torsdag, december 31, 2015

Guldstunder!

Årets sista dag. Packar en väska och om en liten stund åker vi till Göteborg, Hjärtat och jag för att fira in det nya året. Ett hotellrum, en liten supé packad i kylbag, varma kläder för att kunna stå ute och se på fyrverkerier, bokade restaurangbesök och en trave böcker. Räcker tills på lördag då vi åker hem igen.
Så. Gott nytt år önskar jag er alla!

onsdag, december 30, 2015

När man sover sött............

Sovmorgon de luxe. Dricka kaffe, äta frukost, gå och lägga sig igen. Skulle "bara" läsa ett par kapitel i min nya bok men råkade somna och vaknade nyss. Ett uppdämt sömnbehov gör sig påmint.
Planen resten av dagen är att handla lite mat, rigga spjälsängen i radhuset, Lilla N m föräldrar ska sova över i morgon kväll (fast jag kommer inte att vara där... uhu...) och ja. Ungefär så. Dagen före sista dagen det här året.

tisdag, december 29, 2015

Ledigt!

Jobbat, peppat Lilla Systern som jullovsjobbar, grattat Största Systern och Svärsonen som blivit med ny lägenhet och druckit kaffe i soffan med Store Bror.
Nu ska njutas av lediga dagar till den 7 januari. Oceaner med tid!

måndag, december 28, 2015

Måndag. Just precis!

Idag gled julmyset mig ur händerna. En sån där känsla som anas i bakgrunden och växer sig starkare och starkare och till slut hinner ikapp och slukar en. Droppen kom när det luktade sur citrusfrukt på mitt kontor och jag for omkring och letade högt och lågt tills jag hittade en före detta clementin i min handväska. En väska som jag inte använt sedan två dagar före jul utan bara ryckte åt mig i morse. Ett ryck jag ångrade kan jag säga. En världslig sak i och för sig men femårs-köret sedan i går hänger i och näe, jag får ingen ordning på visst just nu. 
Nåväl. Väskan hänger nu på tork, diskad och sköljd, jag har sovit middag i två timmar, druckit eftermiddagskaffe och försöker på alla sätt och vis få stopp på torktumlaren i mitt huvud. Alla tankar som trängs, stångas och bråkar för att få komma till tals. Var är avstängningsknappen????

söndag, december 27, 2015

Ms Misunderstanding

Med en finfin julhelg lindad runt hjärtat blev det så söndag. Steg upp och fixade brakfrukost åt kidsen, äggröra, bacon, nybakt bröd, färskpressad juice, färsk ananas och diverse annat smått och gott. Vi åt länge och väl, det är så mysigt att sitta och prata och bara vara. Sen pockade tvätten, dammsugning och diskmaskinen på och nu är det rast, vila igen.
En kopp kaffe, tända ljus och datorn i knät. Vi har fått ny tv-box via Comhem och åtta nya kanaler ska väljas. Hej och hå. Alla dessa beslut.
Jag väljer att fixa och trixa med sånt i stället för ett annat beslut jag behöver ta. Ett betydligt mer viktigare och avgörande än åtta tv-kanaler och fler personer är inblandade. Jag är inte så bra på sånt och har därför alldeles nyss betett mig som en femåring i telefon med Hjärtat och han suckade och tyckte att "fundera klart du så hörs vi senare" och jag fattar. Vem vill "diskutera" med en femåring som varken vet ut eller in, som inte orkar, vågar, vill, kan fatta beslut och varför ska verkliga verkligheten hela tiden komma ikapp? Kan man inte få vara i den här jul-bubblan av tända ljus, Alladin-praliner, sorglösa filmer på tv-n, hyacintdoftande rum och inlindad i en filt ett litet tag till?
Oh no. Fröken Hipp som Happ, moi, satte ribban på den här dagen. Ge mig styrka!

lördag, december 26, 2015

En annan dag

Så haver juldagar passerat och det är redan annandagens kväll. Sitter i soffan, katten ligger bredvid, några tända ljus och adventsstjärnorna lyser upp det annars mörka radhuset. Kidsen är hos Största Systern en sväng och det är tyst i huset.
Vi har haft en fin jul. Lille-jul med alla kidsen i radhuset, julaftonsfrukost och kyrkobesök med Hjärtat. Vi hann med en sväng till hans mamma och där var några av syskonen så bonusträff på det. Sen hem till Hjärtat och bara hänga en stund innan Största Systern hämtade mig för firande hos hennes svärföräldrar och släkt. Vi blev ett stort sällskap, 18 personer och mycket trevligt. God mat och många glada skratt. Samma gäng som åker till Gran Canaria om en månad, bådar gott!
Kvällen avslutades hemma hos Hjärtat igen som firat med sina ungdomar. I tysta julnatten tände vi ljus och drack glögg, summerade dagen och laddade för juldagen.
Juldagen firas alltid hos Bästa Mamman, även denna gång blev vi 18 personer och mätta, trötta och glada äntrade vi sedan radhuset och mammataxin började rulla. Juldagen är stora ute-kvällen och eftersom även Lilla Systern nu har fyllt 18 så skulle det gås på lokal. 04.15 hämtades sista ungen hem och idag har jag mest hasat runt i radhuset. Gått en långpromenad med kidsen, hängt i soffan och tittat på gamla dansfilmer på sjuan.
Jag är så glad att ha haft alla kidsen hemma, så glad och tacksam för alla jag har runt omkring mig. Det har varit en lugn och fin jul, inte stressigt alls fast det varit mycket besök här och där. Det har bara känts bra, trevligt och mysigt. Precis det jag längtade efter!

onsdag, december 23, 2015

Äntligen hemma!

Så sitter de här i mitt kök, resenärerna. Bruna som pepparkakor och lite trötta. Dricker kaffe och äter julgröt som aldrig förr. Berättar om paradisöar, äventyr i djungeln, på havet, under havet o i havet. Om sol och bad. Djur och natur. God mat och inte så god mat. Den ena har en blåtira efter thai-boxning och är nytatuerad. Den andre har inte boxats eller tatuerat sig alls utan berättar mer om äventyr med fredliga delfiner runt en wakeboard. De är hemma! De är mina! De har klarat sig bra! My god. Nu går jag och vilar! Over and out!

tisdag, december 22, 2015

Hur får man hem en julgran till radhuset när bästa granbäraren befinner sig i Thailand?

Svar: Man sladdar in på Icas parkering, fäller ned baksätet i bilen och travar med raska steg fram till julgransförsäljaren och ber att få en "ganska liten fast ändå stor gran, tät och fin....." Han drog fram en gran, jag sa "kör" och så sågade han av stammen i lämplig längd, måttade lite så där och så åkte granen i en nätmojäng och kom ut som en nätkokong. Denna kokong tog jag under armen, öppnade bakluckan på bilen och slängde in den. Sen åkte jag hem och monterade trädet i julgransfoten som jag hittade DIREKT i förrådet (jag är jätteimpad av mig själv för detta direkthittande).
Nu står granen klädd och grann, snabbaste granfixet någonsin och på "gran" säger jag därmed "check". Julen, come on!

måndag, december 21, 2015

Ännu mera pyssel och lite längtan.........

En jobbfri måndag som ska ägnas åt att:
* sanera sonens rum som agerat renoveringsförråd de veckor han har varit borta.
* inhandla mat till radhuset. Kylskåpet ekar tomt.
* träffa Bästa Väninnan som är i stan, luncha, lura med henne på ovanstående inhandling och förhoppningsvis sedan klä granen och dricka bubbel tillsammans i kväll. Massor av bubbel och babbel. Tror bestämt att det är lag på det så här inför julen, att avhandla året som gått med väninna ackompanjerat med bubblor. Lilla Systern utrustar vi med öronproppar, chips, kompis som sover över och fri tillgång till Viaplay så är den biffen fixad......... En liten hake är dock den passerade 18-årsdagen och det lilla livet tror att hon därmed bestämmer fritt över hennes förehavanden. Vilket hon naturligtvis gör och kommer tillbringa kvällen med oss äldre damer då Bästa Väninnan inte bara är väninna utan dessutom kidsens gudmor. Så. Ordning och reda även denna kväll i radhuset.
*en timmes yogaövning. Först av allt.

Av detta kan man dra slutsatsen att det mörka, tunga "täcke" jag känt mig inklämd under har lämnat mig och energinivån är på väg uppåt igen. Dessa svängningar, har inte bestämt mig för om de är bra eller dåliga. Eller helt enkelt hur jag ska förhålla mig..........
För övrigt kan meddelas att konserten igår var fantastisk. I en fullsatt kyrka ljöd ljuvliga toner och framkallade en och annan rysning av välbehag. Plötsligt kom jag att längta så fantastiskt mycket efter min pappa och just då var det en liten gåta i sig för han var då rakt inte kyrklig av sig..... eller så var det helt enkelt stämningen. Det lackar ju trots allt mot jul. Han fattas mig!

söndag, december 20, 2015

En söndag

Runt omkring tindrar det juleljus och i radion strömmar det julmusik. Jag har tagit en liten julpaus idag. Fram till om en liten strax. Julen ska sjungas in i en av stadens kyrkor, jag har fått Hjärtat på kroken och sen kanske julstämningen infinner sig?!
Stora Systern haver landat i Svedala hel och hållen, via telefon har jag fått en reseberättelse och det är en fantastisk resa hon varit på. Sonen fortsätter hålla sin mammas hjärta i klappar-fortare-takter genom diverse äventyr redovisade genom sociala medier. Om jag säger så. En instagram- och facebookspaus skulle i alla fall mina nerver må bra av......
Samtidigt älskar jag att de kastar sig ut, är modiga och nyfikna på livet.

lördag, december 19, 2015

Lite julpyssel och lite pling………….

