lördag, januari 10, 2015

En himla massa telefonsamtal

Igår sen eftermiddag fick jag åka hem från jobbet, ta migränmedicin och bädda ner mig. Vaknade ett par timmar senare och maten var nästan klar. Lovely kids! Sen var det soffhäng och filmtajm, orkade inget annat.
Idag tänker jag städa ut julen. Sen sortera tankar, idéer och göra en plan för sysselsättning för Store Bror tillsammans med honom. Det ska skrivas ned och så ska vi skrida till handling.
Hade ett långt samtal med gymnasiet igår där han är fortfarande inskriven. En halvluddig plan hade växt fram att han kanske ändå skulle läsa in matten och på så sätt komma igen. Efter tre minuters samtal kände jag bara "nej, nej, nej, nej". 
Det kommer inte att gå.
Det finns inga resurser, ingen kan möta upp honom och han måste kunna jobba självständigt. Direkt. Pust. Det hjälper inte att han varit borta så länge, ett år, han ska fixa själv. 
Så.
Han har inget där att göra.
Jag frågade om hjälp med överlämning till Arbetsförmedlingen, till en enhet som tar emot ungdomar som behöver lite extra hjälp och stöd? Allt som skolan ändå vet, det behöver ju nästa instans också veta.
O no.
Sånt sysslar inte skolan med om man går i vanlig klass. Helt plötsligt räknas yrkerinriktad klass som "vanlig" klass. Fast bara nu. Diagnos eller inte.
Överlämning är bara för särskoleelever. Jag tycker det låter himla konstigt för det stämmer då rakt inte med vad jag läst på Af.s sida. Men vad vet jag? Jag orkar inte tjafsa eller ifrågasätta. 
På Försäkringskassan fick jag en tid för samtal med en handläggare på måndag, de ska också kopplas in. Och ett persoligt ombud via kommunen ska sökas. Blankett hemklickad.
Dagarna går……..



8 kommentarer:

  1. Keep up the good spirit! Och hoppas du får någon ordning på allt det där. kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller huvudet högt…. hehe. Det kommer bli toppen när det är klart och han är på annan plats, det är jag övertygad om! Kram!

      Radera
  2. Du är så himla bra! Dina ungar också :) Kram!

    SvaraRadera
  3. Henrik var ju inskriven i särskolan när han gick ut så han fick hjälp av AMI. Kolla med dem trots allt. Det kanske finns någon bra själ som kan hjälpa till. Åtminstone med tips. Förr fanns det handikappkonsulenter både på kommun-och länsnivå. Varför tar de bort allt som är bra?

    Ang tygerna så är bägge biltygerna redan bokade. Häromdagen fick jag veta att det numera finns ett Olssons tyger i Kungens kurva. Jag ska kolla där om de har något av biltygerna. Köpte det på Olssons i Sundsvall. Har vi tur så har de samma sortiment. Återkommer när jag kollat. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Då verkar det funka!
      Det är svårt när de befinner sig i någon slags gråzon. Utanför sär och utanför vanligheten. Ingen verkar förstå att de också behöver hjälp. För som du säger, mycket bra som fanns verkar försvunnit i den här "integreringsyran". Eller så har det bytt namn och ingen människa kan lista ut vad man ska söka på. SIP t e x. Det var ju lätt att räkna ut att det betyder Samordnad Individuell Plan och om man läser de kriterierna kan jag ju se att det har han haft rätt till. Länge. Men ingen av alla myndigheter vi har varit i kontakt med under åren har andats om detta och jag visste inte att det fanns. Så jag frågade inte. Har själv skött alla kontakter. (Räknade ut en gång att jag/vi haft kontakt med ca 85 olika personer under resans gång…..) So far!

      Jag ska leta efter ngn bra själ! Ger mig inte. Den här ungen ska ha något att göra, han vill själv och det är förutsättning nr 1.
      JA! Hör av dig igen om du snubblar över ngt biltyg! Kan tänka mig köpa fler än en kudde……! Kram till dig fina Cicki

      Radera
  4. När jag läser här om Olssons tyger, så finns de på nätet! Jag köpte tyg till våra matrumsstolar där!

    SvaraRadera
  5. Jobbigt. Jag håller tummarna för att det ordnar sig. Vet av erfarenhet att man som förälder måste ligga på för att få det att funka för skolan har som du säger inga resurser (de gör ingenting om de inte måste eller om man är jobbig)

    SvaraRadera