Det där året. 2022.

Så har vi sagt ”Hejdå” till 2022. Ett år då avgrunder öppnat sig och sorger rivit djupa sår i hjärtat. Också ett år av tacksamhet över familj, vänner och värme som slutit upp när det svajat som mest. När det gällde fanns vi för varandra och det tar jag med mig, alltid. 

Januari

Vi klev in i 2022 med ett alldeles nytt besked att mamma hade cancer och att det var en dålig prognos. Min fin mamma, alltid pigg, alltid glad, alltid optimistisk, ett jobbigt besked. 21 januari blev hon inlagd på sjukhus.

Lilla Systern startade frisörföretag och började renovera en blivande salong, roligt och spännande.

I slutet av januari kom så beskedet att Fabian, f d svärson och en mycket god familjevän, gått bort och marken rämnade igen. Det fanns inget att sätta emot. Sorgen var stundtals outhärdlig. Oförståeligt. Dagar i dimma. Stora Systern var hos Största Systern med familj och de fick Covid mitt i alltihop, jag led av att inte kunna vara där och inte kunna trösta. 

Med en slitig jobbhöst i bagaget blev januari därmed lite för tung att bära, jag blev sjukskriven.

Februari

Sjukskriven. Dagarna gick åt till att försöka upprätthålla rutiner, att trösta, att läka, att förhålla sig. Jag umgicks med barnbarnen, kollade på handboll och simmade. Jag fick en bra samtalskontakt via företagshälsovården och var i stallet så mycket jag kunde för att hämta kraft, att bara vara. Mamma kom hem från sjukhuset. Store Bror fyllde år. 

Kriget i Ukraina startar, också så ofattbart och en känsla av att hela världen gungade.

Mars

Jag började jobba 25%.

Mamma var hemma och jag och syrran turades om att skjutsa till behandlingar, läkarbesök och att vara där. Hon var relativt pigg till slutet på månaden då en lunginflammation så när tog knäcken på henne. Hon blev inlagd på palliativ avdelning.

11 mars begravdes Fabian i Adolf Fredriks kyrka. Jag, alla kidsen med respektive var med. Så oändligt sorgligt, hjärtknipande och fruktansvärt samtidigt så ljust, varmt och vackert. Kyrkan var full med folk, minnesstunden var fin och ”fabbig” men hela dagen var som att vara i en overklighetskänsla.

Efter minnesstunden åkte jag till Bästa Väninnan, vi bodde på hotell, var på spa och gick på Tommy Körberg-konsert. Först tänkte jag ställa in vår helg men kidsen sa ”Gå” så då gjorde jag det. Det blev bra.

Två dagar sedan däckade jag i Covid.

Lilla Systern öppnade sin salong.

April

Kanske började det bli vår? Badsäsongen drog igång, jag hade kommit av mig med vinterbadandet.

Jobbade halvtid och åt lunch med mamma varje dag när hon låg inlagd på palliativa avdelningen i samma hus där jag jobbar. Det var mysiga luncher, bara att ta trapporna upp så var jag där.

Hon fick komma hem i mitten på april. Vi ordnade med hemtjänst och SSIH, sjukvård i hemmet. All behandling mot cancern avbröts.

Vi firade påsk i Rosa huset, jag dekorerade äppelträdet med påskliljor och påskgodis. 25 april firade vi Största Systerns födelsedag.

Jag åkte mellan jobbet, hemma, barnbarnen och mamma. Träffade mina syskon mer än någonsin

Maj

Mamma blev sämre. Jag jobbade halvtid och vi tog ut närståendepenning, jag och syrran turades om att sova med mamma. Varannan natt. Hennes syster var där, väninnor hälsade på, barnbarn och barnbarnsbarn kom och satt. Vi lagade mat, fixade kaffe, pratade, skrattade, grät. Vi gick in i en bubbla för vi visste. Ute blev det försommar, allt kändes konstigt. 

Jag sökte ett nytt jobbuppdrag och fick det.

Ridskolan avslutades för terminen men jag tog en sommarkurs.

Store Bror tog körkort! 

Minstabarnbarnet fyllde ett år och vi var på kalas.

Juni

Den 9 juni somnade mamma in hemma, omgiven av oss barn, barnbarn och Herr L. Till musik och omhuldad av kärlek flög hon iväg precis när solen bröt igenom molnen. Min älskade, älskade mamma. 

Det hade visst blivit sommar?! Tiden efter mammas död var tung, jag och syrran sov i dagar. Sedan var det förberedelse för begravningen som tog vid.

Vi firade midsommar hemma, jag låg i en solstol och tittade upp i himlen. Försökte landa och ta in vad som hänt det senaste halvåret.

