När jag åtgärdat en surdeg

Jag har förlagt min jobbmobil. Väldigt genant och jag känner mig superslarvig, det var dessutom ett tag sedan men jag har tänkt att ”den dyker nog upp”. Nope. Den har ju inte gjort det så idag tog jag tag i denna surdeg. Beställde nytt simkort och fick en låne-telefon. Jag tänker att när jag nu ordnat allt så kanske den jag förlagt dyker upp?! Det brukar väl vara så när man letat efter något, ger upp och ordnar upp så vips, dyker den försvunna mojängen upp. Jag hoppas på det.

Idag har jag varit på massage, väldigt skönt och behövligt. Fick lite nya tips på övningar för den onda hälen …. Känns som om jag håller på att rasa ihop, är det inte ont på ena stället så är det någon annanstans.

För övrigt då? Tja. Min bästa årstid sköter sig, Dahliorna blommar fortfarande, jag badar varje helg, de gröna tomaterna ligger på fat inomhus för att mogna, det är ganska varmt vissa dagar, klart och krispigt andra ändå har jag inte min vanliga höstenergi. Det är lite trist att känna sig trist. 

Men.

Jag har nått mitt mål denna vecka med att cykla tre dagar till jobbet. Tjoho! Det känns fantastiskt bra. Att vara nöjd. Skön känsla. Nu ska jag inte fara iväg i huvudet och tänka att ”jag skulle ju kunna cykla mer”. Ja, det skulle jag kunna men det är också en konst (i alla fall för mig) att faktiskt vara nöjd och inte alltid tänja på gränsen, kräva mer, göra mer. Målet är nått. Thats it. En övning för mig.