Omtanke

Igår skickades Lilla Systern till affären för att handla åt oss. Det enda jag kunde komma på att jag ville ha var bananer och apelsiner. Inget annat smakar. Hjärtat visste mer vad vi behövde så han fick sköta det, vi anade ju att även han skulle bli sjuk så det fick bli med ombud.

Matkassen leveransen vid dörren och vinkning genom fönstret, när kassen packades upp låg där en packe tulpaner. Det värmde ett mamma-hjärta. 

Mycket riktigt. Idag är även Hjärtat sjuk och vi huserar på var sitt våningsplan. Tycker det är ganska skönt, vi är trötta, hostar infernaliskt och sover mest. Jag börjar ändå känna mig lite uttråkad så kanske är en vändning på gång? Har haft seriemaraton och känner ett lugn jag inte känt på mycket, mycket länge.

Mamma ringde och ja, hjärtat slog en volt när jag såg hennes namn på displayen. Det brukar alltid vara jag som ringer för hon är så trött, men idag samlade hon kraft och ringde upp. Allt var under kontroll så jag kunde andas ut.

Dagens happening är väl annars sophämtningen. Vi missade den för två veckor sedan, eller missade sopbilen oss? Oklart. Idag hände det och udda vecka är nu noterat.