onsdag, juli 08, 2009

En dag i juli

Mitt eget shoppingproffs, Stora Syster, har åkt hem igen där sommarjobbet och katten väntade. Mamman stannar kvar i Stockholm och njuter ännu ett par lata dagar. Minsann, när jag nu befinner mig i Älskade Sambons jobbarstad hinner vi umgås kvällstid mitt i veckan. Vardagslyx så det heter duga! Annars är vi ju hävisade till att umgås mest på helger. Gissa om jag saknar "vardagstrist" tillsammans ibland! Det som många klagar över, samma, samma, samma jämnt och ständig, fiskpinnar, falukorv, tvättider, nyheterna på tv, tja, det som kallas var dag = vardag. Men, det är bara att gilla läget, spotta i nävarna och samla guldkorn. Och ta vara på tiden. Som nu!
Precis när jag lämnat av Stora Syster vid tåget ringer Lilla Syster från Skåne. Hon är yr i huvudet. Och minsann, mår hon inte lite illa också? Det är svårt att höra vad hon säger, hon gråter så förskräckligt men efter ett par minuter kan jag konstatera att det nog är sviterna efter en låååååång dag på stranden och lite för många uppesittarkvällar. Det är ju nu så roligt att vara hos Farmor!
Sen kommer Store Bror i luren. Han har skadat en tå ganska illa och blivit ihoptejpad. Han gråter inte men låter lite moloken. Han största bekymmer är om tån läker till nästa tisdag då det är handbollsturnering. Av tåbeskrivningen tror jag att det kommer att läka om han tar det lilla lugna (hur nu DET ska gå till?) och med det låter han lite gladare igen.
Fast barnen nu är ganska stora så behöver de minsann "tanka" lite mamma-kärlek även på avstånd.
Jag skickar ett mess till Största Systern också så har jag "pratat" med alla fyra barnen idag även om vi just nu är spridda över landet.
Så, nu inträder mamma-lugnet?! Jag börjar med att gå och bada!

9 kommentarer:

  1. Hej i regnet..ja här blixtrar det o dundrar som bara den...det där med o tanka mamma-kärlek var så precis i prick..för så e det..mina tonåringar e fortfarande såna..e jag borta så rings det för minsta småsak..o här hemma så smyger de fram o kramas flera ggr om dagen..de har ju bara mig o min sambo..far deras har släppt dem helt

    SvaraRadera
  2. Åh så bra det låter, med mammatiden, alldeles för sig själv, fast med kärleken på nära håll. Ungarna har det bra på sina håll och alla är glada och nöjda. Grattis till det och ta vara på känslan, fast det behöver jag ju inte uppmana dig till.

    Markattan, äntligen tillbaka

    SvaraRadera
  3. Sonen som idag är trettiotre har fortfarande ett stort behov av att tanka mammakärlek, mest varje dag. Den trettioåriga dottern ringer ibland och berättar att hon är mammasjuk, dvs längtar efter mamma. Jag är glad att de är självständiga men att de ändå inte raderat mig ur sitt liv....:-)

    Hoppas du får fortsatt sköna dagar i storstaden. Imorgon skulle det visst vräka ner enligt SMHI

    SvaraRadera
  4. Ja det är konstigt, så fort man visar sig kommer både tårar och gnäll och ömklighet fram. Konstigt, för man visar ju dem så mycket kärlek ändå att de inte skulle behöva ta till det...

    SvaraRadera
  5. Jag hoppas du får det bra med kärleken i närheten och barnen i tryggt förvar på andra ställen.
    Det gäller att passa på att koppla av och njuta.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Så härligt att dina barn har en sån bra mamma att tanka kärlek ifrån!!! :o)

    SvaraRadera
  7. Skönt att känna att man behövs som mamma även när de blir lite större :) Passa på och njut av dina Stockholmsdagar tillsammans med sambon! Förstår att det känns tråkigt att inte dela vardagen trots att den ju inte alltid är så kul... Ha det fint! kram

    SvaraRadera
  8. Engelsson: Vilken tur att de har dig och din sambo! Och det är mysigt när de kramas!
    Markattan: Ja, det är härligt att ha kärleken inom räckhåll s a s. Och välkommen tillbaka kära Markattan! Du är efterlängtad!
    Cicki: OM det vräker ned idag? Jajamännsan! Kram!
    Speja: Visst är det lite märkligt!?
    Bloggullet: Ta vara på stunden är det som gäller!
    Pia: TACK! :) (sträcker på mig) ;)
    2Barnsmamman: Tackar! Kram!

    SvaraRadera
  9. Kom på att jag måste ringa och prata med Äldste sonen bara därför... för visst behöver de litet mammakärlek även fast de är stora. Känner igen mig i att man behöver det här, tighta och att vara nära hela tiden. Men Esset jobbar och kommer hem medan Spader är som en lyxhustru, det är knappast vardag...

    SvaraRadera