivit förvånad.
"Va"?
"Redan"?
"vad är det här"????
"men jag har väl inte fått månadskatalogen..........."
Så klart jag har. Men glömt bort. Och får skicka tillbaka bokpaketen för egentligen vill jag inte vara medlem i en bokklubb. 
Tills igår.
Månadskatalogen för februari har jag envist haft på soffbordet för att inte glömma bort. Nu tänker ni att det är väl bara att avbeställa på en endaste gång den dimper ned i brevlådan så är det fixat, klart och borta.
Mnja.
Jag fungerar inte så. Jag när dock en dröm att en gång bli en organiserad, välplanerad människa men vid pass 50 får jag väl förstå att det kommer att stanna vid en dröm.
Jag lever ändå i ett organiserat kaos kan man väl säga. Vet var jag har grejerna men kanske inte alltid vid rätt tidpunkt. Har hänt att julgardinerna rasslat fram lagom till påsk.
Har schema och struktur för Store Bror men resten....... tänker att det är bra att han får öva sig på att det inte alltid blir som det är tänkt och jag övar på att ordna och schemalägga det viktigaste. En slags kompromiss. Och så har vi övat oss på den lilla egenskapen också. Av bara farten.
Men nu är febrauri månads bok avbeställd och klar.
Vuxenpoäng till mig!

Framtidstro

Idag är det tredje dagen i rad jag besöker vår vårdcentral med en unge i taget och idag jag själv. Man skulle ju önska sig en familjetid på ett par timmar så kunde vi bli genomgångna och skickade dit vi ändå ska sen på en endaste gång. Oh no. Vi kör en och en-besök. Blir kanske lite mer spännande på det sättet. Vad vet jag. Föreställer mig doktorns förvånade blick när jag om en strax dyker upp där i besöksrummet igen. Kanske blir jag tagen för en stalker?! Snygg är han också så......
Ett evigt flängande är det i alla fall. Nä. Inför nästa val ska jag lansera idéen om familjetid.
En annan idé jag ska lansera är kortare januari. Det är dags nu. Så här långt, oroligt, jobbigt och bökigt kan vi bara inte ha det. Nä. Februari. Kom hit. Nu!

Tulpaner till mor

Försöker muntra upp mig med färg. Det är bra. En ljus turkos stickad tröja igår, röda jeans idag. Just idag var det läge att ha röd sjal också.
Visst blir man väl lite gladare av färg? Speciellt en sån här dag då det nästan inte har blivit ljust alls utan en gråblöt dimma legat över nejden hela dagen. Regn på det. Så försvann det vackra, vita, rimfrostiga och så befinner vi oss i gråbrunblasklandet ett slag. Gillar det inte.
Så jag köpte tulpaner. Fina, fina januaritulpaner. Muntrar upp vilken surtant som helst. I alla fall mig.

Svanstricket

Har fått tips om att det går att fixa till svanskotan. Man kan "greppa tag" om den och knixa till den i rätt läge. Fast man går inte till Öron-näsa-hals-doktorn. Oh no. Helt annat håll. Nu har det bestämts att det ska avvaktas en vecka till. Tyckte nämligen att det kändes aningen, aningen bättre idag. Med betoning på aning. Kanske var det vetskapen om lagasvanskotanmetoden i sig som gjorde sitt till???? 

En himla jobbigt måndag har det varit dessutom, både på jobbplanet och utanför. Så där så att det kom tårar när en kollega frågade hur det stod till. Rättade till anletsdragen rätt så snabbt, men hennes kram, den satt skönt! Sen slutade min telefon att fungera, jag hörde kunderna, de hörde inte mig. Rätt så opraktiskt när man sitter i support faktiskt. Klarade den pärsen tack vare kramen tror jag!

Sen rattade jag hem till radhuset och fann att Lilla Syster lagat middag. Makaroner med hemkörda köttfärsbiffar. Kan glädja vilken utschasad mamma som helst! Kaffe på det med en Magnum miniglass och livsandarna hann ifatt mig. Måndag it is!

