Min dag och alla andra mammors dag

De fina kidsen har förärat sin ömma moder en flaska olivolja med tryffel. Så gott att doppa bröd i och så lite flingsalt till. Mumsigt! Det finns en liten bit ost kvar så vi kan "tryffla" ordentligt när andan faller på!

Annars går den här dagen i lugnets tecken. Var ju på äventyr igår eftermiddag med kyrktanterna och efter det behövs återhämtning. Inte för att just de är så jobbiga att vara med, absolut tvärtom, men det tar kraft och jag behöver ladda igen. Även roliga saker tar energi och kraft, inte på samma sätt som press och stress men när man rör sig i utmattningslandet är reserverna inte så stora. Armarna är tunga idag men sinnet glatt! Mycket skratt och prat blev det. Goda smörgåsar och hembakad sockerkaka. Måhända det blir lite go´fika idag med, på alla mammors dag? Det doftar misstänkt gott från köket……..

När det inte riktigt blir som man tänkt sig.

I fredags tog jag en sväng med Största Systern på stans matmarknad. En fantastisk tillställning med matstånd från världens alla hörn. Jag kom hem med en bit ost, en bit fruktnougat och lite salami.
Osten. En hårdost med tryffel. Dyr som skryt. Faktiskt den dyraste ost jag köpt någon gång och jag fick lite hicka när jag skulle betala men Största Systern, familjens gourmand, lovade sin ömma moder att det var värt det. Att jag var värd det. Helt enkelt en smaksensation och provsmakningen föll ju väl ut. Himmelsk gott.  Så tänkte jag mig en stund med en bit ost, en glas gott Amarone, trevligt sällskap (gissa vem) och fin musik. Helt enkelt en mys-stund.
Därför fick jag lite svallningar och möjligtvis steg blodtrycket en aning när jag i morse råkade gå förbi köket och Store Bror står och gör mackor med tjocka skivor ost. Min ost. Dyr-osten!
Aaaaaaaaaaaahhhhhhhh!
Där gick den mys-stunden upp i skivor rök. Men Store Bror, han hade aldrig ätit så god ost på mackorna. Nä. Inte så dyr heller! Suck.

När man hittar sina sätt

Igår fick själen sitt i samtal, sjukgymnastik, en sväng på stans matmarknad och på yttepyttetomten. Går lite hand i hand eftersom jag älskar att laga mat, äta mat, hålla på i trädgården, gräva, plantera, klippa och rensa. Mår bra av det. Måhända är jag inte den mest populära grannen precis idag eftersom jag öste kogödsel i rabatterna och en doft av ladugård spred sig…… Det var ändå ganska kallt igår kväll så ingen satt ute och idag ska det regna. Växterna blir väl glada i alla fall hoppas jag!
Just nu ligger jag i soffan, på spikmattan. Rygg och nacke får sig en duvning. Har sett ett avsnitt av "Brothers & Sisters", druckit kaffe och laddar för dagens aktivitet: att träffa mina "kyrktanter"! Det var ett tag sedan så det finns mycket att prata om. Energikick is coming up!

Grönt är skönt. Del IIXV

Sjukgymnastik på schemat idag. Det blir en grön timme! Fyller i mitt energischema varje dag och ett visst mönster börjar skönjas. Det är bra att få det visuellt, känns som det blir "lättare" att göra något åt det som går att göras något åt. Vissa saker får man helt enkelt bara förhålla sig till men om "grön tid" är mer än "röd tid" så funkar det ju ändå. Förhoppningsvis.
Funderar också mycket på återhämtning. Vad som är återhämtning för mig och när jag behöver det. Vad som drar energi och vad som ger energi.
Massage ger energi. Absolut. Därför har jag bokat in en halvtimmes ryggmassage. Förhoppningsvis hjälper det min stela kappmuskel, trapezius, att släppa taget lite grand så den evinnerliga värken och huvudvärken ger med sig. Övning ger färdighet heter det ju, och efter fem veckors träning är jag bättre men huvudvärken är envis. Är jag mer envis? Kommer jag någonsin att bli av med migränen? Jag hade mitt första migränanfall när jag var elva, det är länge sen….
Något som absolut ger energi är det skriftliga beskedet att Store Bror har plats på kyrkogården till 31/10. Så skönt att ha det på pränt, då är det på riktig!
Föresten är det ju fredag. Hade nästan glömt det. Fredagsmys. Också grönt på schemat!

En ny darling: Jason!

