En stund på jorden

Skjutsade sonen i arla morgonstund och lyssnade på radion. De spelade Lalehs "En stund på jorden". Jag var tvungen att stanna för jag började gråta och orkade inte hålla ihop där och då fast sonen satt bredvid. Han undrade så klart och jag snyftade fram att jag saknar min vän så oerhört mycket och när någon sjunger om "en stund på jorden" så kände jag att det är precis så. En stund på jorden. Vad gör väl borttappade osthyvlar, korkade vuxna, kastade handdukar på badrumsgolvet, smulor på diskbänken, blåbärssoppespår på vardagsrumsgolvet och en förkylning EGENTLIGEN????
Inte ett dugg. Inte ett förbannade dugg. För det är en stund på jorden och hennes stund är inte mer. Jag är här. Det är så förbannat tomt!