Gnällbältet calling

I vår kommun har det beslutats att man ska följa skolverket till punkt och pricka och därmed är skidresor med skolan ett minne blott från och med i år. Nu väntar jag bara med spänning när kommunen beslutar att följa övriga skollagar och regelverk till punkt och pricka så att ungar med särskilda behov får den hjälp de behöver och har rätt till utan att föräldrar och nämnda ungar behöver kämpa ihjäl sig och stånga i väggen.

Det ska väl inte dröja så särskilt länge då? Man verkar ju vara på G och sätta P och punkt för en del.

Skära ned föreningsbidragen till exempel till nada och pyttelite. Strax är de klara med det. Så höjs medlemsavgifter för ungar som idrottar med det ena och det andra och alla är nöjda och glada?
Alldeles om en annan strax har dessutom alla politiker i kommunen fått läsplattor så arbetet för dem ska underlättas och de ska kunna tillgodogöra sig information på ett helt annat sätt. Att skicka pappersluntor till dem är nämligen jättedyrt. 90 000 kostade det visst till aprilmötet 2012 enligt lokala blaskan.  Man kan ju undra vad de har skickat? Stentavlor med information inhuggen för hand?????
Förresten. 90 000 räcker väl nästan att skicka stans samtliga högstadieungar till Romme för skidåkning en dag? Vad jamsar de för? Problems solved då, det borde ju bli portopengar över vid läsplattornas införande. En liten omfördelning. Kanske????
Ja. Det här inlägget borde väl gå under inlägg "ettjäklagnäll" från ensamstående, för tillfället kvaddad tonårsmorsa som tappat sugen lite grand på grund av allt möjligt. Som bland annat tyckt det varit roligt att kidsen som gillar att åka skidor har kunnat det med skolan, fina idrottslärare och kompisarna då jag har svårt att få till fjällresor för egen del. Nu är det inget måste i livet, att åka skidor. Jag vet det. Ibland är det bara skönt att tänka lite egoistiskt.

Så.
Idag är vi ändå glada för att järnkylan släppt sitt grepp och det bara är -6 grader. Rena vårvädret. Jag har kunnat gå nerför trappan utan att grina av smärta och det är ett stort steg. I alla fall för mig.
Missade avsnittet av Sjärnorna på Slottet igår så det ska jag strax gotta mig åt. Har gillat den här säsongen stenhårt.
Ja det var väl allt från gnälliga Radhuset idag.
I morgon är en annan dag.
Over and out.

Lägesrapport del XXMV

I radhuset är läget följande:

Antal skadade knän: 1 st. Knä mötte golv. Hårt. Handbollsträning. Store Bror.

Antal antal skadade svanskotor: 1 st. Den historien har ni ju redan hört. Mamman.

Antal brännskadade händer och fötter: 1 st av vardera. En Liten Syster tappade greppet när hon var högst uppe i en lian på skolgympan och åkte i faslig fart ner. Försökte få grepp om tillvaron men nä, det gick inte...... minus skinn blev det......

Så påstås det att det är nyttigt att motionera. Jag vet inte det jag........... 

Antal personer i hushållet som således önskar, längtar och vill bli pigga, raska och glada igen: 3 st.

Antal personer i hushållet som har lust att laga mat: 0.

Antal vadslagningar och peppningar för att "någon" just SKA få lust att laga mat: 1000.

Antal inköpta tulpanbuketter: 3 st. 

Antal semlor som intagits idag: en halv. 

Antal fikastunder med Bästa Väninnan: 1 st.

Antal träffar med Största Systern: 1 st. Övernattning inkluderad.

Antal samtal med Stora Systern: 1 st. 

Med detta hamnar jag på plus med mitt sätt att räkna. Vilket är ett ytterst hemsnickrat sätt. Är nämligen ingen stjärna på matte. Alls. Påstod till exempel för Bästa Väninnan att ett samtal som pågått mellan 20.30 till 22.45 var "minsann 1 timme och 45 minuter långt"...... Stensäkert.

Hon är van hon och rättar mig liksom bara i förbifarten. Det finns en anledning att jag inte jobbar på en ekonomiavdelning........