Den här bloggen för en tynande tillvaro. I verkliga verkligheten är det full fart. Jag ska inte ha full fart, vete tusan vem som har dängt gasreglaget i botten????
Kan vara jag:
Min oförmåga att säga NEJ.
Min tidsoptimistista ådra som tror att ett dygn har 48 timmar.
Min obändiga vilja att vilja vara alla till lags. Samtidigt. Går sådär.
Min oförmåga att se när batteriet slår över till rött för att det behöver laddas. Trots mitt energischema. Mitt eget batteri alltså. Cina-bilens nya batteri går som en klocka, startar så fint, blir alldeles lycklig över det.
Oroshärdar som blossat upp i vår närhet som suger kraft och energi men som måste tas tag i. Helst igår.
Ungefär så.
Även denna vecka har jag barnvaktat barnbarnet två dagar då Största Systern, som är kock, har extraknäckt med julbord till höger och vänster. Barnbarnet, Lilla N, är ljuvlig och mormorshjärtat smälter när han ler mot mig, lutar sitt lilla huvud mot mig och blir alldeles stilla, sprutar blåbärspuré över hela köksbordet. Han är förlåten.
Sen gör mammahjärtat några volter när Store Bror skickar videoklipp från en Thai-boxningsmatch och han INTE är en av åskådarna utan i allra högsta grad en av boxarna. Joråsåatte………
Stora Systern skickar lugnande videoklipp från en paddeltur och ett gäng delfiner flockas kring dem. Lite mer min smak.
Men men. Gränser ska tänjas, navelsträngar klippas. Snart är det jul!

måndag, december 14, 2015

När det strålar stjärnor

Måndag. I min absoluta närhet finns en ung dam med skinn på näsan som idag har stått upp för sig själv och talat i egen sak. Det gör mig stolt! Som Grynet sa när det begav sig: "Ta ingen skit"!
Nä. Just det! Go girl!


söndag, december 13, 2015

Oväntade julklappar och en vecka som gått fort

Tiden går fort när man har roligt. Veckan som gått har varit rolig, jobbat, barnvaktat barnbarnet och varit på julfest med jobbet. Haft inspirerande samtal med min sjukgymnast och nya övningar som jag gillar skarpt. Det går framåt! Många nya tankar snurrar i mitt huvud och orden snubblar över varandra. Faktiskt i en sådan fart att jag nästan blir tyst. I alla fall här i Lådan.
Gårdagen bjöd på en trist överraskning, bilen startade inte när jag skulle åka iväg och julshoppa. Snopet. Det hjälpte inte med startkablar heller, en gullig granne hjälpte mig med det. Varken hon eller jag var fena på det så vi stod på parkeringen och googlade "starta med startkablar".
Man gör så gott man kan!
Bilen startade inte i all fall, batteriet var tvärdött och jag som tränar på att tänka positiva tankar tänkte att jag i alla fall sparade lite pengar eftersom shoppingen uteblev........ Kanske tänkte jag något annat också men men.....
Nåväl. Det jag sparade in igår har spenderats idag. Hjärtat kom med någon mätmojäng och kunde se att batteriet hörde hemma bättre i batterihimlen än i Cina-bilen och skjutsade mig till en batteriaffär. Av bara farten köpte jag nya vindrutetorkare också och då kan man ju säga att i alla fall bilen har fått sina julklappar. Nu ska den bara gå igenom besiktningen också. Please?????

tisdag, december 08, 2015

Lite pyssel och lite fix

Efter jobbet idag åkte jag till en stor växtaffär där jag härjade loss bland hyacinter, minibarrväxter, juldekorationer och ljusslingor. När jag kom hem skulle jag göra köttbullar för det stod på matschemat och alla som känner mig vet att jag hellre pysslar med blommor, kottar och mossa i skålar, fat och vaser än gör det som jag borde göra. Jag har en tendens att göra det roliga först och sen hittar jag på något ännu roligare och till slut är klockan himla mycket och vi nästan förgås av hunger. Men. Jag har fokusträning och tänkte "laga nu maten" femtielva gånger när jag närmade mig påsen med pysslet och jag lyckades faktiskt. Middag först och piffet sen. Att det ska vara så svårt! Jag blir trött. På riktigt.
Sen grejade jag till ett fat med växterna och mossa, hittade några fina röda nålar och kanelstänger som jag dekorerade med och draperade en ljusslinga runt hela härligheten. Som grädde på moset höll även katten på att bli en dekoration men jag fick loss henne från ljusslingan och nu pustar vi ut i soffan båda två. Rätt så nöjda faktiskt. Bra så!

måndag, december 07, 2015

Rivstart

Vaknade i natt 00.45 av ett pling på mobilen. Sonen hade mellanlandat i Bangkok och skickade en bild på en fin soluppgång. Somnade om och vaknade två timmar senare av att Hjärtat hade en hostattack ute i köket och bistod med lite varmt honungsvatten. Somnade om. Vaknade 06.00 av att Hjärtats klocka ringde, han gick upp och jag somnade om. 08.00 plingade det i mobilen, ex-maken undrade om jag hört från sonen. Strax därefter hörde sonen av sig igen och skickade bilder, de är framme på hotellet. Jag gick upp och fixade frukost i min ensamhet, värmde mjölk till kaffet i micron och där halkade jag galet. Ställde in en liten kanna mjölk, tryckte på start men kollade inte in tiden så noga...... min egen micro kan jag ju utan och innan men någon annans.... Fyra minuter senare kom jag ut i köket igen och det rök ur micron. Tryckt på fel tidsknapp tydligen.... Drog ur sladden och öppnade luckan men stängde snabbt igen. Bar ut hela klabbet utomhus och där fick den stå och ryka klart. Har nu vädrat, diskat och burit in den igen. Försökt sopa igen spåren men är tillsammans med en spårhund så det är inte helt enkelt.
Ja. Det var starten på den här måndagen. Jag är trött igen.

söndag, december 06, 2015

Andra advent

Även denna dag har gått i resandets tecken, i detta nu sitter Store Bror på ett plan mot Thailand och befinner sig ovanför Indien. Stora Systern sussar nog sött i djungeln på Sri Lanka. Hoppas jag!
Själv har jag gullat med barnbarnet, gett honom en 2-a adventpresent och sen hälsat på Hjärtats mamma. En hyfsat pigg dam i sin bästa 87-årsålder som bjöd på hembakta saffransbullar.
Så mycket mer har det inte blivit av den här dagen, andra advent och så blev det. Funderar på att gå och lägga mig tidigt och det är bäst att göra det direkt för annars börjar jag med något och sen är det kört. Då slår andra andningen till och det blir sent. Jättesent. Så. Over and out.

lördag, december 05, 2015

En lördag

Så har Stora Systern landat i Abu Dhabi för vidare färd mot Sri Lanka. Allt har gått bra so far. Hittade en sida där man kan följa alla plan i luften och såg att landningen gick bra. Nä. Jag är ingen stalker......
Gårdagens begivenheter med bowling och julbord var trevligt. Nu är inte bowling min bästa gren här i världen så jag kom näst sist i gänget. Avancerade i alla fall från förra året då jag kom sist. Dagen idag har varit en lugn dag, har inte gjort många knop alls och det duger så bra.

fredag, december 04, 2015

Happy new year!

