När ett virus sätter P men man får en andra chans

Nä. Det blir ingen resa till Glasgow i morgon p g a virus-utbrottet. Efter mycket vånda, beslutsångest, tårar och inhämtande av information bestämde jag mig för att stanna hemma. Lätt beslut? Nej. Längtar ihjäl mig efter ungen och har ju alltid drömt om att se Skottland.

Dagen idag var därför tung och tråkig istället för sprallig och förväntansfull som det ju är inför en resa. Hade dessutom bokat billigaste biljetten, ej ombokningsbar, kändes ju bra. Då. SAS, som jag skulle flyga med, hade förvisso släppt på restriktioner för biljetter köpta efter 5 mars men det hjälpte inte mig. Vet egentligen inte varför jag surfade in på deras hemsida ikväll, allt var ju bestämt och klart, men jag gjorde det 19.25. Och se på den! Strax innan hade de precis ändrat information att det fr o m nu gäller även för tidigare beställda biljetter oavsett vilken man köpt om man bokade av innan avgång så klart. Hoppla hej. Bråttom blev det. Samtal till Stora Systern och vi hittade en annan helg. I maj. 

Se där! En chans till. Tack för det flygbolaget.