Livstecken

Jag och min svanskota har stått upp sedan i söndags eftermiddag. Ja, nog har jag hasat mig i säng nattetid, men annars så...........
Inga hoppsasteg i sikte dock, det här blir nog en långrandig historia. De nya skidorna står och blänger på mig i hallen, precis som det var mitt fel att jag ramlade i spåret och slog mig halvt fördärvad. Vem skyller man på när det blir på detta sätt??? Va, va, va???
Och sen det här med att nysa och hosta. Det är INTE kul med knäckt svanskota. Förkylningen kunde ha väntat ett slag tycker jag.
Men idag är det äntligen fredag, det har jag skrivit tusen gånger i bloggen men banne mig, det är veckans bästa dag!
Lugnt och stilla liv i radhuset alltså. Skavlan is coming up. Gillar´t!

Off road.........

Idag har det idkats friluftsliv. -6 grader, massor med snö och en sol strålande från en januariblå himmel. Perfekt för en tur i skidspåret igen. Vad kan gå fel då????? Ja. Till exempel att lagen om alltings jävlighet alltid råder........... Så Stora Syster skjutsade sin ömma moder till ett skidspår och så skulle jag skida hem därifrån sen. I ett annat långt skidspår.
Det gick från början som hejsan och jag vågade mig på lite backar. Tills en unge kom brakande från ett annat spår och jag behövde väja. Hade lite svårt att hitta nån styrmanick så ja, jag ramlade så klart. Satte mig hårt, klumpigt och ovigt som satan rakt på rumpan. I fart. Inte skönt alls. Så låg jag där ett slag något förvånad och kände efter om höfter och lårben var hela och de var de. Men rumpan. Min svanskota? Smaschad. Stukad. Av. Vad vet jag???
Fungerade mobilen så jag kunde ringa efter skjuts? Nähädå. Var väl för kallt eller nåt. Fick sig en smäll den med säkert.
Rådig kvinna skidade hasade därför off pist rakt över åkrar och ängar mot radhuset. Kan säga min egenskap av jävligt väldigt envis kom väl till användning. Konstaterade sen mitt ute på en knöglig åker att djuren, de hoppar och går lite hipp som happ de. Spår hit och spår dit.  Och nu ett hasande tantskidspår........ Tog så att säga raka vägen hem.
Har ringt rådgivningen och de säger det jag visste att de skulle säga. Går inte att göra något åt. Tyvärr. Joråsåatt........... tänker väl kanske inte träna polka eller snoa precis idag.
Men. Jag är glad att jag inte bröt lårbenshalsen. Det hade varit illa. En svanskota läker ju ihop av sig själv. På ett halvår eller nåt............. Och jag har hittat en position i soffan där det inte gör ont. Jag lär stanna här!

Lördagsfix

Nyklippt. Äntligen! Befriad från en pälsmössa. Kanske lite dumt när termometern visar -15 grader men jag har min gamla basker, jag. Värmer skönt den. Jag får gå med lagom avstånd till kidsen om de skulle råka befinna sig på samma trottoar som jag. Vi har nämligen inte samma smak vad gäller huvudbonad. Heller.
När jag ändå var hos frisören fick hon plocka mina ögonbryn. Aj, oj, jätteont igen. Med jämna mellanrum fick hon avbryta för jag måste nysa. Konstigt ställe att ha nysnerver på. I ögonbrynen. Nyfrissad och nyplockad åkte jag sen till Ica Maxi. Efter 10 minuter kom jag ihåg varför jag inte åker dit på lördagar utan brukar spendera söndagseftermiddagarna där. Det är nämligen där stan är på lördagar. Folk, folk och ännu mer folk. Borde anat något när kundvagnarna nästan var slut........
Men har man gett sig in i leken får man ...... tåla att bli påkörd av arg farbror för att jag stod i vägen, upptryckt i ostdisken av en annan arg farbror. Bli snuvad på sista krossadetomatburkarna av stressad dam, få en purjolök i skallen av ett purjolöksvevande vrålande barn i en kundvagn och glömma köpa kex till den vansinnigt goda ädelosten jag ryckte åt mig.
Så småningom kunde jag ratta hemåt med varorna och ja, var lite svettig faktiskt. Vilket inte blev bättre när jag kom hem och konstaterade att katten fixat eget lördagsgodis. Världen är nu minus en svart fågel och den låg parkerad så fint på dörrmattan.
Resten av dagen, det är nu nästan kväll, tänker jag inte göra annat än att försöka få upp värmen. En fjärrvärmeväxlare krånglar, igen, och i radhuset är det nu 18.2 grader. Är glad för att jag kom ihåg att köpa värmeljus, de behövs idag!

