Gladprickar

Hemma igen! Eller, har i alla fall mellanlandat hemma hos Hjärtat. Är nöjd med nyårsfirandet och glad över att alla kids haft det bra och är hela och hållna.
Idag gick vi på shoppingrunda innan hemfärd. Efva Attling-butiken fick ett besök och man var tvungen att ringa på en klocka för att bli insläppt. Jag kände ett visst motstånd för jag skulle inte handla något, bara titta, men man måste ju få titta även i fina affärer så jag ringde på. Och blev insläppt. Så klart.
Jag ger inga nyårslöften men har bestämt mig för att jobba hårdare med att stå upp lite mer för mig själv, tycka att jag duger precis som jag är och ett led i det var att plinga på den där klockan. Kan tyckas som en struntsak men för mig var det ett framsteg.
Hjärtat var på jakt efter en rostfri liten kaffekanna och Göteborg är härmed avscannat på kann-jakt utan resultat. Jag däremot hittade ett litet svart pralinfat på super-rea, nedsatt 70% så för 53 riksdaler fick det följa med hem. Vi avslutade vistelsen med att fika på ett fullsatt, trevligt, gammalt fik. Det var svårt att få plats men i ögonvrån såg jag ett ledigt bord och ålade mig kvick ditåt mellan dunjackor, shoppingpåsar och gamla tanter. Jag hann först och bordet blev vårt en stund. Också en struntsak men jag hade hellre vänt i dörren än att trängas så där. Men då blir det ju inget fika.
Ja. Så där håller jag på att resonera med mig själv hela tiden. För och emot. Stort och smått. Ditten och datten. Nåja. Det blir väl ordning även på den här tanten vad det lider och jag blev i alla fall jätteglad när en (ännu) äldre dam i fika-kön gav mig en komplimang för min prickiga klänning jag har på mig idag. Sånt värmer! Mer komplimanger åt folket!