Söndagsångest

I morgon ska jag börja jobba igen. Då är socialstyrelsens reglemente följt till punkt och pricka för sjukskrivning av diagnos ”Måttlig depression” och det är bara att pallra sig iväg. 

Det är ju ”så bra” att aktivera och socialisera sig, känna att man gör nytta och är lönsam. Man kan ju inte bara gå och dra benen efter sig. Som om man väljer att vara lat med en depression.

Är jag gladare? Not.

Är jag friskare? Not. Är inte ens säker på vad ”frisk” är i det här sammanhanget.

Är jag piggare? Absolut not.

Sover jag bättre? Tyvärr not.

Känner jag av biverkningar av medicin? Ja. Men det är ingen sjukdom och ingen förmildrande omständighet.

Har jag söndagsångest inför morgondagen? Ja.