Över hela Internet..........

Man kan inte blogga om allt. Det har jag lovat kidsen. Och Bästa Mamman. Hon blir så nervös för hon är rädd att det man skriver här syns på hela Internet.
"Det kan inte vara bra. Att det syns överallt".
Men man kan skriva att det är fredag och att det känns väldigt skönt. Och att det biter rejält i kinderna att promenera med stavar när det är -12 grader. För att inte tala om hur skönt det är att komma in efter en sådan runda, duscha, byta till myskläder och tända ljus i hela radhuset. Lyssna på radion och dricka ett glas rött till matlagningen. Det kan man skriva. Hur mycket som helst. Över hela Internet.

Sol, hav och ..... ris i hår

Regel: Man SKA INTE byta frisör så där hipp som happ. Om Bästa Frissan är sjuk, står man ut tills hon tillfrisknat och man går inte in på första bästa salong på DropIn. Särskilt inte om det inte är kö och tomt i lokalen.......
Kan hända att man blir missnöjd. Väldigt missnöjd. Bad hairday nyklippt. Inte kul alls.
Sen det här med reklam. Kan hända att jag undrar hur lättlurad jag är (eller hur duktig försäljare frisören är...) när jag köpte en flaska "Ocean Mist" att spruta i håret.
"En känsla av havsvatten".
"Sol och salt".
Ok.
Exakt NÄR var jag snygg i håret efter att ha badat i havet???
Nä just det. Att ha havet i koncentrerad form i flaska och spraya i håret gör ingen skillnad. Lika risigt och frissigt för det. Suck. Att jag aldrig lär mig!
På lördag är jobbar MIN frissa igen. Gissa vem som är första kunden??????

..... julen varar visst till påska!

Lite trixigt är det när altandörren inte går att öppna för att batterierna till kodlåset tagit slut, dörren är jättelåst och katten står och skriker sig blå i kylan. Inte lyssnar hon heller när jag hojtat sagt att 

"gå runt till vanliga ytterdörren lille vän, så släpper matte in dig".

Oh. No. Inte den här katten. Igår fick jag öppna ett fönster bredvid altandörren för att hon skulle komma in och sluta skrika så förskräckligt. Man vill ju inte att det söta lilla djuret ska uppröra grannarna eller nåt. Nu är det slut med det. Jamandet. Nyinköpta batterier råder bot på det lilla problemet och katten kan släppas in och ut utan prut.

Batterierna inhandlades i ett stort köpcenter. Med många andra affärer. Köpstoppet hävdes tillfälligt då det fortfarande är rea på allt möjligt men superrea på julsaker! En bricka jag trånat efter fick följa med hem för det facila fina priset av 80 riksdaler. Före jul kostade den 299! Det tyckte jag var ett kap. Så hittade jag lite annat men det får vara hemligt för det blir så bra presenter till tjejerna när det är dags för kalas. (ja, en i april och två i december. Jag är ute i god tid.....)

Sen rattades bilen hemåt i snöyran, ett av kidsen hade skottat åt sin ömma moder, hurra och i brevlådan låg en: Chokladtomte!

Fina Fröken Hulda hade hörsammat min längtan på Facebook efter en chokladtomte i söndags och så skickade hon en till mig! Vilken överraskning! En vänlig och fin gest som gjorde min tisdag! Sånt värmer!

