En solig söndag

 Idag vaknade jag till sol, -5 grader och snön som föll igår kväll ligger som ett tunt, fluffigt täcke över allt. Det är gnistrande fint och jag ska gå en långpromenad.

Först behöver jag åka till en söndagsöppen glasögonaffär och få hjälp med mina glasögon, den ena näskudden lossnade igår och när jag tar av mig glasögonen ser jag ju inte hur det ser ut … Bad svärsonen kolla men han kunde inte fixa det. 

Jag jobbar som vanligt nu men det går trögt. Har noll motivation eller inspiration, är fortfarande väldigt väldigt trött och orkeslös. Så pass att jag tog extra ledigt i torsdags, vaknade då med ett sällsynt kraftigt migränanfall och så var den dagen väck. Det händer som tur är inte så ofta längre. Peppar, peppar …

Jag har varit i Stockholm och lyssnat på Tommy Körberg ännu en gång. Honom kan jag lyssna på hur många gånger som helst, hans röst gör mig glad och ja, han sjunger fortfarande väldigt väldigt bra.

Vi har firat sonens 30-årsdag med taco-kväll i största systerns hus. Där får alla plats, Stora systern kom hem från Tanzania precis i tid till det och så fick jag träffa alla mina barn på en en och samma gång.

Katten har varit dålig, hon fick antibiotika p g a ett litet sår på en tass men tålde inte medicinen. Det var ett par skakiga dygn innan det vände, hon är ju 15,5 år så jag befarade det värsta. Men. Katter har ju nio liv så dag tre, efter att ha skedmatats två dygn varannan timme, reste hon sig, skuttade ner från sängen och var som vanligt. Hurra, hurra.

Så har februari gått. En riktig vintermånad med kallt och snö.  Jag gillar när årstiderna är som de ”ska”, gillar vintern så i år slog den önskan in. Veckan som kommer ser det ut att bli lite varmare, nu ska allt töa bort. Barnbarnen fick i alla fall ett riktigt drömsporylov och har åkt skidor allt vad de orkat. 

Februari

Det har gått ett tag. Jag har jobbat 50% och det har känts lagom. Haft flera möten med min chef och de suddiga kanterna börjar få tydligare konturer, det känns bra. Känner också ganska tydligt att 50% vore alldeles utomordentligt lagom alltid, orka både jobb, mig själv och annat. Nåja. En sak i taget.

I veckan träffade jag Minstabarnbarnet och följde med tio-åringen på hans pingisträningar. I torsdags kom han till mig tidigt, låg på soffan och vilade medans jag gjorde pannkakor. Han åt med god aptit innan vi gick till hans träning. Små guldkorn i vardagen.

Igår morse simmade vi som vanligt, det var ett tag sen för mig men det kändes bra och orken fanns. Crawlade mina 1500 meter och gick sen över i varma, grunda bassängen för stretch. Det känns som en varm kram att kliva ned i det varma vattnet efteråt. Bara tanken på det gör det lätt att gå upp tidigt.

Vi åt frukost på vanliga stället innan jag gick hem och förberedde lunchen. En annan god vän kom över på fredagslunch och vi satt ett par timmar och pratade, mycket trevligt. Sen eftermiddag hade jag tvättstugan men orken tog slut. Jag monterade upp torkställningen i vardagsrummet och hängde på tork där istället för att tumla och hänga i torkskåpet i tvättstugan. Det doftar gott också av tvätten, tycker det försvinner i tumlare och torkskåp.

Ja, sen var ju fredagen nästan slut, jag var det i alla fall. Tittade lite på OS-invigningen men hade svårt att hålla fokus så det blev tidigt i säng.

Idag skiner solen och det blir nog en promenad och mer stickning. Största systern med familj har åkt till Skåne, Stora systern är på jobb i Tanzania, sonen jobbar och yngsta är på något hårevent i Stockholm. Jag får rapporter från dem i en chattgrupp vi har, det är lite gulligt tycker jag. Mamman är uppdaterad och det känns som jag hänger med på deras äventyr.