I en annan del av världen......

......befinner sig Stora Syster sedan i söndags kväll. Närmare bestämt i Italien. Cesena. Det är alltså dags att byta tillbaka erfarenheter från i vintras när italienarna var här. Den nu inledda resan framkallade innan avfärd dock något förhöjt blodtryck hos mamman.
Nu, när Stora Syster är på plats där hon ska ett par dagar, känner jag mig ganska återställd. Vad blodtrycket anbelangar. Sen att jag saknar henne och lyfter mobilen ett par gånger varje dag för att ..... inte ringa henne, det är en annan sak. "Klart ungen ska resa"!
Varför rusade då mitt blodtryck i höjden? De av er som läser detta och har tonårsbarn som någon gång ska resa, packa, planera, fixa och dona själva, förstår mig. Utom de av er som har tonåringar utav "fixa-allt-på-en-gång-så-är-det-klart"-sorten. Dit hör inte Stora Syster. Inte Väninnans barn heller som är med på samma resa. Vi luttrade mammor har mer "allt-ordnar-sig-det-fixar-jag-sen"-sorten och det gäller för oss att fälla ner curling-armarna längs kroppen och upprepa mantrat "de-ska-lära-sig-själva-jag-ska-inte-lägga-mig-i" tills det är klart. Sen.
Men, allt ordnade sig ju! Hon hann. Hon kom med planet. Hon HAR både giltigt pass, pengar, kläder och mobil med sig. Hon har hört av sig. Venedig (som första anhalt) är underbart! Såklart!