På mammas födelsedag den 30 juni var vi hos Herr L och förberedde inför begravningen. Vi drack kaffe och åt prinsesstårta.

Juli

Juli inleddes med att vi begravde mamma. Det blev en fin, varm, ljus och sorglig stund. Efteråt var vi i Gula Huset, hon fick sin älskade trädgårdsfest och vi avslutade med att barnbarnsbarnen släppte upp ballonger till himlen.

Det blev semester, jag och Hjärtat for ett par dagar till Draget och Bästa väninnans sommarställe och vi avslutade i Göteborg. Hela sommaren hade jag ett stort behov att vara nära sjö och hav, det var lite lättare att andas i närheten av vatten. 

Lilla N fyllde sju och vi överraskade hela familjen när vi kom till campingen för att gratulera honom. 

Augusti

Jag började jobba heltid efter semestern. Mina 90 %. Det var oklarheter när jag skulle börja mitt nya uppdrag och jag började tappa sugen både på jobbet och hemma. Det började kännas som jag inte hörde hemma någonstans.

Ägnade mycket tid i trädgården, grävde och bökade runt, gjorde nya rabatter. Red så mycket jag kunde. Började även på vattengympa. Superkul.

Åkte till Stora Systern som flyttat in i lägenhet på Lidingö, mycket fint.

Min morbror somnade hastigt in och min fina, fina moster som även var med och skötte om mamma, blev ensam. 

September

Jag fyllde 60 och åkte till Spanien och stannade i nio dagar. Tre av kidsen med respektive och barnbarnen följde med och vi hade fantastiska dagar. Sol, bad, god mat och att ha tid tillsammans. Fantastiskt roligt.

Jobbade. Började med mitt nya uppdrag fyra timmar i veckan.

Simmade, gick på vattengympa, cyklade till jobbet varje dag, red, gick på klangmeditation.

Fick botox mot min migrän. Det var val och utgången av detta gjorde mig lite missmodig. 

Oktober

Jobbade. Började känna mig alltmer ledsen och tyckte inte att något var speciellt kul. Hälsade på Stora Systern, DET är alltid roligt och mysigt. Vi var på teater och gick långpromenad. Lilla Systern anslöt och vi myste och käkade mycket god pizza från 450 gradi.

17 oktober gravsatte vi mamma. vi fikade i Rosa huset efteråt. 

Simmade, gick på vattengympa, cyklade till jobbet varje dag, red, gick på klangmeditation. Noll migränanfall på en månad för första gången på åratal. Mycket glad för det. 

Började med KBT igen, bra psykolog, bra digitalt forum. Hade Minstabarnbarnet en långhelg då föräldrarna åkte till Spanien. 

November 

November inleddes med konsert, Björn Skifs på Hamburger Börs. En 60-årspresent från Bästa Väninnan. Några dagar senare bjöd Store Bror med sambo på finrestaurang i Västerås. Mycket trevliga stunder.

En kär gammal vän kom på besök och sov över, också mycket trevligt. 

Tungt på jobbet. Hamnar i någon slags bubbla, 60-årskris? Vet inte vad jag vill, gråter mycket och vill vara ifred. Får en Seninflammation i en fot och får svårt att gå, frustrerande och smärtsamt. Noll migränanfall, botoxen hjälper mig verkligen.

På höstlovet tar jag en ledig dag, bjuder barnbarnen på hotellfrukost och bowling. Älskar’t!

Jag bjuder alla kidsen med respektive på julbord på första advent. Så fantastiskt gott, mysigt och trevligt. Älskar att ha dem runtomkring mig. 

Tränar, rider och simmar, går på massage och klangmeditation. Försöker ta hand om mig.

December

Tjejerna fyller år och vi firar dem hemma hos Största Systern. En mycket mysig kväll.

Hjärtats bror går bort hastigt och oväntat. Känns som vi är i dödens år. 

Julpyntar. Går på loppis. Tränar, simmar, rider. Går på vattengympa.

Lagom till Lucia däckar Hjärtat i influensa. Herr L blir sjuk. Jag bokar ensamresa till Spanien i maj. Däckar själv i förkylning två dagar före jul, blir liggande. Är med kidsen ändå några timmar på julafton, välbehövligt. Ledig mellan jul och nyår, kidsen kommer och äter frukost. Jag, Hjärtat, Bästa Väninnan med sambo åker till Göteborg och firar in 2023..

Botoxens inverkan börjar avta, migränen tillbaka, då vet jag säkert att det fungerar och väntar ivrigt på påfyllning.

Jag sticker inte under stol med att 2022 varit ett tufft, tungt och känslosamt år. De fina stunderna har därför känts extra viktiga och jag önskar mig ett snällare 2023. Jag ska göra vad jag kan för att det ska bli så.