Busy, busy doing väldigt mycket

Hej min lilla låda!

Det ekar lite tomt och stilla här inne. 

I IRL är det däremot fullt upp. En hel del tid går åt till att vara på sjukhuset med Lilla Systern, värkutredningen är igång. Det värker i mamma-hjärtat när de sticker henne för tusende gången fast jag vet ju att det är för en god sak: det ska läggas ett pussel.

Så man sitter ju där, håller handen, tramsar och flamsar för att avleda sprutskräcken, peppar och stöttar när 114 frågor ställs och håller modet uppe.

Sen får man vänta. På provresultat, medicinutvärdering och andra specialister. Tålamodsmuskler tränas.

Det jobbas också. In masse. Lite för mycket faktiskt för att det ska kännas helt bra. Men just nu är det bara att bita ihop.

Det tänks också. In masse

Jag har precis tänkt ut att jag tackar "ja" till att föreläsa på kursen för anhöriga till missbrukare veckan före påsk. Jag har samlat mod.
Att livet är oförutsägbart visste jag redan och har tänkt en hel del på det med men Hjärtat har påmint mig ytterligare genom att få ett gallstensanfall som inte var av denna världen. Från frisk till hur dålig som helst på ett par minuter. Man tänker inte alls då utan vill bara att det ska bli bra. Så fort det bara går.  Rädslan kommer efteråt. När man hinner tänka på hur det var, att det var tur att det inte var något annat ännu allvarligare och så vidare. Idag mår han bra. Man vill att det ska fortsätta vara så.