Brickan "Gran" som fick följa med hem till radhuset och packas ned i kartong till nästa jul.

Den här godingen kom i brevlåda idag! Tomte i staniolpapper. Gillar´t!

Måndag som känns.

Kan hända att det märks lite problemsvårigheter i mitt rörelseschema idag. Skidåkning har sina avigsidor efter nio års skiduppehåll. Träningsvärk. From hell. Om jag någonsin tvivlat på om jag har armar, ben, rumpa eller rygg så vet jag nu att det har jag. Precis överallt. Men PT.n blir glad över sin lydiga elev och eleven själv är glad över genomförd aktivitet. Of course. Och så är det måndag. Lite musik på det! Yeah!

Lite shopping och en lussebulle, räddare i nöden

Det där "julsvajet" igår fick mig lite ur balans. Lite grinig, lite håglös, lite tappad sug. Inte bra alls. Men ytterst mänskligt. Så när julgransbelysningen, slingor x 2 trasslade in sig uttalade jag en radda fula ord. Högt. Katten gick ut. Store Bror dammsög hela vardagsrummet utan prut, Lilla Syster plockade ur diskmaskinen. Allt under tystnad. Som om mina svärord och frustration lade en tung filt över radhuset. Så kan vi ju inte ha det! Kidsen har också svårt ibland, en bonuspappa försvann. En vuxen som litats på. Nej. Jag glömmer inte bort dem. Så klart inte. Ibland blir det för ... mycket. Med allt. Bara.
Man skulle kunna tro att jag är med i Sjöräddningen eller nåt för är det något jag är bra på så är det att rädda svåra situationer när det blåser som värst. Med lite trix och fix försvann sviterna efter mammans psykbryt med lite allvarsprat, trams och flams. Radhuset kändes som vanligt igen. Som grädde på det moset letades det fram en stor påse lussebullar i frysen, den sista. En burk pepparkakor hittade vi också. Detta serverades med mormors goda vinbärssaft och kaffe till mamman. Man fick äta så många lussebullar man ville och det gjorde vi. Sen konstaterade vi att det var årets första lussebullar och att jag i så fall gjort något i god tid. Väldigt god tid. Vilket kidsen tyckte var lite roligt, vana som de är vid sin tidsoptimist till mamma som alltid gör allt i sista momangen. Efter det gick de till sitt och jag åkte och tokshoppade lite nya växter, en matta och en ny lampa. Beacuse I´m worth it!
Nu har jag tagit fram mina nya skidor, klätt på mig ordentligt och det är äntligen dags: Skidorna ska invigas. Solen skiner. Snön gnistrar. Vad kan gå fel? (host, host, harkel.... kanske konditionen....?). Vi ses! Tour de skie nästa. I alla fall nästan.

Nu är glada julen slut.......

Finally! Sovmorgon! Helg! Ja. Det har längtats.
Idag ska julen städas ut. Nu får det vara färdigjulat och kidsen är på G. Vilken timme som helst. Kanske blir det granutkastning vid midnatt närmare bestämt om man nu ska följa tonårsdygn???? De jobbar visst bäst i mörker.......
Det gör inte jag så på mormors gamla skåp står nu allt julpynt och väntar på att någon ska hämta julkartongerna i förrådet och slänga ned klabbet packa ned alltihop till nästa jul.
Jag svajade till ett tag när jag mindes förra julnedpackningen, då tanken ändå fanns att den här julen inte skulle bli som vanligt. Det blev den inte heller men det jag då var så rädd för känns idag inte skrämmande och främmande utan det blev ..... vanligt. Det med. Man vänjer sig helt enkelt.
Nu är tid att njuta ledig dag! Ha en bra lördag!

Lördagsfrukost framför tv.n. Efterlängtat.

Ja. Julpynt på vänt. En mellanlandning...........

