Har också haft ett långt samtal med Unga Vuxna, enheten där sonen är inskriven. Skönt att ha dem när det svirrar till i mamma-hjärtat och allt känns kaosartat, oroligt och allt i en enda röra. Blev lite lugnare och sen pratade jag med sonens flickvän och därefter mister himself. Sonen. Han som stundtals ger mig gråa hår.
”Allt är lugnt, morsan”.
Kan han säga.
Blev lite glad ändå när flickvännen berättade att han köpt blommor och choklad till henne. Han gör det ibland, inte nödvändigtvis för att det är Alla Hjärtans dag utan bara för att. Fint ändå. Jag vet någon som i sin himmel ler stort åt det i alla fall. Sånt värmer en duggregnig, grå torsdag i februari.
GRATTIS!
SvaraRaderaAllt är lugnt... ja, de har lätt för att säga så... Tex Yngsta, som haft graviditeter med barn som velat ut i halvtid, inlagd flera gånger osv. Pratar om fler barn, jag säger mormor tycker det är konstigt, så jobbiga graviditeter du haft. Vet du vad ungen svarar? "De måste ha varit jobbigare för er än för mig!" Visst glömmer man, men glömmer man att man fått värkstoppande mediciner, legat ensam på ett sjukhus i Dalarna osv?
Så visst, allt är lugnt, jag vet precis hur han menar, din fina son <3 Att vi mammor inte lever i samma värld som våra barn, det är en annan sak ;)
Haha, du har ju varit projektledare HUR LÄNGE SOM HELST ju! Men skönt att få det på papper ;)
SvaraRadera