Ett mamma-hjärta

Den där oron när ens barn inte mår bra. Den där dova tonen som ligger i bakgrunden natt och dag, en ton som föder ängslan och ibland kramp i bröstet. Den bara är där. För att det är. Det är bara att förhålla sig och leva på men ibland tar det över och det känns som jag ska sprängas. Om jag bara för en sekund kunde lätta en börda men allt jag kan är att gå bredvid. Alltid. Aldrig vika undan, inte ducka, finnas. Lyssna. Jag behöver inte förstå. Jag behöver inte vara den som har svar på allt men den som finns där. Bredvid. Ibland känns det övermäktigt men det är ju något som bär igenom det. Man gör. 

När hoppet tänds

Hjärtats operationstid är ändrad. Till 1 mars. Torsdag. Alldeles strax alltså! Så rent teoretiskt så skulle man kunna åka på semester tre veckor senare. Rehab i värme. Ja. Jag är nästan desperat. Vill inte att vårdeppet ska slå klorna i mig och jag känner hur jag slingrar mig som en mask på kroken för att slippa. I morgon har jag bokat tid i ett ljusrum för att pigga upp min hjärna. Inte optimalt för folk med migrän men jag provar. Det kan ju fungera! 

Äter mat med färg, röd, grön, gul. Gör smoothisar med spenat, apelsin, ingefära, youghurt och banan. Sover. Badar. Simmar. Tränar. Och hela tiden med en känsla av att jag håller på att glida av banan. Systemet stänger ned. Det är biologiskt, kemiskt och bara är.

Idag en tur i soligt vinterlandskap till kaffestuga med öppen spis, våfflor och hjortronsylt. Motas det som motas kan! 

Heja Eskil!

En skön lördag där Hjärtat ägnat timmar åt att studera de nya kartorna han beställt till sommarens resa. Ja. Vi kör analogt. Karta och kompass. Old fashion style. Memorerar vägnummer, avfartsvägar och korsningsnummer. Jag har letat efter en ny byrå till badrummet, ätit en semla på favvis-fiket och hejat fram Store Brors lag till hemmaseger. Han blev utsedd till matchens lirare och ja, det betyder mycket mer än själva matchen. På den vingliga väg tillbaka vi befinner oss suger vi i oss allt gott i vår väg. Det är bara så man gör. Ikväll väntar pizza och mello. Om jag orkar vara vaken. Lata dagar gör mig trött och jag behöver det!

Segern är vår!

Nr 20 är min! 

Katten också!

I radhuset bor ju även katten Martini som förgyller tillvaron med katthår, hårbollar och döda möss på verandan. Nåväl. Hon är söt och gosig också. Och nu sjuk. Det lilla livet har inte velat äta på ett para dagar och i morse kände jag att det var bäst att kontakta veterinär. Har lockat med räkor, tonfisk och vispade äggulor men när inte ens det tilltalade fröken Martini fick det bära iväg. Akuttid ordnades efter samråd med veterinär och här är vi nu. Undersökt och prover tagna, de har i alla fall uteslutit kattsalmonella som visst härjar runtomkring. Crp, det vill säga infektionsproverna visar på förhöjda värden så det blir behandling med diverse medikamenter. Så kan man också tillbringa en fredagseftermiddag. De har en kaffeautomat och goda kakor, jag som inte äter kakor men jag missade lunchen så kakor it is. Nu hoppas vi att det vänder snart och att vi får åka hem till radhuset igen. 

Missnöjd kisse.

Kisse på vakt

Största Systern gjorde oss sällskap 

Gott och blandat

Dagens hur man fixar jobb åt andra: om man rycker ur en bärbar dator ur sin docka mitt under en pågående programinstallation orsakar man vissa besvär för supporttekniker. Men! På mitt jobb har vi finfina supporttekniker och en död dator återupplivades och installationen blev lyckad. Så småningom.

Dagens försening: en inställd jullunch blev en februarilunch. Bättre sent än aldrig och gott var det.

Dagens gnissel: att betala en parkeringsbot på 500 pengar för att jag vänt parkeringstillståndet upp och ner så februarimärket inte syntes.

Dagens snopna min: när Hjärtat meddelar i sista stund att den hastigt påtänkta resan till Lanzarote i slutet på mars inte kan bli av för han har fått tid för en axeloperation. Så blev det med den hittade sista-minuten-resan! 