Finally: Fredag

Äntligen, äntligen fredag! Och snön har fallit. Finns en chans att nya skidorna kan luftas i morgon. Största Systern med Sambo har anlänt till radhuset och det har ätits nachos. In masse. Prat och skratt. Nu vankas paltkoma i soffan till handbollen, Sverige vs Österrike och jag är glad för stora soffan. Alla får plats och mamman är glad. Stora Syster med Pojkvän skulle tekniskt sett också fått plats men befinner sig på annan ort. Som sagt, de tillfällen när vi alla är samlade är inte så många men i hjärtat, där bor de alla. Alltid.

Rapport från verkligheten. En torsdag.

Jobba. Tidigt. Ringa hem och väcka tonåring. Många signaler........... Ringa vårdcentral och boka tid till en annan tonåring. Jobba. Åka hem fort som 17 spik klockan 17. Läxhjälp, laga mat, Biff Stroganoff, peppa tonåring som inte tycker livet är det lättaste precis nu, tvätta, ladda diskmaskinen, jaga katten och få i henne maskmedicin, tvätta lite till, förbereda middagen för i morgon kväll, tvätta lite till, mer läxhjälp, mer pepp, betala en glömd räkning, boka in ett möte i skolan nästa vecka, fundera på om jag ska gå på en balettföreställning till i slutet på januari ............ och swoooooooosch. Var den här dagen nästan slut. Jag med.

Planer tar .......

......... form i radhuset. Igen. Jag har alltid varit en idéspruta och har ständigt femtielva projekt på gång. DÄRMED inte sagt att jag avslutar dem alla. Oh no. Egentligen skulle jag behöva en "avslutare". Vid närmare eftertanke även en projektledare som kan leda hela klabbet när jag redan ilat vidare till nästa idé och undersöker om det går att......eller hur funkar den hä..........
Hade en väninna på middag här för några dagar sedan. Hon log mot mig rätt som det var, lutade sig fram över bordet och la sin hand över min och sa:
"Hej Cina",
"jag tror bestämt att du börjar bli du igen".
Jag kände att jag spärrade upp ögonen och hejdade mitt i ett "...... vad tror du om att fixa till den där... om man....."
Kanske det ja.
Det går mot ljusare tider. Så även jag! Ju!

Laddat

Inget av kidsen klagade på vitlöksdoften från i söndags och mutan funkade finfint! Bra start på veckan! Gick bra att jobba också efter ledig veckan men för säkerhets skull var en massage inbokad på seneftermiddagen idag. Väldigt skönt. Avslappnande. Vilket var bra att ha i bagaget när jag kom hem och det hade kokats spagetti. Av nästan ett helt kg spagetti blir det väldigt mycket färdig spagetti. Lite onödigt mycket för tre personer kanske men vem vet? Det kan dyka upp ett äventyr när som helst som kräva kolhydratuppladdning in masse. Då kan det här hushållet stå till tjänst..........

Mutor är gott!

Trött, trött och jättetrött. Det var inte det jag räknat med efter att ha varit ledig en vecka men jag vet ju aldrig när det här förbenade tröttheten slår till. Kommer nevver, evver, aldrig vänja mig vid att jag blir så här däckad ibland. För jag vill inte.
Igår knaprades det vitlök i ett vilt försök att hålla åtminstone förkylning stången. Efter det lilla tilltaget kommer radhuset garanterat vara vampyrfritt i evigheters tider för det var värst var stark den var, vitlöken jag fick tag i.........
Alldeles nyss kom så kidsen tillbaka till den ömma modern och det vankas potatis- och purjolökssoppa. En favvis i det här hushållet. Och så ska det smöras lite för Lilla Syster, man kan väl säga efter en liten meningsskiljaktighet.......... vi får se om den småländska ostkakan med sylt och grädde kan gjuta olja på vågorna.........

