Lugnt läge

Kolsyrearmarna håller i sig. Det är lugnt läge som gäller. Extratid hos prattant och sjukgymnast som spände ögonen i mig och sa att jag behövde lyssna på kroppen. Yes. I do. Jag fattar att det är allvar. Jag känner igen symtomen och jag väljer att backa, att lyssna och inte pressa mig mer. Sen skulle jag åka hem men hittade inte bilen för jag kom inte ihåg var jag ställt den två timmar tidigare. Satte mig på en bänk och försökte se ut som det var meningen att jag skulle sitta där precis då, andades och fick tänka sakta hur jag kört till stan och till slut hittade jag ju bilen .....

Rast, vila. Ny tid hos sjukgymnasten i morgon. Acceptans. Övar på det.