Nu haver vi firat Lilla och Stora Systern, 18 respektive 24 år. Igår var alla kidsen hemma i radhuset och vi åt mat, fikade, pratade, babblade och bara var. Tillsammans.
I morgon åker Stora Systern till Sri Lanka och på söndag åker Store Bror till Thailand så vi hade även "vinkahejdåochhaentrevligresa"-stund.
Kan hända att mamman, moi, undrat vad det är för fel på att åka på julmarknaden på Liseberg? Shoppinghelg i Ullared? Spa i Varberg? Kanarieöarna? Nehedå. Till andra sidan jorden ska de. Aaaaaaaahhhhh! Skav i navelsträngen har fått ett fejs, mitt, och jag jobbar som tusan på att inte vara så himla orolig…….
Nåväl. I kväll ska jag skingra tankarna med att bowla och äta julbord på lokal under tiden Lilla Systern firar sin 18-årsdag med kompisar i radhuset. Konstigt, hon ville inte att jag skulle vara hemma??!!

måndag, november 30, 2015

Dagen efter ett kalas

I går hade vi kalas i radhuset. Stora och Lilla Systern firades i förskott och det blev en trevlig och mysig eftermiddag och kväll med nära och kära. 20 personer klämde vi in, drack glögg, fikade, prat och skratt i flera timmar och hip hurra för en snart 18- och 24-åring. (Onsdag och torsdag är det dags "på riktigt" att fylla år).
Idag har jag inte gjort många knop. Jag bytte min jobbarmåndag mot en jobbaronsdag och jag känner att det var ett smart drag. Rast, vila behövdes.
I kväll väntar körövning inför nästa veckas konsert. Lagom aktivitet sista måndagen i november.

fredag, november 27, 2015

När man känt sig som ett plockepinn

Igår halkade jag i trappan med famnen full av målarpytsar och spackelhinkar och for på öronen så det dånade. Det blev i alla fall fart på Store Bror som förskrämt undrade om mamman slagit ihjäl sig och det kändes ett litet slag som snudd på det. Jag dånglade i ena höften, ryggen och vänster axel å det grövsta och tappade andan. Låg en stund och tänkte på att andas, kollade så att min vänsterfot inte blivit utåtroterad (vilket skulle kunna tyda på lårbensbrott) men den pekade åt rätt håll så jag låg kvar ett slag för att samla ihop mig. Store Bror lyfte sedan upp sin mörbultade mamma och placerade mig på en stol.
Idag gör jag inte många knop och inga hoppsasteg heller. Rumpan, låren och axeln börjar anta en vacker blålila färg och det enda goda med den där vurpan var att svanskotan fick sig en tjolablängare åt rätt håll så den gör INTE ont idag.
För övrigt är jag glad över min kraftiga benstomme idag, att jag höll.
Vi vet också hur mycket torkat spackel i en hink sprider ut sig i ett kök när locket far av efter en kraschlandning......

onsdag, november 25, 2015

Så blev det en annan dag

Så blev det en annan dag till slut. Tack o lov. Det gick så där med roomservicen igår men jag blev bjuden på te och lussebulle framför tv.n framåt kvällskvisten. Vansinnigt gott.
Idag kommer en elektriker och ska titta till proppskåpet. Det sprakar i det då och då och lampor smäller av titt som tätt. Lamphaverierna ökar när det blir kallt påstår jag men "så kan det inte vara"…… Nähä. Men det är så det är.
För övrigt ska det här bli en lugn dag. Värkande leder ska mjukas upp i badkaret, huvudvärken motas med starkt kaffe och en promenad och ett besök hos sjukgymnasten väntar i eftermiddag. En ny kurator har aviserat sitt inträde i haverikommissionen och ok'rå men jag är skeptisk. "Upp till bevis" tänker jag som skulle vilja slippa tänka alls ett tag. Var är avstängningsknappen??????

tisdag, november 24, 2015

En liten lista

Dagens känsla: Väldigt trött
Dagens pucko: Sonens coach via AF. Funderar på att göra en medalj i guldpapper och dekorera karln med. Eller en dumstrut. 
Dagens "hoppsan": Bli försenad från jobbet och superstressad åka till planerad fikaträff med väninna bara för att komma fram 25 minuter sent, upptäcka att huset är mörkt och bommat, ta upp mobilen och läsa meddelandet och inse att jag är en vecka för tidig.....
Dagens "borde-klippa-navelsträngen-omedelbums": Me. Som googlar resetips inför sonens stundande Thailandsresa och bombarderar honom med frågor hur, var, när och "har ni tänkt på...…". Maj gadd. Blir trött på mig själv.
Dagens stalker: Me. Igen. Som bombarderar Stora Systern med frågor via sms och telefon eftersom hon varit i Thailand.
Dagens skulle vilja: Orka städa ur gästrummet så jag kan börja möblera det.
Dagens insikt: Misstänkt ADHD utan H inom räckhåll. Alltså ADD. Synd. Skulle behöva det där "H.t........." obs: ironi! Genomgår en utredning och det är ...... arbetsamt.
Dagens tänker göra-precis-nu: Skaffat ännu fler fluffiga kuddar till sängen, har bäddat rent och tänker låtsas att jag bor på hotell, bäddar därför ner mig och tänker tillkalla roomservice. D v s sms.a hemmavarande kids att servera te och macka vid sängkanten.
Dagens försök: Se ovan.
Dagens ihärdiga tanke: I morgon är en annan dag.
Over and out.


lördag, november 21, 2015

En flygande matta har landat...........

Idag var jag med Hjärtats son och tittade på soffor - han har ju flyttat hemifrån. Kontentan av detta blev 0 soffor inhandlade till honom, en matta och två fina temuggar till mig. Efter det hade jag ångan upp och fixade en födelsedagspresent, i god tid dessutom, en vecka kvar. 
Jag kan med det konstatera att mitt köpstopp hävdes tillfälligt. Å andra sidan inhandlades mattan på rea och passar fantastiskt bra i mitt nya gästrum. Sen. När det är klart. Nu ligger mattan som en godisbit och bara väntar på att få rullas ut. Nöjd är jag! 

fredag, november 20, 2015

När det vänder

Fredag. Har kört sonen till nya coachen, handlat fler tapetrullar till gästrummet (eftersom några våder gick till spillo när de lossnade.....), lassat in vinterdäcken i bilen och hoppas att Hjärtat förbarmar sig och byter till dem åt mig. Jag orkar inte det. Jag vill bara ligga på soffan, dricka te och titta på serier. Med andra ord, den där energin jag haft ett tag håller på att ge sig. Systemet drar ned på farten vare sig jag vill eller inte. Känner mig seg, nere och trött och lederna värker. Humörhöjande. Not. Men det är fredag. Det känns bra!

torsdag, november 19, 2015

När man får rätt i en helt annan sak.

Vi har den oerhörda lyxen att ha var sitt hus, Hjärtat och jag. Som vi just nu renoverar i en salig röra i vem-hjälper-vem-precis-just-nu? fast egentligen är det allra bästa att vi gör det på var sitt håll på vårt helt egna sätt. För det är så vi är. Vana att sköta oss själva, vara den som bestämmer var fogsvansarna ska såga skåpet ska stå och tja, vara byggledare helt enkelt. Men liiiite är vi ju där och fingrar ändå......
Igår kväll t ex, när det skulle köpas nya innerdörrar till Hjärtats hus, tyckte jag att de såg smala ut och var han helt säker på att det var rätt mått????
Jajamännsan. Tvärsäker. 
Ja men då så.
Det inhandlades även andra inredningspryttlar så med full släpkärra åkte vi hemåt i kolsvarta kvällen, lassade in alltihop i nämnda hus och konstaterade directly att dörrarna var ...... i fel mått.
Se där ja! Oj.
Vilken himla tur att de passar i radhuset då! Så snipp snapp jättesnabbt, har radhuset strax nya innerdörrar..................
"Ja. Det var ju så jag tänkte...." sa Hjärtat.
Precis. 

onsdag, november 18, 2015

När man får rätt. Till slut.

Den här hösten har Försäkringskassan stökat kring ersättning som sonen sökt från 1 juli. I god tid. Ungefär i maj skickades alla handlingar in. Ja. Vi pratar försommar. Och tre månaders handläggningstid på det från just 1 juli eftersom eventuell ersättning var från och med då. (i förtid fungerar ingenting....hur skulle det se ut???? obs..ironi.....) Så vi hamnade i september/oktober innan kvarnarna malt klart och ett avslag damp ned i brevlådan.
Jaja. En överklagan skickades in och så en komplettering till den för något fattades i alla fall och så har vi väntat i en sisådär fyra veckor. Tills idag. Ett nytt brev damp ned i brevlådan med besked att Försäkringskassan har beslutat om sig och sonen får den sökta ersättningen tills vidare. Retroaktivt från 1 juli.
Jamen man blir väl glad och tacksam för det?
Jo men visst.
Men lite arg och uppgiven också. Det var ju rätt från början!?!
Ok.
Det här får läggas till handlingarna och vi går vidare. Men inom mig gnager en känsla av att det inte ska vara så här svårt, kämpigt och omständligt. Det kan inte vara så det var menat!

söndag, november 15, 2015

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Igår var dagen då gästrummet skulle få nya tapeter. Sagt och tillskuret. Våder i lagom längd och lagom antal, tapetlim inhandlat liksom diverse verktyg. Väggarna spacklade och slipade efter konstens alla regler. En regel som jag dock inte hade räknat med var "de-tapeter-som-sitter-här-tänker-inte-bli-övertapetserade-hur-som-helst-regeln".
Tjoff, blaff, smet, rolla jämt med lim och så på med det nya och de gamla tapeterna bestämde sig för att lämna väggen. Med de nya ovanpå. Himla dumt tyckte jag och försökte febrilt få hela klabbet att stanna kvar. Nopes.
Experthjälp tillkallades och det var något med sorten som satt på väggen sedan gammalt och det var bara att börja om. Tjoho. Träning av tålamodsmuskel är vad det är.......
Idag har jag spacklat där tapeterna ramlade ner och förlimmat resten. Sen ska det spacklade slipas igen och förlimmas.
För övrigt har jag vidtalat Lilla Systern att boka in sin ömma moder för nya slingor i håret på torsdag. Det behövs efter den här renoveringspärsen men skam den som ger sig (vilket jag tyvärr aldrig gör förrän jag står med näsan i väggen....), jag ska fixa det. Vilket år som helst.