Soffperspektiv

Söndag. Fast det vet ni ju redan!
Igår var jag på bio och såg Sune i Grekland. Det är ju en familjefilm så Store Bror och Lilla Syster fick allt vackert följa med mig och Systersonen. Nu tyckte de att det var roligt då och då men det skulle de aldrig i livet erkänna. De tyckte som vanligt att det var pinsamt att mamman skrattade högt på som vanligt helt fel ställe. Nu är det gott om "fel ställen" överallt så det är inte lätt att vara de små liven till lags.
Fast sen.
När systersonens rullstol skulle fällas ihop och fällas upp igen, baxas i och ur bilen och jag klarade det utan att sätta fast mig, halsduken eller kappan i nämnda stol, ja då kanske jag var lite hipp ändå. Fast bara lite. Ett kort slag. Men stunden noterades!
Sedan idkades det med bärhjälp tv-leverans så att Största Systern och Sambon fick tillbaka sin stora tv som fungerade vid inkoppling, Thank God. När jag sen ur min stora handväska trollade fram fjärrkontrollen OCH sladden var glädjen total. Över att jag hittat alla saker. Ordning och reda i radhuset. I alla fall fläckvis.......
Så.
Vad ska jag då hitta på denna söndag????
Absolut ingenting. Förkylningen from hell har slagit till och här ska kureras. Orkade i alla fall gå ned från sovrummet på ovanvåningen och hamnade i soffan. Jag stannar här! Fjärrkontrollen är min!!!!!

Singelfundering

Det här med singelliv. Är det så himla enkelt? Egentligen? Jag menar, förut visste man ju precis hur allting skulle vara. Nu är allting så konstigt och uppochner. Man ska bestämma själv. Vilken del av morgontidningen ska läsas först på lördagsmorgnarna?
Ska första koppen vara te eller kaffe?
Glödlamporna. Byter jag till energilampa eller vanlig lampa?
Tvätta bilen. Guldtvätt eller diamant?
Ingen minimjölk i kylskåpet. Bara en sort: Grön. Märkligt.
Sen det här med granen. Om att vattna den. Här har man i 10 år tjatat sig blå på att det är mannen i huset som ska se till att det är vatten i julgransfoten. För det gjorde alltid min pappa. Nähärå. Den här julen skulle det vattnas av mig. Jättekonstigt ju.
Inte krockar jag med någon i köket heller. Alldeles gott om utrymme är det och hur jag än anstränger mig kan jag inte stå i vägen för mig själv och få en puss i nacken. Tro mig. Jag har försökt!
Tämligen samma fenomen i badrummet. Går inte att stå i vägen för mig själv där heller. (Ja. Har kanske försökt).
Och hur flirtar man? Jag bara frågar. De knep som körts i tio år på hemmaplan kanske inte ter sig som de mest moderna ute "på marknaden"? Hur ska man veta det? Och var i hela fridens dagar är "marknaden"?????  Var övar man? På vem? Var? Hur?
Alltså. Jag är mycket på ICA. Eller på föräldramöte. Eller så klart på jobbet. Ingen tid för marknad där inte. Det kan jag lova. Förresten. Kanske enda singeln på jobbet? Vart jobbar jag egentligen????  Ja. Och så klart hemma i radhuset då förstås. Av förklarliga skäl. Jag bor där. Tämligen flirtfritt för tillfället.
Det är mycket man ska vänja sig vid helt enkelt.
Nej. Det här är ingen kontaktannons. Bara ett enkelt konstaterande i all enkelhet en lördagsmorgon när jag valde del 2 av tidningen först för omväxlings skull. OCH ett hårdkokt ägg. Har aldrig hänt. Men nu så! Gick bra. Föränderliga tider!
Idag ska jag på bio med min systerson. Vi ska se Sune i Grekland. Systersonen tycker att jag ska gifta mig med Morgan Alling. Han tycker att moster ska ha en rolig kille. När jag sen säger att jag redan har det: Systersonen, skrattar han åt mig och säger att jag är lite tokig.
Ja. Jag är väl det! Fast jag tror att det underlättar lite.........
Ha en trevlig lördag!

Lugn och fin fredag. Gillar´t!

