På en stubbe i skogen

Måndag. Say no more. Förmiddagen var hemsk. Ville verkligen bara dra täcket över huvudet och gömma mig. Vara liten och vaggas, slippa jobbiga saker, att vara stark. Masade mig till jobbet ändå och tja. Var där. Tills det blev besökstid och dags för snusleverans. Rätt sort den här gången, skönt när man gör rätt. 

Skönt att vara där, jobbigt att bara vara åskådare, att inte kunna svinga något magiskt spö över alltihop och vips, lever vi lyckliga i alla våra dagar. Men nä. Livet funkar ju inte så. Jag tänker att det "kommer inte alltid att kännas så här". Det är ju föränderligt tack och lov. Vi hoppas helt enkelt på bättre dagar, det gör vi och så åkte jag till stora shoppingcentret för att köpa skor. Dum idé. Men alla säger att vi ska ska göra vanliga saker och leva på liksom. Köpa skor är verkligen vanliga saker men jag fick plötsligt hörsel- och synrubbningar mitt i en provning och förstod ju att det var stressymtom som slog till. Det blev en  stund på en stubbe i skogen istället. Verkligen inte en vanlig sak men behövligt. Att hinna ikapp mig själv. Det var skönt!