lördag, november 14, 2015

Dagen idag är ingen vanlig dag

Dagen idag har jag tillbringat tillsammans med mina kids och barnbarnet. Jag har sprungit mellan tv.n, nyhetssändningarna och det blivande gästrummet. Det går sakta men säkert framåt med rummet, med betoning på sakta. Å andra sidan har jag väl inte så bråttom heller......
Veckan som gått är en av få veckor det här året som jag inte haft ont i huvudet en enda dag och det är egentligen värt att fira men dagen har inte inbjudit till något vidare firande, mer ett konstaterande. Vi har vänner och bekanta i Paris och fått besked att de är oskadade, skönt men känslan består. Olust. 

söndag, november 08, 2015

Alla pappors dag

Gå en långpromenad, titta på handbollsmatch, öva på sånger till körövningen i morgon kväll, dricka kaffe och läsa bok. Åka till kyrkogården och tända ett ljus till minne av min pappa så här på Fars dag. En söndag i min smak. Det är i alla fall planen........

fredag, november 06, 2015

Träning på hög nivå

Jag har skurit bort tapetskarvar, slipat och spacklat ett gästrum. Nu ska det torka och slipas igen. Det sakta går framåt och är som terapi för mig. Eller träning. Jag är ganska kort och för att nå ända upp till taket måste jag kliva upp och ner på en pall. Många gånger. Finfin rumpträning........ Att slipa för hand är arm- och axelträning och magmusklerna får sig en duvning. Som coreträning.
Blandas med ett och annat avsnitt av Scandal för balansen skull.


torsdag, november 05, 2015

Livsviktigt

I går fick jag en fin komplimang av min väninna. En som inte handlade om utseende eller mitt radhus utan om mig. Bara om mig. Mitt sätt att vara. Att jag inspirerar henne med mitt sätt att handskas med världen även när det stormar som mest. Att hon därför ofta tänker på mig när det inte går som hon tänkt, vad jag skulle sagt och gjort. Att mina ord "vad spelar det för roll egentligen"? ringer i hennes öron då och då när hon behöver ta olika beslut.
Det gjorde mig glad. Väldigt glad. Och förvånad.
Ja. Vad spelar egentligen saker och ting för roll?
När saker och ting ställs på sin spets så är ju så mycket av det vi tror är viktigt, helt oviktigt och "viktiga listan" skrivs om. Materiella ting hamnar långt ned i prioriteringsordningen och gemenskap med dem man tycker om och hör till blir det viktigaste. Att "jag gör det sen" försvinner som begrepp för man vet inte om "sen" kommer.
Vi diskuterade det en lång stund. Mycket med anledning av hennes cancer som härjar i hennes kropp, att hon inte vet hur länge hon får stanna här med sin familj och oss andra. Att tiden är utmätt på ett helt annat sätt än när man trampar runt utan sjukdom. Vad som faktiskt är viktigt när man tvingas se verkligheten avskalad och naken och kanske inte har oceaner med tid. Att spela julmusik två månader innan jul för att man älskar julen, att hoppa i lövhögar och ligga på gräsmattan och se höstmolnen dra förbi i en faslig fart, att cocoona i soffan med osnutna tonåringar, att känna den lena glasyren på favoritkaffemuggen i händerna inlindad i en filt på altanen en kulen höstkväll med en brasa sprakande i eldkorgen. Det är helt plötsligt livsviktigt.
När hon sen satt en lång stund med mitt fina barnbarn i knät, ja då kunde ingen av oss hålla tårarna tillbaka men vi lät det vara så. Och när mina fina kids frågade henne om hon var rädd, knöt det sig i magen men jag blev glad över den ärliga frågan och svaret. "Ja".
Idag känner jag gårdagen i hela mig och det blir en lugn dag. En torsdag i november.

onsdag, november 04, 2015

Var beställer man räkmackorna?????

Har varit med sonen på Arbetsförmdlingen idag eftersom praktiken nu är slut och nya äventyr väntar. Äventyr som får vänta ännu ett slag eftersom den utlovade coachen inte dök upp som planerat. Sonen, arbetsförmedlarhandläggaren och jag, som hans kontaktperson, var right on time och väntade. Och väntade. Handläggaren ringde upp till slut och det visade sig att coachen satt i Katrineholm och väntade. 1 timmes bilresa från oss. Coachen hade helt enkelt åkt till fel stad. Det var ju himla dumt. Nåväl. Katrineholm och Eskilstuna. Det hör ju vem som helst att det är lätt att ta fel........ (Nope. Jag har ingen tolerans vad gäller sonen och skötandet från myndigheter vad gäller hans göranden och havanden. Det är nolltolerans efter år av krångligheter).
Besvikelse är bara förnamnet och handläggaren aviserade att "det är ju väntetider" så den planerade aktiviteten är nu uppskjuten. På obestämd tid. (här passar en lång harang av Kapten Haddocks svador in men jag kommer inte riktigt ihåg allt han sa så jag säger helt enkelt: Kapten Haddock speaking.....).
Nåja. Saker och ting kan gå fel........
Saker och ting höll på att gå riktigt fel när sonen fick besked att hans ersättning kanske blir avbruten eftersom han p g a detta inte är i aktivitet.
"Kommer inte på tal" och så la jag mig i samtalet och fick handläggaren att söka upp chefen och få besked direkt. Att hans ersättning löper på. Att bli utan pengar för att coacher inte hittar i landskapet finns inte på kartan!
Så åkte sonen och gymmade, tog rekord i benlyft av bara farten och jag åkte hem och dunkade huvudet lite försiktigt i hallvägen. Som några gånger förut. Tror att vi har någon form av strategi där när det tjorvar sig och räkmackeliv lyser med sin frånvaro.
Sen kokade jag kaffe, bjöd över en väninna, tog emot ett samtal från Största Systern som behövde bärhjälp till bebisen och om en liten stund äntrar även hon radhuset.
I kväll väntar ett välbehövligt yoga-pass. Livet rullar på!

tisdag, november 03, 2015

Hej vad det går!

Veckan har rivstartat. Jobb, kör, styrelsejobb, långpromenader och barnbarnshäng. Och det är bara tisdag.........

söndag, november 01, 2015

Skandaler och kokta ägg

Finally. November är här. Jag gillar november. Helt ok att stanna inne, mysa i soffan med bok och en kopp te. Inget att göra i trädgården och gästrumsprojektet är under kontroll. Sonen och jag åkte skytteltrafik till soptippen igår så allt skräp är borta både ute och inne. Lite highfive på det faktiskt. Så himla skönt att få det gjort.
Idag har säsong 4 av Scandal släppts på Viaplay. Har längtat efter det och ska se ett par avsnitt uppkrupen i soffan med kaffe, kokt ägg och favorityoghurt i tallrik. En mys-söndag. November.

lördag, oktober 31, 2015

Sista lördagen i oktober

Läser om utmattning och vägar tillbaka. Acceptans och insikt. Glädje och sorg kring detta att förändras, inte vara som "vanligt". Jag vet inte vad "vanlig" är längre. Gränser har suddats ut och genom åren har jag kastats från ytterlighet till ytterlighet och passerat "lagom" så där i förbifarten. Jag tror att jag försökt vara som alla andra. Eller som jag tror att alla andra är. Vad vet jag?
Jag är jag. Försöker snitsla mig fram i den insikten. Försöker låta bli att tänka när jag lägger mig om kvällarna "att i morgon, då...... då ska jag minsann...... Orka vara pigg, komma i tid, göra en sak i taget, träna, bli mer planerande och så ......."
Det skiter sig i samma ögonblick jag vaknar för morgonångesttåget har glidit in på perrongen utan att jag varit medveten om det och kunnat tända stoppsignalen. Nä. Rakt in i mig far det där tåget och så börjar vi om. Varje dag. Frukostkaos. Duscha. Va? Nu? Redan? Är klockan så mycket???? Är flingorna slut? Nu igen?!
Sen jobbar jag mig upp över dagen för att ha min peak på kvällen. Min bästa tid. Allt är möjligt. Allt fungerar. Allt kan man tänka på. Samtidigt. Men till slut måste man jag ju sova och så börjar det om. Varje dag.
Utmattning. Man kan bli frisk igen genom återhämtning. Att hämta hem ork. Det är oftast inget fel på viljan. Den är oerhört stark likaså drivkraft att prestera, åstadkomma och möjliggöra. Det gäller att styra om så att en del av den energin läggs på sig själv. Att på riktigt inse betydelsen av återhämtning. Mental vila. Krav- och prestationslöst. Att få vila i sig själv en stund och att det är gott nog.