Dagens glädjeskutt: ovanstående. För han har haft ont så länge och förhoppningsvis är pigg och rehabiliterad till sommaren.

Dagens bästa: att jag kunde lämna Lilla N på dagis i morse och att vi hann mysa lite i arla morgonstund!

Den här tiden .....

Igår var det dags för kören igen. Två timmars ren och skär glädje. Sen la jag mig och kunde inte somna för höften, skinkan och benet gjorde jätteont. Att inte sova är förödande. Börjar tänka och grubbla där i mörkret och det blir aldrig bra. Någon gång måste jag ju somnat till för jag vaknade först av att katten ville ut och två timmar senare ringde klockan. Ute är det grått och det snöar florsockersnö. Som bäddat för tiden vi är i. Andra känner sig lyriska över att ”snart är det vår”. Vi vårdeppiga bävar. Snart börjar eländet. Eller. Det har väl redan börjat? I alla fall om man går efter mitt humör. Ett par veckors kämpande ligger framför mig, jag känner igen det. Om man kunde gå i ide skulle jag göra det nu. Precis nu!

Söndagstempo

Dagen idag har gått i lugnets tecken. Sovmorgon, långfrukost med Stora Systern och en promenad till Ica fram och tillbaka. Lagade fiskgratäng med potatismos, åkte med delar av familjen till sporthallen och hejade på Store Bror och laget. Nu hjälpte inte det utan de förlorade med en boll så humöret var inte på topp på Store Bror sen. Han avskyr att förlora men rätt som det var log han igen. Sen åkte jag hem, skjutsade Stora Systern till tåget och det blir tidigt i säng för mig. Förkylningen ligger som en burk över huvudet och kan visst inte bestämma sig, vika hädan eller bryta ut på riktigt. 

Fina trädet utanför arenan lyste vackert när vi gick hem.

En vecka hit, en vecka dit

En vecka går fort. Vansinnigt fort när man jag har mycket att göra. Jobb, kören, träning, simma, semmeldag och alla hjärtansdag. Något måste ju stryka på foten och det får bli städningen. Alltid städningen. Igår firade vi Store Bror. Min fina pojke, alldeles livs levande, varm och go som beställde taccos till födelsedagsmiddag. Så klart blev det taccos. Systrarna hjäkpte till, handlade och lagade maten för mamman jobbade in i kaklet. 

Sen hippade och hurrade vi och fem minuter senare var jag vrålförkyld och sänkt. Så kan det gå!

Idag har Lilla N varit här och med hjälp av Stora Systern höll vi ställningarna. Nu soffhäng och ikväll mellomys. Återhämtning! 

Liten blir stor - Store Bror

Lilla N håller igång ....

En annan person

Så är jag visst en person som kan sova också. Till halv elva. Var uppe och stökade en stund vid sju-tiden, öppnade fönstret, kröp ned i sängen igen och tvärslocknade.

Nu ätit långfrukost och ska hänga med och hälsa på Hjärtats mamma. Jag ”borde” tvätta, skriva ett protokoll och storhandla. Men jag ids inte och gör annat istället. Utan dåligt samvete. Roligheter får gå före ibland. 

På gymet igår kände jag mig stark, idag har jag träningsvärk och höftvärk from hell. Å andra sidan gör det ju ont där vare sig jag tränar eller inte så det spelar ju ingen roll. Var på massage i veckan och efter det har det blivit sämre så det måste jag säga till om nästa gång. Rör inte min höft! 

Nu gå-skorna på! Mot eftermiddagskaffe!

Nya tider

La en lapp på bordet till Lilla Systern. Inget särskilt med det förutom att jag är på gymet vid nio. En lördagsmorgon. Har visst blivit en person som tränar???

Onsdagsfeeling

Så har jag råkat tackat ja till min första Ullareds-resa. Bokad stuga, bussresa och hela baletten. Fyra tanter på vift, kollegor äro vi. Ja? Nu stod inte Ullared på min bucket-list precis men ”äventyr” står definitivt på listan så jag sorterar in det där. I april. Jag hinner ta reda på hur man gör. Bra tycker jag!