Jag gillar mina glasögon men det är ju bra om man ser med dem också och efter flitigt användande håller mina på att falla isär. Så. Efter idogt letande, provande och tyckande har jag hittat "Jason" som ska få följa med mig hem när glasen är fixade och måtte det gå fort! Jag längtar efter Jason!!!

Darling Jason! Snart på en näsa nära mig!
Bild lånad från Specsavers hemsida.

När man vaknar till liv igen

Efter två dagar med huvudvärk from hell så har jag hasat mig upp igen. Hej världen! Ungefär! Solen skiner ser jag när persiennerna äntligen kan dras upp igen. Trevligt! Känner mig mosig och kvällens mission är att gå till Ica och köpa en glass och sen se säsongsavslutningen på Grays anatomy. Lättroad tjej!

Koka gryta, koka! Typ.

Denna måndag startade inte så bra, lindrigt sagt, men så stramade jag upp mig, kammade till mig och åkte med sonen till polisstationen för att fixa nytt id-kort, fikade hos Största Systern, fick hjälp att bära ned material till en sänggavel från lägenheten tre trappor upp och in i Cina-bilen, hade ett långt allvarligt samtal med "någon" som skulle kunna stötta mig och ta lite mer ansvar, handlade det nödvändigaste till kvällens middag på Ica, kraschade soffan och där ligger jag kvar.
Middag, laga dig!!!!!

På rymmen

Har rymt. Till Hjärtat. Ligger i hammocken och läser bok. Lyssnar på fåglarna och har stängt av mobilen. Tänker vila överkokt hjärna idag. Over and out.

Godmorgon Törnrosa!

Det är ju tur att några håller ställningarna i det här hushållet..... Medan jag sovit min skönhetssömn så här på morgonkvisten in på förmiddagen har kidsen 1. Varit på introduktion inför ena sommarjobbet 2. Varit med och fixat inför deltagande i karnevalståget i pågående Pride-festivalen här i stan. 

Så när de nu återvänt från sitt tar jag mig i kragen och tar mig åtminstone ut på tomten. Solen skiner idag!! 

Den här dagen är guld värd!

Store Bror har fått klartecken från AF och praktikplatsen att han får vara där till oktober. I fem månader. Han och jag kan andas ut ett slag! Så skönt! Dagens glädjeskutt.

Hårmodell

Idag är jag ledig från sjukgymnast och samtal och ska ägna mig åt utsidan. Lilla Systern behövde en gråhårsmodell för färgning, gulp, och jag räckte upp handen………. Har sagt det förut. Jag borde vara bunden till händer och fötter för jag har så svårt att inte ställa upp när någon behöver hjälp. 

Jag tar cykeln till salongen, solen skiner, det är varmare och fåglarna sjunger. Ger hopp om den här torsdagen!

Grönt är skönt

Sonen, en glad en, har cyklat till sin praktik. Jag är ensam i radhuset och det är skönt.
Igår var jag hos min beteendevetare. Jag cyklade dit. Det var kallt och regnet hängde i luften men har man en ny cykel så har man.
Jag hade så mycket på hjärtat att orden snubblade över varandra, det blev rörigt och mitt i alltihop blev jag så förfärligt ledsen. Ända in i märgen. Fast egentligen är jag "bara" helt slut. Squeesad. Mosad. Och ensam, fast jag är inte ensam egentligen men känner mig ensam om allt ansvar och så klart det är så för jag bor ju själv med kidsen och det är så mycket att tänka på hela tiden med allt, kidsen, radhuset, bilen, jobbet, allt krångel kring sonen, oron, dotterns evinnerliga höftvärk, oron, min envisa migrän, övningskörningar, sommarplanering, matlådeplanering och vem ska hit och vem ska dit? Bland annat.
När jag så får hjälp att spalta upp spillrorna delarna så ser jag ju. Det ser ut som ett plocke-pinn. Man kan inte orka allt. Fast jag har gjort tappra försök, det har jag. Så skulle jag göra ett energischema, fylla i dygnets timmar som gröna, gula eller röda.
Rött står för det som tar energi, gult är något mittemellan s k "normalläge" och grönt står för återhämtning och det som ger energi. Min "normalkarta" lyser som ett stoppljus...... Väldigt lite gröna fält. Det var nyttigt att se det i bild och nu kan jag få hjälp att bena upp, sortera och tänka strategi istället. Målet är fler gröna fält än röda.
Sen cyklade jag hem.
På eftermiddagen hade jag tid hos min sjukgymnast. Då tog jag bilen för regnet vräkte ned. Jag hade fått formulär att fylla och vi gick igenom dem tillsammans. Hon konstaterade att min stressnivå ligger långt över det normala, att jag visar tydliga tecken på utmattningssymptom men låga värden för depression. Det är ju bra...... Att inte vara deprimerad menar jag. Sedan gjorde jag några kroppsscanningsövningar med vägledning och som avslutning fick jag ansiktsmassage.
Idag är jag ganska mör. Jag ska åka till Största Systern och få en grön timme i mitt energischema. Känna bebisen sparka, vika lite bebiskläder och ligga i hennes soffa med fötterna högt. Solen skiner idag, det är humörhöjande!

