En vecka

Konstaterar att en vecka går fort. Och inte. Vissa saker släpar sig fram och vissa går i raketfart. Ledighet till exempel, det säger bara ”tjoff”, så är det över.

Har varit på läkarbesök x flera och blivit insatt på annan järnmedicin och uppsatt för utredning om ärftlighet av cancer i bukspottskörteln. Det som mamma och morfar hade, längre bak är svårt att veta men morfars far dog tydligen i någon magåkomma. 

Att göra detta har tagit sina timmar att fundera på, om jag ska. Ja. Det ska jag. Det kommer att ta tid men bollen är i rullning.

Samtidigt som Hjärtat och jag funderar på oss.

Samtidigt som jag ska leverera i mitt nya uppdrag som förändringsledare vilket är vansinnigt roligt MEN det kräver fokus, beslutsamhet och självförtroende.

Samtidigt som jag oroar mig för min trötthet och så är spiralen igång. 

Min lediga fredag tillbringade jag på sjukhuset på förmiddagen och i Västerås shoppingcenter på eftermiddagen. Inhandlade ett par illröda gummistövlar under devisen ”Färg för f-n” och tänker att hösten behöver livas upp med roligheter på fötterna åtminstone.

Såg två filmer på kvällen, den sista ”En oväntad vänskap”, älskar jag och kan se många gånger. En fransk film som bygger på en sann historia. Se den!

Igår jobbade jag lite på förmiddagen, hemma. Det regnade, jag tände ljus och satt i myskläder. Det var skönt och timmarna flög iväg. Så pass att jag själv flög iväg halv två till min favoritaffär för jag behövde nya jeans. De stängde två men med tjugo minuter till godo sladdade jag in och en kvart senare hade jag provat sex par och kom ut med tre. Servicen är fenomenal i den affären, storlekar och modeller, de ser, föreslår och kommer ihåg. Hur går det ens till? Jag kommer ju inte ihåg själv vilken storlek jag har?!? 

Sen får de mig att gå lite utanför min comfortzon, så jag köpte ett par mönstrade som jag ALDRIG ens hade tagit med in i provrummet men jag gillade dem så de fick följa med hem.

Jag handlar hellre där än i vanliga butiker. I vanliga butiker blir jag hela tiden påmind om att jag nog inte duger eftersom de större storlekarna hänger längst bak och alltid är invikta på galgen så de ser mindre ut. Vilket trick va? 

”Jo vi har stora storlekar men vi presenterar dem som xs” . Skrutt!

I ”min” affär syns alla. Gillar det, inget är gömt, ihopnålat, skyltdockorna finns i normalstorlek också. Ett tryggt ställe helt enkelt. Älskar’t.

Lite dyrare. Det är priset för att känna sig bekväm.

Drivs dessutom av kvinnor i olika storlekar och de är så himla trevliga. Ja, för att de vill sälja. Och det får dem. 

Nog om det.

Kanske har jag tröstshoppat?

Och en halv påse ostbågar i ett nafs var jag nog egentligen inte sugen på, blev bara allmänt orolig under lördagens skyfall när jag upptäckte att det regnade in i uterummet. Tröståt lite. Om det hjälpte? Det slutade inte regna in om jag säger så … 

Men det finns två saker som gör mig lugn:

Att bada. Så det gjorde jag en solig kväll efter jobbet. Cyklade till sjön och doppade mig. Många gånger. Det ska jag även göra idag.

Den andra saken är att träffa barnbarnen. Att få goa kramar, höra om deras dag, spela spel eller bara vara.

Idag tvättar jag kuddar och täcken. Kommer köra dem i torktumlaren och jag har förvarnat min el-polis: vi behöver göra det här. Anser att vi inte kommer att gå under om vi kör torktumlaren två gånger om året. 

Annars då?

Bilen går bra och emellanåt skiner solen idag. Ljuvligt!

Min lilla badplats.

Den där när man upptäcker att det regnar in i uterummet en sen lördagskväll …..