Livet med en vegis och att vara tidigt ute

Dagarna går fort. Det är fullt ös på jobbet och vips så är det kväll. Idag var det tisdagsyoga. Ordning återställd. Nästan. Jag glömde bort att yogan började ny tid, 17:15, så jag stressade som sjutton för att hinna till 17:00. Funderade på hur jag skulle kunna smyga in obemärkt (hur gör man sånt???), om jag ens skulle få komma in eftersom jag var .... sen.
Väl på framme upptäckte jag att jag istället var 15 minuter tidig, väldigt ovanligt för att vara mig, så plötsligt hade jag oceaner med tid innan passet. Hann sitta i en soffa och varva ned.
Efter passet hämtade jag upp Lilla Systern och vi har fördrivit kvällen med att laga mat, sitta länge och prata vid köksbordet och bara vara hon och jag. Guldstund! Och väldigt god mat! Omelett med paprika och lök och till det en sallad av svartkål, apelsin och valnötter. Ibland är livet med en vegis helt ok!

Bättre sent är för sent

Idag jobbar jag i Nyköping vilket betyder att jag åker buss dit. Först bil från radhuset vilket idag var ett äventyr eftersom bilen förvandlats till en frysbox i natt. Inuti. Skrapade insidorna av rutorna som en galning, det satt som berget. Sladdade in på parkeringen vid busshållplatsen, tog grejerna, låste och gick .... direkt på bussen. Jag slapp minsann stå ute och frysa. -10. Onödigt spännande måndagsmorgon. Å andra sidan blev jag pigg och alert av isskrapeaktiviteten och fick lite träning i arla morgonstund. Nu kan jag pusta ut en stund och njuta av fin utsikt. Snö och soluppgång. Vackert!

Helgmys

I fredags tog jag ledigt på eftermiddagen och umgicks med Lilla N. Store Bror med flickvän dök upp och vi hade en skön eftermiddag. Taco-kväll på det med Hjärrat, Största Systern och Lilla Systern dundrade in efter jobbet. Skönt häng i radhuset!

I går tog jag sovmorgon, tränade sen på gymet innan Hjärtat och jag for på kalas. En 23-åring skulle firas, hip, hurra! Mellomys på kvällen. Fast mys vet jag inte även om mina favoriter tog sig till final. Jag kanske börjar bli gammal, tycker det mest är spektakel .... 

Idag har Hjärtat och jag agerat räddningspatrull åt Lilla Systerns bil som blev instängd i ett garage i Västerås igår kväll. Hon glömde bort att hon ställt bilen i garaget och när hon kom på det var garaget stängt, bommat och låst. Häpp! Pojkvännen ryckte ut och hämtade hem det lilla livet igår kväll, bilen tog vi hem idag. Huvudpersonen själv är på andra äventyr!

Själv ska jag på hus-visnings-fika! Hjärtats systerdotter har flytta in i ett snygghus så vi måste ju inspektera det hela! En helg rullar på!

Simma lugnt. En annan dag.

Idag är en fredag utan simningen. Saknar det! Har haft migränkänningar i stort sett varje natt hela veckan och behöver alla timmars sömn jag kan få. Så, lugn och fin utan simfredag. Har kört två träningspass, cirkel och yoga i veckan så är nöjd. Kunde varit noll men det är det inte! Konstaterar med det att jag är lite snällare mot mig själv, jag lyssnar på kroppen och har inte dåligt samvete för det som inte blir av. 

I eftermiddag har jag tagit ledigt för egentid med Lilla N. Jag ska hämta honom från dagis, handla Festis på Ica och gå skogsvägen hem. Vi har vår ritual. Dricka Festis och äta smörgåskex med smör till mellis. Ett par timmar med den killen gör mig glad. Fredagsmys de luxe!

Bussåkardag

Vaknade vid tre-tiden i natt med migrän. Tisdagsyogan byttes mot onsdagsyoga, vet inte om huvudet fick spunk och spader på grund av det. Det tog sina modiga timmar innan det blev bättre och jag kom iväg till jobbet. For till Nyköping idag, valde att åka buss. Rätt så skönt faktiskt. Finväder på väg dit, Skruttväder nu på hemvägen.  Det blir en lugn kväll känner jag överallt. I morgon är det fredag med barnbarnsmys! Längtar!