17. Efter studenten

Dag 17 i 

Den där om Jenny, decemberkalender

När jag gick ut gymnasiet 1980 var det bara de teoretiska linjerna som ”tog studenten”. D v s hade vit mössa, avhämtning vid skolan, baluns och fest. Nybakade undersköterskor, med ett och annat undantag, möttes inte av någon jublande människomassa på skolgården utan vi sa tack och hej och åkte hem som vanligt. Naturligtvis firade några hemmavid men inte jag. Det var som vilken skoldag som helst. Jag visade väl undersköterskebroschen för dem där hemma men annars inget. Vi var ju ingen firarfamilj direkt, pappa var anti mot det mesta, avskydde kalas om man inte räknar med hans egna små kalas, svag som han var för spriten emellanåt. Har väl funderat på det där ibland, jag hade ju gjort som de ville, fixat mig en yrkesutbildning så lite hade vi kunnat fira att jag var klar. Jag gick till min bästa kompis istället som tagit studenten från ekonomiprogrammet. Sen dravlade vi berusade runt på stan lite grand i vansinnigt höga sandaler, jag vrickade foten så klart och fick ta bussen hem. Det var det firandet.

På måndagen efter började jag jobba inom långvården som det hette då och så var jag i yrkeslivet på riktigt. Jag hade inte fyllt 18 än men närapå. Jobb fanns det inom vården att välja i princip var man ville. 

Min moster bodde i Brasilien så jag drömde om att åka dit och vara barnflicka åt dem. Det stöp dock på att jag inte hade pengar nog till en flygbiljett och återigen satte sig mina föräldrar på tvären. Här skulle inte åkas någonstans.

(Om det kan man ju tycka vad som helst men det har fört med sig att jag själv peppat mina egna kids att resa, utforska och upptäcka världen utan att lägga mina egna rädslor i vägen för dem. Alla har rest, en har pluggat och jobbat utomlands. Och pluggar och jobbar man utomlands kommer mamman för att hälsa på. Det är family rules). 

Dag 17 i 

Den där om Jenny decemberkalender