Home sweet home!

Så är radhusinnehaverskan tillbaka i verkligheten. Resan gick bra. Blev lite förundrad bara över mina "flyggrannar", ett äldre par som drack gin och tonic som om det var deras sista dag på jorden. De beställde tre-fyra stycken på en gång och när det gick för långt mellan barvagnsrundorna huttades det ur medhavd plunta. Mannen satt vid fönsterplatsen och hörde nog dåligt för han var tämligen högljudd och värre blev det. Det klagades på allt och alla och min och andras tålamodsmuskel fick sig en omgång. Jag fick nog när han uttalade sig om "ungjävlar som förde oväsen på flygplan" och jag vet inte jag. Jag tycker nog det är jobbigare med "gubbdjävlar som uppför sig illa". Nu har ju alkohol till slut en sövande effekt och till slut grymtade han bara och skulle försöka släta över med roliga skämt ... frun gjorde som fruar ofta gör - slätade över och bad om ursäkt. Säkert inte första gången. Efter fem timmar och trettio minuter var den upplevelsen över och vips - på med jacka, halsduk och vantar och ut i kylan.

Idag tar jag det lugnt. Igen. Tvättar, räddar några krukväxter, dricker kaffe med Hjärtat och laddar för vardagslunken igen. Har spelat in vågornas brus och har redan lyssnat ett par gånger. Har bokat in veckans träningspass och suttit en lång stund i Store Brors rum som är tyst och tomt. Den unge mannen har flyttat hemifrån och den här mamman behöver lite tid att vänja sig. Off they go! En kvar! Och så katten!