onsdag, september 22, 2010

Bästa dagen

Äntligen skiner solen och det är så där himla fint som kan vara på höstkanten! Tror att jag ser det vackra också bara för att det börjar gå åt rätt håll för Älsklingen. Vi väntar fortfarande på en del provsvar men allt pekar trots allt på neuro-borrelia. I väntan på har han fått en antibiotikainjektion och det verkar, peppar, peppar, som huvudvärken börjar släppa sitt grepp. Hur skönt är inte det? Och alla ni som hickade till när jag skrev att han fått ett spindelbett, ni hickade av rätt anledning. Det var ju inget spindelbett. Det var borrelia.


Andra insikter jag gjort idag är att det är himla skönt med sovmorgon. Låg där och tänkte att ungarna, ja, de klarar sig ju själva nuförtiden på morgnarna. (händer väl att jag behövs i form av medlare iofs men det brukar höras) Varför ska jag gå upp när jag börjar klockan 13?! Tänkte lite på hur det var när de var små, två skolbarn och två blöjbarn och av den tanken blev jag så trött så jag somnade om på riktigt. Allt har sin tid! På eftermiddagen väntar blomsteraffären och sen är det målardag! Bästa dagen i veckan.


Den här raringen har flyttat in hos mig!

9 kommentarer:

  1. Vilken fin tavla!
    En av mina döttrar har haft neuro-borrelia. Det var segt...

    SvaraRadera
  2. Vad skönt att han är piggare, och att antibiotikan verkar hjälpa.
    Visst är det väl härligt med sovmornar och långa frukostar.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Hoppas antibiotikan hjälper nu så Älsklingen kan få bli frisk igen. Vilken fin tavla. Starka underbara färger-

    SvaraRadera
  4. Solen skiner alltså...på flera olika plan.

    Gott!

    SvaraRadera
  5. Men vilken härlig tavla!! Vicken noshörning...och färgerna!! Me like. Kul att Älsklingen tycks bättra på sig.

    SvaraRadera
  6. Raraste raring! Hoppas att antibiotikan får allt att vända som ett skott! Har inte glömt att du är på väg mot Järvastaden! PUSS!

    SvaraRadera
  7. Vilken flott noshörning, kan nästan tycka att han är på väg ut ur tavlan.

    Efter det jag hört om neuro-borrelia har jag känslan av att man får ha tålamod. en som skrivit om det på sin blogg är Peter
    http://oumberligating.blogspot.com/

    SvaraRadera