Det här med sömnen

Sovit som en kratta p g a snarkningar. Inte mina. Somnade ordentligt vid fem-blecket och sov sen till halv elva. Ur led är tiden. Och jag. Inget morgonbad, ingen lugn och ro-vakna-ifred-stund utan rätt på dagen bara. Inte min kopp av te egentligen men nu blev det så.

Plockade hallon till frukostyoghurten, det är grannens hallon som ryker, de har en hörna i sin trädgård som är, ähum, förvildad (skräp- och skrotupplag) och där finns ett hallonsnår som dignar av bär. Vi tror inte någon satt sin fot på den delen av tomten på flera år och vi är glada att vårt uthus står där det står så vi slipper se kaoset. Men hallonen gillar vi. Och plockar helt ogenerat av de buskar som väller över vårt staket. Tack, grannen.

För övrigt baddar jag myggbett i ett desperat försök att lindra kliet. Försökte räkna dem men slutade vid 28 och när mamma frågade om nya myggstiftet är bra blev svaret: Nej och den elektriska myggfångaren har inte börjat fungera fullt ut. (Det tar ca en månad till). Nästa åt ska myggfångaren upp och ut i mars ….

Så kan det gå när man rensar syrenbuske i T-shirt och shorts. Inte bästa draget.

Ikväll ska jag skjutsa hem Stora Systern vars semester är slut. Under pandemin har jag kört henne flera gånger och det har blivit mysiga stunder, det går ganska kvickt ändå fram och tillbaka. 

Förmiddagskaffet kan med fördel intas här vid dammen. Fiskarna kommer alltid och spanar in en och näckrosen blommar med en blomma som ser konstgjord ut.