söndag, juni 30, 2019

En klimakteriehäxa i Kroatien

Dag två i Kroatien. Ett smultronställe vart man än hamnar. Om man inte är med mig förstås ..... i vanliga fall har jag svårt för förändringar och om jag säger att den ”lilla” egenskapen rår inga hormonspayer i världen på utan har istället blivit en miljon ggr värre i o m klimakteriet så kan man ju snabbt dra slutsatsen att Hjärtat är en man med  tålamod eftersom han bestämt sig för att flytta ihop med mig.
Förändringar kan vara att inte handla i den affär vi bestämt att vi ska handla i utan i en som man upptäcker ligger  närmare och har bättre parkeringsmöjligheter. Eller att det flaskvatten som vi bestämt att köpa inte finns utan det blir ett annat märke. Vilken restaurang? Vilket håll ska vi gå? Och så vidare. Tröttsamt. Har så varit i hela mitt liv men nu är det utomjordiskt då det är kopplat till humörsvängningar. Jag avskyr det. Känner inte igen mig själv och känner mig elak. Jag är inte en elak person, det här är inte jag. 
Varje dag gråt, svett och utbrott. Är ta mig tusan helt slut och har därför legat vid poolen idag i en pergola, läst, badat och stillat mig. Lyssnat på svalorna, pratat med en trevlig dansk familj, grattat min mamma på 76-årsdagen via FaceTime och   tänker att jag vill verkligen ha det så, ro i mig. 
Utsikten är fantastisk och uppväger den oerhört branta backe som leder upp till huset från stora vägen. Det är knappt så hyrbilen orkade upp ... ser det som bra backträning för mig vid promenaderna, om inte detta kommer synas på min rumpa efter tio dagar här är jag utom hopp mot  jordens dragningskraft på tantbakar. (Förmodligen).
Så. Mitt i semestern, från en balkong i Bol: over and out för idag.
 

2 kommentarer:

  1. Det är så jobbigt att vara sådan, man blir helt slut! Tur Hjärtat tar det med ro.
    Håller tummarna att din rumpträning ger resultat ;)

    SvaraRadera
  2. Ibland undrar jag om vi är små kloner av varandra. Jag är EXAKT likadan. Dessa evinnerliga beslut som ska fattas, om alla småsaker. Orkar inte med dem. Känns hela tiden som jag fattar fel beslut och missar något eller så blir det beslut jag tar inte bra. Och jag får fatta varenda beslut alldeles själv. Det är tröttsamt. Avskyr beslut, avskyr känslan av att avsky beslut.


    Hoppas ni får en fortsatt fin semester, trots svennegrannarna. Jag skulle ha blivit provocerande arg över att bli omringad på detta vis. Och banna mig själv för att ha fattat fel beslut när jag bokade boendet, haha

    SvaraRadera