En ny cykel gör en tant glad

Jag är glad. Jag har köpt mig en egen cykel. Med cykelkorg. Med lysen som fungerar och framför allt: Bromsarna funkar som de ska. Det finns fördelar med det……
Det stjäls cyklar som aldrig förr i vårt område för tillfället så nya cykeln får bo på lilla altanen utanför köksfönstret, fastkedjad i verandan. Jag hör väl om någon börjar såga i spjälorna på verandan för att få bort cykeln….. förhoppningsvis.

På cykeltur vid Venice Beach, LA, 2012. Man blir glad av att cykla!

Home, sweet home!

Idag är jag trött. Inte så konstigt eftersom jag rest och varit borta ett par dagar. Har inget inbokat idag mer än att äta middag tillsammans med Bästa Resursläraren ikväll vilket är ren energipåfyllning på flera sätt....alltså återhämtning på schemat idag.
Radhuset stod kvar när jag kom hem vilket jag tackar särskilt för. Städat, pyntat, fint och kidsen blev glada. Om de blev glada för att just jag kom hem eller att jag erbjöd mig att laga middagen låter jag vara osagt! Det var i alla fall skönt att se dem igen!
Lilla Systern hade varit ute på galej i högklackat med öppen tå så hon har gett skavsår ett face. Den luttrade undersköterskemamman fick sköta om de "små" tåssarna och jag fattar att hon har ont. Ska man vara fin.... går det ofta åt skogen för fötterna! Helgens lärdom för Lilla Systern.

Borta bra och så är man hemma igen!

När man befinner sig 1030 m ö h är det tyst. På riktigt tyst! Bara vinden hörs, en behaglig känsla faktiskt och Hjärtat fick finna sig att att ha sin tjej stående i en snödriva ett tag för att jag skulle kunna samla tankarna på riktigt. (det gick ingen nöd på honom, i bilen var det varmt, vindfritt och bra musik i högtalarna och en kopp kaffe). En bit bort var snövallarna fyra meter höga, väggar av snö…...
För att komma till sådana höjder har vi bilat i Norge ett par dagar. Sovit helt ensamma på ett Bed and Breakfast vid foten av ett berg, åkt Trollstigen och förundrats över byggnadskonst, utsikt och häpnat över naturens skönhet vid Gudbrandsjuvet, Geirangerfjorden, sovit på ett turistsenter med ännu mer vidunderlig utsikt och mycket mer.
Att bara vara. Här och nu och bara ta in. Det behövdes! Tid att tänka utan att bli avbruten. Batterierna är lite mer laddade!

A room with a view! Rätt ok frukostutsikt…….

…. innan vi gav oss iväg mot Trollstigen. Utsikten tog andan ur en ibland.

Trollstigen öppnade 13 maj… Jo, man åker på "de där linjerna där i bergväggen", vägen lutar 9% …...

… 11 hårnålskurvor ska man igenom och jo, man får möte ibland!

All snö var inte borta än…….

I dalgångarna var det grönt och fint. Och varmare!

Onsdagstanke

Har vinkat hejdå till båda kidsen här på morgonkvisten. En åkte till skolan och en åkte till en praktikplats. Någon sorts vardagsliv börjar skönjas i radhuset......

Hjärtligt

Idag följde jag med Största Systern till barnmorskan och fick höra barnbarnets hjärta slå. Det lät fint, bra och alldeles fantastiskt härligt. Jag blev glad!
Sen bjöd Bästa Mamman på lunch i deras nya uterum och mammas man, Herr H, satt med vid bordet.
Det såg jag som en gåva då han de senaste tre veckorna har drabbats av två hjärtstillestånd varav han en gång räddades till livet av Bästa Mamman. Nu är en hjärtstartare inopererad och den syntes som en liten bula precis under nyckelbenet.
Men livet återgår så sakteliga till det vanliga även om våra samtalsämnen vid lunchbordet var av den mer allvarliga sorten men så rätt som det är finns skrattet där igen, vår skruvade humor och obändiga tro på att allt kommer att ordna sig. Jag är glad och tacksam idag för att både fått höra mitt barnbarns hjärtljud och känna pulsen på Herr H!

