Paus i solfabriken

Havsorgeln i Zadar har stått på min önskelista i många år! I går fick jag äntligen uppleva den och det var speciellt. Det var otroligt mycket folk och tja, jag hade väl lust att hyscha för det pratades ju in masse men till Hjärtats lycka höll jag mig. Det är inte ett ställe för kontemplation direkt, även om jag önskat det. Maffigt är det och jag undrade så klart hur det lät häromkvällen när det stormade??? Vi ska återvända en tidig morgon, kanske är det lite mindre folk då. 

Vi åt middag på en restaurang helt nära havet och lamporna slocknade ideligen, propparna rök som champagnekorkar. Lite oroligt kändes det innan hjälp tillkallades och de fick ordning på det hela. Jag åt Scampi risotto, väldigt gott! Vi bestämde oss för att promenera hem och eftersom Hjärtat "aldrig läser en karta fel" tog han kommandot. Det resulterade i en nätt liten promenad på 8,7 km istället för de utlovade 4. Jag sa ingenting utan konsterade att vi ju fick jättemånga steg på stegräknaren ....

Idag har vi gått mera. Åt rätt håll. Först till bagaren och köpte färskt bröd till frukost, sen till stranden för ännu mer sol och bad. Nu är vi hemma, har lagat mat och jag funderar på om jag ska sätta mig på balkongen eller lägga mig vid poolen. Alla dessa val!!! 

Vi fick skjuts av en roddare från fastlandet ut till gamla stan i Zadar.

Och jag har cykelskorna med mig. Med dem kan man gå hur långt som helst. Tydligen ..... 

Från stranden idag. Får inte nog, kan sitta och titta på detta hur länge som helst!