Ta vara på tiden heter det ju. Inte alltid så enkelt men när den helt plötsligt är utmätt, att man vet att det kommer att ta slut blir det plötsligt så klart vad som faktiskt menas. T ex att äta semlor tillsammans och spela spel mitt på blanka måndagseftermiddagen blev det viktigaste denna dag.
Kvällen tillbringade jag sen som vanligt i stallet och med ridlektion, det är den stunden då alla intryck och tankar skramlar ned och på plats i systemet utan att det passerar hjärnan. Det bara blir för att jag bara är. Det går inte att tänka på annat, här och nu är det som gäller annars gör hästen som den vill.
Kanske något piggare idag. I allafall fläckvis.
Har sett ett diagram för utmattning med inskrivna symtom. Tyvärr kunde jag sätta check på det mesta och konstaterade mycket motvilligt att vägen upp och tillbaka är förvisso inom räckhåll men det är en bit kvar. Jag behöver kunna visualisera min situation för att komma vidare, det är en ny upplevelse och kändes rätt för mig.
Men du jobbar lite nu? Går det bra? Jag tänker så mycket på dig och de dina. Livet, detta rövhål ibland. Kram.
SvaraRaderaKänner du att du orkar jobba de två timmarna?
SvaraRaderaSkönt att mamman orkade fika och spela spel! Var rädd om dig 😍