fredag, oktober 30, 2015

När man passar på

Min energi är av eller på. Allt eller inget. Egentligen intet nytt under solen, jag funkar så. "Lagom" svischar jag förbi upp eller ner, tar ingen särskild notis om det för jag vet inte hur man gör. Håller på att lära mig att fungera i den här ständiga berg- och dalbanan istället för att försöka göra om mig.
Just nu i ett "allt-tillstånd" har renoveringen av gästrummet börjat. Största Systern hjälpte mig för någon vecka sen att montera ned en garderob som inte ska vara där och sen tog det stopp.
Tills igår.
Jag kanaliserade viss irritation och ilska över en grej som inte går min väg och så satte jag igång. Jag tömde ett rum på möbler, monterade ned taklister och golvlister, gardinstång, rullgardin, fönsterbräda, persienner (100 år gamla behövde tas ned) och så täckte jag golvet med skyddspapp.
De tre övriga sovrummet är fyllda med grejer under tiden och det är trångt, bökigt och stökigt. Jag får helt enkelt skynda mig på när energin är här.
Fast just idag har jag mest roat mig. Ätit lunch med väninna, tittat på konstutställning, fönstershoppat och inhandlat en liten uppmuntringspresent till Store Bror som slutade på kyrkogården idag då praktiktiden är slut.
Det är bara vi två hemma i kväll och vi har enats om att baka egen pizza. Ett fredagsmys så gott som något!

torsdag, oktober 29, 2015

När man vaknar ur en dröm

Jag vill vakna på ett plågsamt vackert ställe, höra havet slå mot klippor och måsar skria. Se skira vita sovrumsgardiner leka tafatt med ljummen sommarvind och jaga solskuggor på ljusgul tapet. Jag vill känna doften av nybryggt kaffe, solvarmt altangolv under mina bara fötter och sitta bekvämt med tunn morgonrock och bli serverad frukost utomhus på vitt porslin med blå ränder. Vita äggkoppar, solgul apelsinjuice i höga glas.
In my dreams.
Vaknar för femtielfte morgonen till ett envist borrande från de renoverande grannarna. Hur mycket kan man borra i ett radhus utan att det faller ihop som korthus? Jag förmodar att vi är ganska nära att få veta sanningen........ Tänker de bo i ett såll? Vad GÖR de egentligen? Hur lång tid ska det ta?
Jag ger upp tanken på sovmorgon och tar mig ned i mitt radhuskök. Någon har redan ätit frukost, jag kan se blåbärssoppespåren, utspillda flingor och kladdig smörkniv på köksbordet. Hej mitt liv! Jag är vaken nu!

onsdag, oktober 28, 2015

Upp igen........

Idag har jag varit hos sjukgymnasten. Det tränas för fullt på att hitta mittenlinje, centrum i kroppen, balans och avslappning. Det är svårt. Ibland förfärligt svårt. Jag kom av mig mitt i, visste inte om jag skulle andas ut eller in och det blev lite kaos i huvudet. Men sjukgymnastens lugna röst guidade mig rätt igen och det gav mig en känsla av trygghet, att det är ok att komma lite av banan ibland och att det går att komma rätt igen utan några större åthävor. Den känslan ska jag försöka jobba lite mer med........

måndag, oktober 26, 2015

Höstlov och måndag

Höstlovsveckan. Med bara en unge, Lilla Systern, kvar i skolan har jag nästan glömt bort det…… Hon jobbar dessutom extra på salongen idag så ingen ledighet här inte.
Store Broren jobbar sin sista vecka på kyrkogården, han var i alla fall glad över tidsomställningen som gjort att det nu är ljusare på morgnarna. Han cyklar genom skogen för att komma till jobbet och det har varit mörkt på morgnarna……. Liiiiite bättre när cykellyse fixades men ändå!
Själv ska jag strax bege mig till jobbet, har nyss varit ute och tinat upp dörrlåset på bilen. Lite "hurra" på att låssprayen var i handväskan och inte i handskfacket! Man lär sig så länge man lever!

söndag, oktober 25, 2015

Söndagsallt

I den här allt-eller-inget-världen jag lever i, har det idag varit: Allt.
Var uppe tidigt och röjde i Hjärtats vardagsrum (Renovering pågår..... hej, vad han ska ringa i veckan och undra var favoritfåtöljen är eftersom jag placerade den bakom soffbordet istället för framför......), dammat alla bokhyllor, sorterat in jobbpapper som låg arkiverade i soffan, dammsugit och torkat golv.
Sen åt vi frukost och jag gick en lång, snabb promenad, hem igen, bytte om och åkte till Bästa Mamman med Lilla och Stora Systern och vi bjöds på fantastisk äppelpaj. Efter ett par timmar bar det iväg hemåt igen, nu med en spjälsäng till barnbarnet i bagaget och väl hemma i radhuset monterades den i ett nafs. Det lilla livet ska snart sova över hos mormor och då måste han ju ligga bra! Känns bra att ha en spjälsäng i huset igen........
Store Brorens iPad som inte gått att ladda på fjorton dagar fick plötsligt spunk och började fungera igen. Snopen blev jag som "bara skulle testa lite"..... när makapären gick igång. Fixat kvällsmat, handlat inför veckan och så konstaterar jag att det är många timmar kvar innan sena kvällen och Hjärtat undrar oroligt om jag inte ska ta det lite lugnt?!
Jag har försökt förklara den här känslan, drivet jag får ibland och jag förstår att det kan verka konstigt. Ena veckan platt fall, nästa vecka full fart. Vart är lagom? Lunka-på-växeln? Jag har inte en aning och har väl spenderat 40 år med att klura ut det och försökt ändra om mig istället för att konstatera att det är så jag funkar. Av eller på. Med eller av. Ständig följeslagare är den envisa huvudvärken som jag försöker acceptera och hantera men som så många dagar begränsar mitt liv och mående. Kanske är jag något på spåren där men jag tar inte ut något i förskott. Konstaterar bara att jag klarat mig från något större migränanfall sedan i måndags. Jag känner av det men det har inte brutit ut fullt och jag tar en dag i taget.

lördag, oktober 24, 2015

Mitt i helgen..........

Fredagsmyset inleddes med en handbollsmatch. Store Brors lag vann på hemmaplan om än onödigt spännande. Sonen la en avgörande straff och han strålade som hela solsystemet, liksom hans egna heja-klack på läktaren.
Idag har Hjärtat och jag varit ute på årets sista? hojtur i strålande solsken och bara lite kallt om händerna. En kopp kaffe och en lördagsbulle på ett mysigt fik smakade bra.
Har pratat med Stora Systern som är i stan och längtar ihjäl mig tills i morgon när vi ses en längre stund och om en strax ska det hängas upp gardiner i Hjärtats sons nya lägenhet. Man är lite överallt och roddar. En helg går på................

torsdag, oktober 22, 2015

Ett brev på posten

Det kom ett brev från Försäkringskassan att överklagan behövde kompletteras. Ok´rå. Varför inte?
Tänker att det enda de snart inte vet om sonen är färgen på hans kalsonger…………
Komplettering inskickad. Check.
Återgång till soffläge och Scandal, sista avsnittet av säsong 3. Check.

tisdag, oktober 20, 2015

Oordning

Det.Är.Bara.Inte.Så.Roligt.Just.Nu.
Tungt.
Om september är min favoritmånad är oktober tvärtemot.
Det är oktober ett tag till.
Sen så.

söndag, oktober 18, 2015

Ett löst mysterium

Mysteriet hur man kan strosa runt en hel lördag från tidig morgon till klockan sex utan att göra ett endaste dugg är löst. Om man med "inte-ett-endaste-dugg" menar åka på en kort fotorunda, försöka väcka en död iPad, googla iPad-tester, råd och rön, priser, googla resor i januari. Ja. Tänker resa bort. Pyssla lite med bilder i datorn, klippa ned pelargoner på altanen och ta in dem för vintern, plocka ur diskmaskinen, värma lite mat, dricka kaffe, läsa bloggar, slötitta på tv, prata jättelänge med Stora Systern och ibland bara stirra rakt ut i luften tills det var dags att duscha, ta på facet och hämta Hjärtat för att äta middag hos Bästa Väninnan och Fästmannen. Alltså. Man gör ju vad man vill på dagarna men jag känner att jag "måste göra nytta"….. vad nu "nytta" är för något. Att det jag gjorde igår liksom inte duger, dumt, jag vet, men det är något jag jobbar med. Hela tiden.
Det finns en chans att dagen idag blir ungefär som igår, minus middagen då som för övrigt var god, trevlig och mysig. Vi åt och tittade på "Så mycket bättre" tillsammans. I kväll tittar jag och kidsen nog på Solsidan. Kan hända att det slinker ned en äppelpaj. Det är ju höst gubevars!

lördag, oktober 17, 2015

Lördag

Fredagsmyset blev flyttat på. Store Bror och jag tog middagsingredienserna och åkte till Största Systern och lilla familjen. Bäddade ner mig i deras soffa ett par timmar i stället, slapp laga maten och Store Bror agerade exemplarisk morbror, vaggade bebis, bytte blöjor och underhöll det lilla livet. Fredagsmys på hög nivå!
I morse var det tidig uppstigning och skjuts av son till sporthallen, de ska till Härnösand idag och spela handboll. Det känns i kroppen att jag inte sov så bra. Lilla Systern var ute på galej och jag sov med ett öga öppet eftersom det aviserats om skjuts hem mitt i natten. Nu ordnade hon det på egen hand och jag kommer ihåg att hon vid tre-blecket nånting tittade in i mitt sovrum och viskade att hon var hemma.
Donk. Så somnade jag som en sten tills klockan ringde 05.50. Ack du ljuva nattsömn……
Tror bestämt det blir en lite tupplur alldeles om en strax. Har sett några avsnitt av Scandal och konstaterar att jag är fast i en serie……

fredag, oktober 16, 2015

Jo men visst går det i lås ibland och så är det ju fredag!

