Hej och hå

Har nyss kommit hem från ett utvecklingssamtal med sonen i nygamla skolan. Det märks att de är med på noterna på ett helt annat sätt, de har planer och strategier.
Fast. Det brinner i skallen direkt på mig när en av lärarna, en ny, säger, apropå informationen om att sonen behöver arbetsschema, struktur, anpassade frågor och prov.
".... fast jag tycker inte att att man ska köra plan B direkt och anpassa så mycket. Vi provar vanliga undervisningssättet och så får vi se hur det går...."
Jaha ja.
Skulle hon säga så till en blind elev också?
"Nä, men du får ha samma böcker och datorer som de andra här, vi undervisar lika för alla så får vi se hur det går. Funkar det inte får vi backa. Du kan nog se om du bara anstränger dig lite"...........
Jag blir så trött.
Det som för en del normalstörda är Plan B, är banne mig Plan A för människor med vissa funktionshinder. Alla är vi ju olika och knappast stöpta i samma form.
Nu håller vi tummarna att hon med informationen hon fick idag, förstår att hon ännu inte förstår hur det behöver vara i skolan för sonen och att det är därför lärarna på resurs-gymnasiet finns tillgängliga för handledning.
Men annars är de mycket nöjda med sonen. Han är lugn, vänlig, samarbetsvillig och trevlig och de är glada för att han är tillbaka. Man är glad för det.
Annars lurar huvudvärk och ledont i kulisserna och jag försöker hålla humöret uppe. Allt är klappat och klart och det får helt enkelt bli soffläge så tant är pigg och alert till lördag.