När man kan säga "hurra" en måndag

Sonen har städat radhuset, hängt upp tvätten och plockat ur diskmaskinen under tiden jag var borta ett par timma. Hurra!
"Så slipper vi bråka" säger han och ler sitt allra mest ljuvliga leende.
Precis. Och jag kan fortsätta ligga i solstolen, dricka kaffe och läsa en bok.
Han är på praktiken ons-fred varje vecka så det blev en bra start på den här veckan!
Timmen hos sjukgymnasten gick lättare idag. Jag ligger på golvet, sjukgymnasten säger vad jag ska göra, hur jag ska andas, var jag ska känna och när jag ska slappna av. Som avslutning fick jag ansiktsmassage. Hur skönt som helst. Tyckte att jag kände mer av golvet idag, kanske börjar spänningar släppa av?! Hoppas det.  Jag gör mina övningar två gånger per dag och visst märker jag skillnad. Det går åt rätt håll. Sen vet jag att det kommer bakslag men dem tänker jag inte ta ut i förskott. Idag är en bra dag!

I väntan på en bebis

Idag hade Största Systerns tjejkompisar anordnat en babybrunch för henne och magen. Jag och blivande farmorn var inbjudna och det var en trevlig tillställning. Babyshowers och bruncher var inte uppfunna när jag eller farmorn väntade barn var vi överens om, vi hade googlat båda två vad det var.......
Håhåjaja. Man är äldre. Så är det.
Resten av dagen går i mysa-i-soffan-tecknet. Stora Systern är hemma över dagen och vi passar på att mysa lite. Lite handboll blir det allt också, Guif - Alingsås visas på tv.n och så klart hejar vi på Guif. Hemmalaget. Heja, heja, heja!

En lördag i maj

En solig och fin dag idag. Hjärtat klurar på hur vi ska göra för att inte verandan ska lossna från radhuset.... Ett fuskbygge som uppfördes innan min tid och den lutar betänkligt nu, fastskruvad i fasaden där man ser att bultarna är på väg ut. Åh, detta spännande liv!!! Han löser det där tror jag och ägnar mig åt det jag är bra på. Fika i solen.
Jag har också gjort några övningar sjukgymnasten gav mig, att scanna av kroppen liggande på golvet, spänna del för del och slappna av. Behöver verkligen träna på det, rätt som det är tänker jag på tvätten, att den borde hängas upp eller den där verandan..... Finns utvecklingspotential för den här träningen .......

Dagen efter dagen D

Sonen kom hem sprudlande glad igår! Allt hade gått bra, bra jobbarkompisar, bra handledare, bra arbetsuppgifter. Allt var bra! Han var glad hela kvällen och jag med!

Dagen D

Om en liten stund ger sig sonen iväg till praktiken, första dagen! Kan säga att det här är en efterlängtad dag för oss båda. 

Jag har vaknat med huvudvärk, antagligen är jag spänd inför detta men otroligt lättad. Äntligen!

När man hittar sina oaser i tillvaron

Fina chefen träder in och tar ett prat med Försäkringskassan. Berättar om planen. Jag kanske slipper då?

Det skulle kännas skönt faktiskt. Vi får se. 

Lilla Systern och jag har varit på sjukhuset med hennes höfter. Ja, hela hon var ju med så klart men det var till "höft-doktorn". De kommer ingenstans, ingen förstår eller vet varför hon har konstant värk. Massagen hon provat ett halvår hjälpte till en början men nu är det lika illa. Suck. Har knölat in henne hos samma sjukgymnast som mig nu, en som jobbar med Basal kroppskännedom och hon får börja i morgon. 

Sen var mitt huvud fullt och på väg hem cyklade jag förbi en handelsträdgård och bara gick där en timme och tittade på allt fina. Visst får jag tusen idéer till yttepyttetomten men kan stilla mig, jag blir ändå lugn på sådana ställen. Trivs bland blommor och blad helt enkelt.

Solen har tittat fram så det känns som altanhäng är ett bra val för eftermiddagen. Katten viker inte från min sida så sällskap har jag!