Det är förkylt. Tror det är därför jag tycker det är extra jobbigt när många lösa trådar hänger i luften. Men plötsligt händer det: Sonens nya handläggare från AF hör av sig, ber om ursäkt för dröjsmål och presenterar en liten plan som även inkluderar ersättning efter 31/10. Förvisso "bara" november ut men dock en plan so far. Skönt. Sonen blir glad.
Det händer även att Hjärtat kliver in i radhuset med glass, halstabletter och dajmtårta. Han vet att muntra upp den förkylda "frun". Kokar kaffe och serverar dajmtårtan. Klappar på pannan och är ett slag. Också skönt.
Resten av den här fredagen ska tillbringas i soffan. Maratontitt på Scandal, säsong 3 och mumsa glass för att lindra en ond hals. Lagom fredagsmys för mig!

torsdag, oktober 15, 2015

Hallå världen! Igen.

Jobbar två dagar i veckan, sjunger i kören, gullar med barnbarnet, går till sjukgymnasten, handlar, lagar lite mat och försöker få till en handlingsplan med arbetsförmedlingen och försäkringskassan angående sonen efter 31/10. Svårt fall. Tydligen.
Det räcker för att få jordens migränanfall och två dygn senare tittar jag upp igen och försöker ta nya tag. För miljonte gången.

söndag, oktober 11, 2015

Alla dessa beslut

Alla kidsen inklusive barnbarnet befinner sig på böljan den blå med sin far/morfadern för att fira en födelsedag. Det betyder att jag är solo i radhuset, bara rår mig själv och katten. Det toppar jag med att sova till klockan 11. Utan huvudvärk. Kan inte påminna mig om när det hände senast. Och jag är fortfarande trött. En förkylning känns i antågande så det är väl därför.
En helt oplanerad dag, nåja, en halv sådan, ligger framför mig och jag funderar på om jag ska ta mig hem till Hjärtat och sitta i hans kök och titta på när han monterar luckor i köket? Prova hans nya kaffemaskin? Eller helt enkelt ligga kvar i soffan och maratontitta på "Scandal" och dricka te med katten på magen??? Svåra beslut så här mitt på blanka söndagen……...

lördag, oktober 10, 2015

Lugn och fin

Igår var en återhämtningsdag efter psykbrytet över Försäkringskassan. Vaknade med huvudvärk (surprice, not…) men motade anfallet med nya medicinen. Det hjälpte och Hjärtat och jag for på en hojtur. Till Bullandö. Där åt vi lunch och det kan ha varit den godaste fiskgrytan jag någonsin ätit. På hemvägen drack vi kaffe i Grisslinge, Systrarna Delselius. Makalöst gott. Kvällen avslutades i sporthallen hemma där Store Bror och laget vann stort mot Sollentuna. Hip hurra för det……….
Idag är ännu en lugn dag. Lite småplock i radhuset. Ett gästrum är på tapeten att bli renoverat, det går sakta men säkert……… Vilket år som helst är det klart!

torsdag, oktober 08, 2015

När man försnillar ett skåp……...

Försäkringskassan. En huvudvärk i sig. Oron i radhuset från förra veckan hann lägga sig, lugnande besked kom men så damp ett beslut ned i lådan igår och så är allting upp och ner igen.
Verkar vara en oskriven lag, har du något slags funktionshinder så "ska du inte tro att du bara kan komma här och komma och kräva ersättningar hit och dit. Hur skulle det se ut? Det blir avslag!!"
Vi har ett system som tröttar ut folk, handläggare utan kunskap förnedrar dem som behöver hjälp och skapar utanförskap för människor som inte vill annat än att höra till oss s k "normalstörda". Bli en av oss och kunna stå på egna ben.
Jag har inte en aning om hur många beslut av olika slag genom åren som vi har överklagat och fått rätt till slut. Segrat. Det har inte känts så. Det känns som en tröstlös kamp för rättigheter som är självklara på papperet och i politikertal men ack så främmande i verkligheten. Det gör mig förbannad.
Så förbannad att jag vaknade tidigt i morse och kände mig orkeslös. Ledsen. Uppgiven. Sen drack jag två koppar kaffe, hälsade på barnbarnet, tog en promenad och skrev sen en överklagan och skickade in.
Sen var jag "tvungen" att göra yoga en timme för att lugna ned mig och det gjorde susen. Lugn och fin medelålders tant ska strax åka till sitt Hjärta och förklara vart alla lakan och handdukar har tagit vägen……… (jag organiserade hans linneskåp igår med hans goda vilja p g a renovering i sovrummet och flyttade upp allt en våning till nytt skåp. Nu tror han tydligen att det varit inbrott och någon har snott allt sänglinne eftersom han skulle bädda rent NU och inte hittade grejerna. Han hittar inte ens gamla skåpet…eftersom vi slängde det igår…inget är som det varit i 23 år……nej… han är inte virrig i vanliga fall. Mer än att han är man….. Suck).

onsdag, oktober 07, 2015

När ett försäkringsbolag får en att få liite högre blodtryck

Den här donnan har börjat jobba igen. Måndagar och tisdagar. Idag är det onsdag och jag är trött. Har vilat, organiserat ett linneskåp (inte mitt) och gått bananas över ett försäkringsbolag som dragit pengar på mitt konto fast jag inte har några försäkringar hos dem. Jag tänkte byta men ångrade mig och meddelade detta både via mail och telefon innan jag skrivit på några papper och fick det bekräftat. 
Idag såg jag att försäkringsbolaget ändå dragit 259 kronor från mitt konto. JA. Jag blev lite upprörd. Handläggaren påstod att jag haft ett autogiro hos dem tidigare och det må så vara, för fem år sedan, inte nu då jag alltså inte är aktiv kund. 
"De betalas tillbaka till ditt konto med novemberbetalningarna".
Skulle inte tro det. 
"Nope, de betalas tillbaka med vändande post" sa jag och meddelade att jag annars tänkte anmäla dem för stöld. (majj gadd, tror bestämd att jag börjar ta mig ton här i världen….).
Han bad att få ringa tillbaka och tio minuter senare var han i luren igen. Pengar på väg. Fattas bara! Man kan ju inte bara autogira folks konton hur som haver tänker jag. Fast en affärsidé…….. en något osäker sådan.


lördag, oktober 03, 2015

Party-time!

Idag är ingen vanlig dag, idag är en gå-på-middag-med-Stora-Systern-dag. Hon och tjejkompisarna har bjudit sina mammor på middag ikväll, in alles blir vi 14 stycken. Jag tänker ha min nya prickiga klänning jag fick av kidsen när jag fyllde år och ha jätteroligt. Bara så. Rakt av. Because I´m worth it!

fredag, oktober 02, 2015

När känslorna far "all over the place"……..

…. Och så ringer sonens handläggare på försäkringskassan och det blir lite oro i lägret. Igen. Jag borde vara van vid det här laget men jag har inga reserver alls att ta av utan ramlar bara ned i något jobbighetsträsk, ligger där och kravlar som en skalbagge på rygg utan att kunna ta mig upp.
Där ligger jag och när Hjärtat ringer och meddelar att han är ledig resten av dagen och vill ha med mig på en hojtur, mumlar jag bara att det går inte. Alls.
Det tar tio minuter sen står han på min hallmatta och säger att det går visst det och innan jag vet ordet av sitter jag sen bakom honom på hojen och vi susar igenom en vansinnigt vacker höstdag och jag tänker inte på någonting annat än att jag sitter där precis bakom honom och håller i. Sen klappar han mig lite på benet och då bara rinner tårarna för att jag är så trött på att behöva vara stark, modig och ihärdig precis hela tiden och den där klappen på benet betyder så himla mycket för att orka ta mig samman. Igen. Sen stannar vi, han bjuder på kaffe och säger att vad det än är som gör att jag skalbaggekravlar då och då så reser jag mig alltid och att allt kommer att ordna sig. Han får mig att sluta gråta, äta ett wienerbröd och tänka att "så klart har han rätt, det ordnar sig den här gången också".
Sen susar vi hemåt, han till sitt och åker till IKEA med flyttahemifrånidag-sonen, jag åker hem till radhuset, kramar kidsen och väntar på Stora Systern som kommer hem i kväll.
Allt känns lugnare igen. Fredagsmys, come on!

