När det händer

Ibland bara händer det! Det är faktiskt sant! Och det utan att miljonerna rullar in fast det känns som jag ändå vunnit högsta vinsten.
Igår var det en jobbig dag. Ja, sådana där dagar man har då och då. Inget gick min väg så att säga. Jag var ledsen och snörvlig, trögast och tröttast i hela världen. Älsklingen var för stressad och kunde inte komma ner från Stora Staden som planerat. Barnen var hos sin pappa och huset var för stort, för tyst och för trist. Inte ens tanken på målarkursen kunde liva upp mig.
"Jag tänker inte gå på någon målarkurs" snörvlade jag till Väninnan i luren.
"Tänker du visst" sa Väninnan och körde sen fram bilen framför radhuset. Bara att kliva i liksom. Och eftersom altandörren på baksidan inte går att öppna för att all snö som fortfarande ligger där och trycker, så kunde jag inte smita ut den vägen. Bara att gilla läget alltså. Målarkurs skulle det bli!
Det är klart att det var roligt att måla. Nu kanske det inte gick precis min väg med motivet och så, men jag var i alla fall där.
När jag kom hem igen, såg jag att det lyste i fönstret och gissa vem som stod innanför dörren? Jo. Överraskningsälsklingen. Så en sketen, jobbig onsdag vändes till högstavinstenonsdag. I morgon är det dessutom fredag! Då kommer han igen! Ibland bara händer det!