Ladda om......

När jag hade kokat det där kaffet och ägget igår hände det inte så mycket mer förrän sen eftermiddag. Kören hade konsert och jag bestämde mig för att vara med. Sagt och gjort. Tog på mig facet och åkte iväg. Det blev fantastiskt roliga timmar och  konserttimmen bara flög iväg sen. Det stämmer verkligen att man blir glad av att sjunga! Och skönt att orka, att bara sjunga och inte tänka på allt annat.
Idag har jag vilat. Gjort några matlådor tillsammans med Store Bror som laddat för praktikstart i morgon ända tills vi fick ett mail. Jobbstart uppskjuten till torsdag p g a ett arbetsplatsmöte i morgon så ingen finns kvar att ta emot sonen. Jorå'såatte....... Men det är nära nu!

När en haverikommission utses och man letar efter den svarta lådan

4 maj. Enligt ursprungsplanen skulle jag börjat jobba idag. En ny plan är sjukskrivning på heltid en månad till. Jag tar en dag i taget och skyndar långsamt. Att det är ok och förståeligt att min hjärna kokat över och behöver tid att sansa sig.
Försäkringskassan har hört av sig och det ska planeras in rehabsamtal, en haverikommission ska utses. Man ska försöka hitta den "svarta lådan", orsaken till att jag kraschat igen. Jag vet att det fungerar så. Det är bra att det fungerar så men just nu blir jag bara stressad av aktiviteter som bokas in. Sjukgymnastik, samtal, rehabplanering………
En överhettad hjärna och kropp orkar inte ta in intryck. Det går inte att sortera utan allt går rätt in och tumlar runt i en tröttgeggamoja i en hjärna som inte förmår att säga stopp för tankar men som säger stopp till kroppen och så ligger man bara där som en strandad säl och känner en hel massa saker men när man ska förklara i ord så låter det helt idiotiskt och inte alls som man känner utan bara förnuftig och klokt fast inombords blir det kaos för det KÄNNS på ett helt annat sätt.
Idag har jag vaknat och legat och tänkt på att jag ska fixa kaffe och koka ett ägg till frukost. I en timme innan det blir av, innan jag samlat så mycket kraft att jag faktiskt reser mig och gör det.

Solenergi

Solen skiner och jag ska tanka D-vitamin. In masse. Både i tablettform och i natura. För det behöver jag ju gå ut. Jag har två meter från soffan att öppna altandörren och vara utomhus och ändå känns det som ett helt projekt. Man ska klä på sig. Helst. Man ska gå ut och stå ut med att altanen ser ut som en krigszon efter vintern och att inget är i ordningställt. Där skulle jag rent teoretiskt ändå bara kunna sätta mig och njuta av solen. Blunda för allt annat. Om jag lyckas innan solen gått ner återstår att se. 

Att förklara för någon annan att just vanliga saker känns oöverstigliga är svårt. Jag förstår det ju knappt själv. 

Att tanka och att tänka på balansen

Gårdagen ägnades åt att tanka energi, kärlek och värme. Vi åkte hem till barnens "gamla" barnvakt som i dagarna fått sitt tredje barn, en liten tjej.  Att få ett litet barn i famnen som somnar tryggt i ens famn. Finns det något mer lugnande? Man bara är i den där bebisbubblan i ett tag och det är fantastiskt skönt. (och längtar efter det egna barnbarnet så det värker i armarna….)
Sen uppvaktade vi en 18-åring, en av barnens kusiner, förundrades över att tiden går så fort, åt tårta och umgicks med släkt och vänner. På kvällen var alla mina kids här i radhuset, vi handlade pizza och satt i flera timmar vid köksbordet, pratade, skrattade och bara var. Mycket bebisprat så klart. Största Systern har sju veckor kvar och den blivande mormodern, moi, klappade på magen och nu känns sparkarna rejält. Det tumlar om där inne i magen!!!
Idag är en hemmadag. Gårdagen tog på krafterna även om det bara var trevliga och mysiga saker jag gjorde. Har gjort lite övningar som sjukgymnasten visat mig och det är skönt. Ett par avsnitt av Brothers and Sisters och att ugnsbaka en lax är vad jag tänkt mig resten av dagen ska ägnas åt. Ja, kanske äta den också. Med något gott till. Kokt potatis, romsås och broccoli till exempel.
Jag har dragit ett pepp-kort för dagen och dagens budskap är: "Du får all hjälp du behöver".
Det tål att tänka på!