En betraktelse

Vi kunde äntligen fira Stora Systern igår, kandidaten. Dagen bjöd på sol, blå himmel och hissad flagga. Vi ställde ut stolar och bord, la filtar och kuddar på marken och hade en mysig eftermiddag. Store Brors sambo hade bakat rulltårta, jag sockerkaka och rabarberpaj. Supergott fika.

Framåt kvällningen skjutsade jag hem Stora Systern, det var mysigt att ha egentid med henne men hon fick stå ut med en ledsen mamma. Det är lite tjorvigt på hemmaplan och efter en tid även med mycket annan turbulens, Största Systern som mådde dåligt efter förlossning, mammas sjuka man och lite annat mer eller mindre dramatiska incidenter orkade jag helt plötsligt inte hålla ihop när vi skulle åka. Det som utlöste det hela var ”flagghelvetet”, när jag skulle hala flaggan hade ena flaggsnodden ramlat av och den återstående fastnat i toppen och flaggan var lindad som en boaorm runt stången. Det räckte för mig, tack och godnatt. Allt kom farande som ett expresståg och däckade mig. Jag gav blanka den i flaggan och flaggpolisen, meddelade Hjärtat att ”flagg-f-n” satt fast och bara stirrade på honom när följdfrågan blev:

”Jaha, vad ska jag göra åt det”.

”Lös det, fäll stången om du måste, jag bryr mig inte” och så åkte jag mot Stockholm. 

Stora Systern är en rådig kvinna och vet att mamman behöver mat på bestämda tider så det blev ett stopp på Max vid Strängnäs. Jag lugnade mig och det var en skön bilresa, finväder och Stora Systern. Family. Det bästa. Släppte av henne i Nacka och vände hemåt ganska direkt men tog svängen om Bästa Väninnan som ju också bor där.

Hon tittade på tv när jag ringde så vi pratade lite i telefon. Under tiden smög jag in i porten och ringde på dörren. Genom telefonen hörde jag dörrsignalen och hon bad mig vänta ett slag för det ringde på dörren. Hon blev överraskad och glad, tack o lov, så satt vi där i hennes kök och drack hemgjord flädersaft i skymning. Livet. Hon och jag genom allt. Så småningom styrde jag hemåt, boostad av både Stora Systern och Bästa Väninnan. Landade i Rosa Huset halv ett så idag är jag lite mör. Lär somna ovaggad ikväll. Gårdagens familjefikastund i trädgården ligger som bomull kring hjärtat. Det hade jag längtat efter.

Trädgårdshäng.


Mamma och kidsen.

Flaggan. När den fortfarande skötte sig.

Bästisen och jag i ljum sommarkväll. I år firar vi 35-årsjubileum.