torsdag, oktober 01, 2015

Trädfunderingar

Oktober. Soligt. På altanen blommar pelargonerna fortfarande. Har suttit där och druckit kaffe med katten vid fötterna och tittat på nya grannarna som flyttar in idag. Funderar även på om "skitstora trädet" ska sågas ned. Det är väldigt högt nu och om det skulle komma en höststorm, står det pall då?
Grannen skulle bli glad, trädet skuggar deras tomt och vi skulle slippa 1 ton löv på yttepyttetomten..... Men. Man sågar ju inte ned träd hur som haver tänker jag. Det där trädet kan jag se från Lilla Systerns sovrum, ligger ibland på hennes säng och lyssnar på vinden i löven och gillar det helt enkelt. Det har tröstat mig ibland när jag varit ledsen, jag tar ibland en kopp kaffe och sätter mig med ryggen mot trädet och tycker att jag får lite energi, det susar sommarvind genom grenarna och viner höststormar, på vintern ligger snön som täcke på grenarna. Skulle jag sakna det?
Ja. Sånt funderar jag på idag. Ett träd.

onsdag, september 30, 2015

När ett möte går vägen

Mötet med försäkringskassan, chefen och doktorn igår gick bra! Jag tyckte att jag fick fram det jag ville säga utan att avslöja för mycket om mig, doktorn stöttade mig och hjälpte mig att stå upp mot försäkringskassan.
Jag ska börja med att jobba 25%, 10 t/v och vill jobba två dagar á fem timmar.
"Nja" sa försäkringskassan och hade synpunkter på det, chefen var däremot helt med på mitt resonemang. Doktorn förklarade snabbt hur utmattningssyndrom fungerar, bl a att man inte ska utsättas för fler stressmoment än nödvändigt, att hon trodde på min idé att jobba så för att få längre tid för återhämtning, ha tid för sjukgymnastiken, träningen, samtal och utredning som jag ska göra.
"Ok´rå" sa försäkringskassan och åberopade "medicinska skäl" till anpassningen och så blev det klubbat.
Sen åkte jag hem, satt i solen på verandan ett litet slag, hade Största Systern och barnbarnet på besök, monterade ned en garderob som ska kastas och så var den dagen slut.
Idag skiner solen. Igen. Denna september. Bäst!



tisdag, september 29, 2015

Och så vips, blev det tisdag!

Det blev visst en bloggpaus när jag försökte hinna ikapp mig själv. Har jag gjort det då? Hunnit ikapp? Delvis. Jo. Ja. Kanske. Gör man det någonsin, helt och hållet?
Jag har i alla fall åkt motorcykel, suttit på en sten vid en sjö och tittat på vattnet och solglitter i timmar, fikat på diverse ställen, åkt mer motorcykel och hänförts över hur vansinnigt vackert det är i september när solen skiner och allt börjar skifta i alla möjliga färger. Möblerat om och tokrensat ett sovrum,  suttit tyst vid ett köksbord med Hjärtat och löst korsord med tända ljus. Legat invirad i tjocka täcken i hammocken i kylig höstkväll och sett stjärnorna tändas. 
Igår sparkade veckan igång med barnbarnsbesök och körövning. Brastart.
Idag väntar rehabsamtal med haverikommissionen inför jobbstart nästa vecka. Ja. Jag är nervös. Inte inför jobbet, men samtalet. Jag vet hur jag vill ha det, vad jag behöver. Stämmer inte alltid överens med vad andra tycker och säger att man behöver och ska göra. Jag kommer att få stå på mig och det är inte min bästa gren. So far. 

torsdag, september 24, 2015

En lugn dag

Idag vräker regnet ned på min nyförankrade veranda. Hjärtat var här igår och fixade till det hela. Plättlätt. Tyckte han. Jag är himla glad och nöjd över att jag nu vet att den inte kommer välta bort från radhuset och ligga i bitar på gården en vacker dag. Bra tycker jag.
Jag har plockat undan mina sommarkläder och fixat lite med garderoben. Plockat i ordning. Vem i hela friden gör sån oordning hela tiden kan man ju undra…….
Jag ska snart börja jobba igen och förberedelser pågår. Bland annat vad jag ska ha på mig. Urtvättade pyjamasbyxor och store brors ratade hood-tröjor gör sig kanske inte så bra på jobbet. Annars tänker jag bara skrota runt idag. Göra ingenting. Njuta av rosor jag fick av Hjärtat igår. Koka lite kaffe. Gosa med kissen i soffan under en filt. Tända lite ljus. Hinna ifatt mig själv.

onsdag, september 23, 2015

En onsdag i september

Middagen igår hos väninnan blev bra. God mat, tänd brasa, trevligt sällskap.
I arla morgonstund har jag skjutsat sonen till jobbet, de åker på mässa idag och om en stund ska jag ge mig iväg till sjukgymnasten. På cykel hade jag tänkt men regnet öser ned och då får man väl vara lite lat????

tisdag, september 22, 2015

That's what friends are for...........

Igår blev jag blixtinkallad till sonens praktikplats på ett avstämningsmöte. Mötet skulle ha hållits idag men AF, nya handläggaren, ändrade om i sista momangen. Lite "aaaaaaahhhh" på det då det här är man-håller-sig-till-planeringen-familjen i kvadrat. Jag fick tjugo minuter på mig att ta mig dit då sonen kallade. Jag hann men tusan vad det är jobbigt att kasta sig iväg så där. Sonen har lärt sig bättre än sin mor att ändra om sig illa kvickt..........
Mötet gick över förväntan. Praktikhandledaren är nöjd, sonen nöjd. Men 31/10 är det slut och han står utan både aktivitet och ersättning. Liiiite svajigt kändes det en kort sekund men sen bestämde sig sonen för att så ska det inte bli, han behöver både något att göra och pengar och sa till AF-handläggaren att han behöver alternativ för han tänker inte sitta hemma igen. Bra gjort där! Ny planering ska till och nytt avstämningsmöte om två veckor.
(han har redan hittat en utbildning han vill gå till våren och nu undersöker vi det).
Idag har jag legat i migrän hela dagen. Det började redan igår kväll, på kören. Urtrist. Värken alltså, kören är alltid kul. Vid pass 11-rycket idag kom Hjärtat och tittade till sin trasa till flickvän, försökte bjuda på kaffe men det gick sådär. Sen sympatisov han bredvid mig i soffan ett par timmar innan han for till jobbet och jag stapplade upp och försökte ta tag i dagen.
Är bjuden på middag hos en väninna, tänkte tacka nej för jag är urlakad men hon är inte den som är den utan kommer och hämtar mig om en liten stund. 
"Du måste äta och se något annat är radhuset och du behöver inte ta på dig fejset, jag står ut ändå. Kör hem dig sen".
Ok´rå. Middag is coming upp. 

måndag, september 21, 2015

Dagens utmaning

Jag kom lite "off road" förra veckan och veckans mission är att komma på banan igen. Denna eviga cirkel. Av och på. Hit och dit. Tröttande.
Idag står ett återbesök hos veterinären på agendan, sjukgymnasten och så dagens höjdpunkt: Kören startar! En glad-aktivitet som heter duga. Vi är ett gäng tjejer från jobbet som sjunger och vi träffas först på ett fik för en bit mat. Den här terminen slår vi till med att byta fik och kören har bytt rep-lokal. Lite wild'n crazy alltså! Lagom utmaning för en inrutad person som jag!

söndag, september 20, 2015

När man tar saken i egna händer

Av veranda-rädderiet härförleden blev intet (en annan historia) men verktygen lämnades kvar.  Det kan man ju undra över men det händer mycket konstigt i radhuset. Verktygsägaren kommer säkert höra av sig vad det lider och jag kan ju dra nytta av dem under tiden.
Idag har jag således, i ett galet PMS-tillstånd, gått bananas påbörjat arbetet själv med den kvarlämnade tigersågen. Ett altangolv är nu itusågat så etapp II kommer att bli att lyfta hela verandan med en domkraft och kila in plattor som stöd under. (altangolvet var byggt runt verandan och måste alltså bort först). En annan dag. Jag måste hämta andan.
Aktiviteten inleddes i ett mer eller mindre "vansinnigt tillstånd" aka PMS och kanske skrämde jag upp kidsen och katten när jag först testade sågen inomhus. Ja, alltså bara startade den och kollade hur den fungerar och ska hållas. Man vill ju inte verka ovan och vilsen ute på tomten där grannarna kan se en. Hade aldrig sett någon liknande såg förut…. jag var mer åt syslöljdshållet i skolan.
Vad trodde jag?
Att jag osedd och ohörd skulle såga altanen i bitar utan att grannarna kom fram och undrade vad jag höll på med? Så blev inte fallet och jag är nu fullproppad med goda råd, pepp-talk och tummar upp. Vilken dag som helst ska jag förankra den himla verandan, måste bara vila först!

lördag, september 19, 2015

Efter en tuff vecka

Lördag förmiddag. Tant är svårstartad idag efter en tuff vecka. Vi har haft sjukdom i familjen, ett dödsfall i bekantskapskretsen och lite annat som vänder upp och ner på tillvaron. Det tar på krafterna. Idag känner jag att jag spretar åt alla håll och behöver samla ihop mig. Jag har hunnit mota ett migränanfall, ätit långfrukost framför Nyhetsmorgon, pratat med Stora Systern och hasar fortfarande runt i morgonrock. Tänker ta dagen som den kommer och har inget planerat. Sådana dagar behövs också!

fredag, september 18, 2015

Fuck cancer. Alltid.