Ledig, ledig, ledig. Igår fikade vi hos Största Systern och Sambon som håller på att installera sig i lägenheten här i stan igen. Jag packade ned koppar och muggar jag "lånat" så länge och åkte över med dem. Undrade lite över den yttepyttelilla tjock-tv.n de hade stod på tv-bänken.
"Va"?
"Var ha ni gjort av er stora TV"????
Fem ungdomar tittade på mig med stora, förvånade ögon:
"Den står ju hemma hos dig"!!!!!!
Eeeeeeeeh. Ja, just ja! Den där tv.n som står i gästrummet.......
Man kan inte tänka på allt! Kom ju ihåg muggarna i alla fall! Vilken dag som helst blir det alltså tv-leverans!
Idag skiner solen igen och det tycker jag är skönt!
Väninna kommer över på lunch, kryddig tomatsoppa puttrar på spisen, om en strax ska jag ta en promenad till ett bageri nära mig. Har sen fått en skrivuppgift av min nyfunna PT så den ska jag ta itu med i eftermiddag. Efter att jag läst i min nya bok.
Sa jag att jag älskar lediga dagar??????
Fredag. Dessutom. Lovely!

Att skiljas kan vara......... att få nya kaffemuggar!

Det regnar. På en ledig dag. Den efterlängtade skidturen ter sig alltmer avlägsen men man vet aldrig. Rätt som det är har det kommit 10 cm nysnö, solen skiner och det är -5 grader. Eller inte. Under tiden får jag roa mig på annat sätt.
Som att svara i telefonen och det är Största Systern och hennes guddotter i andra änden. Guddotterns föräldrar jobbar och det går inte att ringa till mamman och pappan. Men den här mamman går det att ringa till och vi pratar en stund. Sen blir den lilla nöjd, mission completed, hon har fått ringa en mamma, och samtalet avslutas med löfte om fika i eftermiddag.
Resten av min lediga dag, fram till fikat, består av att tvätta miljoners med lakan och udda strumpor och att ta fram flyttlådor till Största Systern. När hon flyttade till storstan och sen vidare till USA för ett år sedan, fick jag äran att inhysa lite pryttlar och pinaler här i radhuset och de ska nu återbördas till ägarinnan som är tillbaka i stan, hurra!
Kan hända att jag då lånade några fina Filippa K-kaffemuggar?????  Känner bestämt att lite kaffemuggsshopping is coming up. Lagom ytligt och trevligt en sketen, regnig torsdag i januari.

Hejdå, Filippa "Kå"!!!!!!

Som det är. Bara.

Dag två på nya året. Har precis landat i radhuset igen efter nyårsbegivenheter i storstan. Skansen minsann och "Ring, klocka ring". Jan Malmsjö, Carola, Peter Jöback och spöregn. Men jag klagade inte, absolutely not. Värre saker har drabbat mig än spöregn och jag är inte gjord av tvål så ingen större skada skedd. Med Bästa Väninnan med Fästman och Stora Syster vid min sida äntrades så 2013 och jäklar i min lilla låda vad jag hoppas, önskar, vill och tror att det här ska bli ett bättre år än 2012.
Kan hända att det har bokats en resa? Till Barcelona? Med två av kidsen? 10 dagar? Japps. Stämmer precis. Nu ska det spelas handboll också, inte av mig dock, jag ska bara tokheja.......
Kan hända att det vankas ett bröllop om alldeles sex månader? Stämmer precis. Nä. Inte mitt.
Kan hända att radhusets renoveringsstopp är hävt? Jajamänsann. Råspont till fondvägg är hemklickat. För jag klickar så bra.........
Kan hända att Store Brors rektor ringde alldeles nyss och det ska diskuteras skolåtgärder på fredag klockan 15? Ja. Stämmer det också. Nya livtag på plugget ska tas........
Kan hända att nya skidor inhandlats till radhusinnehaverskan? I sista momangen av 2012? Jadå. Att sen snön regnade bort på tre dagar är bara ett litet avbrott i verksamheten.......
Kan hända att en PT tillfrågats om det är möjligt överhuvudtaget att få ordning på tants träningsvanor och om möjligt märkas en mindre påverkan av tyngdlagen på till exempel tants rumpa?????? Jadå. PT.n funderar......
Se där ja! Full av tillförsikt, hopp och mod är jag. Nu kör vi!

Största Systerns julklapp till sin mamma. Sitter finfint!