En av mina väninnor har fått cancer och vi träffas så ofta vi kan och hon orkar. Idag har vi suttit i hennes kök och pratat om livet, döden och allt där i emellan. Vad ska hända? All denna väntan, väntan på besked om prover, behandlingar, har det hjälpt, hur ska det bli?
När jag skulle gå såg jag tårar i hennes ögon och hon viskade:
"Jag vill ju bara vara kvar här".
Det finns ingenting, absolut ingenting jag kan göra för att trösta henne i det mer än att bara stå där och hålla om henne. Hårt och länge. Jag vill också att hon ska vara kvar här!

torsdag, september 17, 2015

Regnet det bara öser ner…...

….. och jag kurar i soffan med katten. Hon är olycklig. Fjärde dagen inomhus och tratt på. Kattsjuksköterskan, moi, lägger om såret, ger penicillin och smärtstillande med jämna intervaller, borstar och underhåller. Så fort någon närmar sig ytterdörren kommer hon i raketfart, slår i den himla tratten i allt och är allmänt vimmelkantig. Jag räknar dagarna tills allt blir som vanligt med henne igen, hon med…..


onsdag, september 16, 2015

Sånt man blir glad över

När jag får ett mail från sonens praktikplats där de öser lovord över honom, att han jobbar himla bra, är plikttrogen och är en utomordentligt bra och god arbetskamrat. Ja. Då. Svämmar mammahjärtat över av stolthet och när jag lite längre ned i mailet läser att de därför bestämt att han ska få åka med på en trädgårds- och maskinmässa, de betalar kalaset och arbetsförmedlingen har sagt JA, ja då kommer tårarna och jag blir så glad och ropar högt: "YES"!
Sen kommer han hem och är lycklig över erbjudandet och de fina orden och självförtroendet lyser som hela solsystemet igen. Ja. Då är man glad helt enkelt!

tisdag, september 15, 2015

När man reser sig och går

Min kurator har slutat. Den fina, kloka och varma kvinna som lotsat mig genom sommaren och som hjälpt mig att se andra vägar när jag gått in i återvändsgränder. Som gett mig hopp och hjälpt mig att ta på mig andra glasögon när jag ser på mig själv. Inte så dömande, inte så kritisk.
Hon "lämnade över mig" till en annan kurator och idag var det dags att ses. Vi klickade inte alls. Inte någonstans. Jag gick därifrån och kände mig värdelös, förvirrad och ledsen. Inte tillbaka till ruta ett men vilsen. Hon hade läst min journal och hade redan svar klara när jag klev in i rummet. Frågade varför jag inte gjort si eller så? Varför jag inte tänkte mer på mig själv och talade om att det ofta är jobbigt när barnen blir stora och står på egna ben………
"jo det vet jag väl men……"
"du måste lära dig att sluta älta saker och ting….."
"fast jag ältar inte så mycket, jag har fullt upp med att tänka ut strategier för precis här och nu och är ganska ensam i det så jag tyck………."
"du måste skaffa avlastning. KRÄVA att du får hjälp"!
Här kände jag att jag härsknade till lite grand och frågade syrligt om hon hade något lämpligt telefonnummer till "avlastningen" som jag kunde få?
Det gillade hon inte alls och tyckte att jag inte skulle vara sarkastisk, ironisk och minsann läsa lite självhjälpsböcker. Låna på biblioteket. Typ "sluta älta och grubbla" med JÄTTEBRA övningar, KBT på nätet (kognitiv beteendeterapi), äta ordentligt, motionera och sova. Sova är jätteviktigt.
Va? Nähä? Det har jag missat……….. eller inte….
Jag tackade för mig och avbröt samtalet efter drygt halva tiden. På väg ut gick jag förbi receptionen och bad dem stryka mig från hennes lista. De undrade så klart varför men det var jag inte människa att prata om precis då och så åkte jag till barnbarnet och snusade honom i nacken och tankade kärlek, lugn och viktighet. Största Systern bjöd på kaffe och klappade på sin mamma och så blev det en ganska bra dag ändå!

måndag, september 14, 2015

Kattakuten

Katten Martini har gjort sig illa. Store Bror upptäckte ett otäckt så i höger "armveck" igår och i morse fick vi en akuttid hos veterinären. Tre timmar och tvåtusen kronor senare är vi hemma igen. Såret är för gammalt för att sys, ska tydligen göras inom ett par timmar och det är lite oklart när hon skadades. De sövde henne, rakade bort päls och upptäckte flera småsår, alla spolades rent och ska nu självläka. Tratt på så hon inte ska slicka i såren, spolas rent och antibiotika två gånger om dagen.
Vips, så blev jag sjuksköterska…… Just ja. Tratten ska vara på en vecka och hon får inte gå ut. Kan säga att jag just nu har en deppig katt i radhuset! Men vi är glada att hon kommer att bli frisk igen!

söndag, september 13, 2015

Gott och blandat

Helgerna går fort. I fredags åkte Hjärtat och jag på en mc-tur till Nynäshamn i strålande sol. Vi fikade i hamnen, åkte lite längre ut i havsbandet, satt på en strand och tittade på havet. Gillar det, havet!
Igår var det slappardag och idag försöker jag rädda min veranda från att ramla bort från radhuset….. marken har sjunkit och fuskbygget håller på att ge vika. En räddningsstyrka är på väg och jag håller tummarna att det går att fixa till lite snabbt och lätt.
Nu är "snabbt och lätt" inte ett ledord just i det här radhuset men man kan väl få önska sig????

torsdag, september 10, 2015

Det var värst vad alla renoverar…….

Mina nya grannar i radhuset helrenoverar. Det låter en hel del och hantverkarna kör igång strax efter sju. Ingen sovmorgon där inte! Varken för dem eller mig.
Därför åkte jag hem till Hjärtat igår, tänkte att jag kunde sova ut…..
Det var väl himla synd att hans grannar beställt takrenovering till precis idag! Strax efter sju brakade det loss och nu har det byggts ställningar och kastats takpannor ett bra tag…… Inte särskilt ljudlöst och ingen sovmorgon.
Å andra sidan hinner jag njuta så mycket längre av den här fina, fina höstdagen!
Idag vilodag. Förutom ett yogapass, träffa barnbarnet och äta middag med Bästa Resursläraren. Har tackat nej till ett styrelsemöte i kväll för jag känner att det bara kommer att suga energi och klappade mig lite på axeln till det. Jag kan säga nej! Borde göra det lite oftare när jag tänker efter men jag vill så fasligt mycket…….

onsdag, september 09, 2015

Komma tillbaka till jobbet

Jag orkade vara med över lunchen. Sen var det stopp. Trist men jag behöver acceptera att det är så, fast det sitter långt inne……. Himla långt inne.
Det var väldigt roligt att träffa alla kollegor, nu hann jag ju inte hälsa på alla då vi var bortåt 80-90 st på plats men ändå. Man vinkar och nickar lite så där……. Några kom fram och var uppriktigt glada och gav mig en kram. Sånt värmer! Det är inte så himla lätt att trassla sig tillbaka när man varit borta länge, det är då ett som är säkert men nu är det "värsta gjort". Alla på en gång. Sen möter man grupperna en i taget när man jobbar, det är ju annorlunda.
Sen däckade jag på altanen, inlindad i en filt………….


tisdag, september 08, 2015

När man får lite energi och sen gör av med den igen

Idag har jag lunchat med en kär kollega. Energiboostat. Sen var jag uppe på jobbet en sväng och träffade andra kollegor. Känner att jag längtar lite efter att börja jobba igen. Det är väl ett bra tecken?
Som inskolning ska jag vara med på en konferens med jobbet i morgon, heldag. På eftermiddagen lite "hopp och lek", på kvällen mingel med middag och dans.
Jag fegar och tar bilen så kan jag åka hem när huvudet inte orkar mer. Typ vid lunch.
EGENTLIGEN vill jag vara helt vanlig och orka hela programmet.
Jag blir helt trött av att bara försöka tänka ut hur jag ska göra, hur det kommer att bli och så vet jag att bara jag kommer dit så blir det bra.
OCH.
Jag kan åka hem när jag vill. Har inga krav, ingen närvaroplikt. Det borde ju inte kännas oroligt då men jag är inte stöpt i den här mallen. Heller.
En annan bra sak idag är att vi varit på Ortopedteknik med Lilla Systern och gjort avtryck för skoinlägg. Specialinlägg ska provas för att få bukt med höftsmärtorna. Det hoppas vi på!



måndag, september 07, 2015

Gott nytt år!

En härlig helg är över och idag är det återhämtning på schemat. I fredags åkte jag och Lilla Systern med fullpackad bil till Stockholm och hjälpte Stora Systern att flytta in i sin nya egna lägenhet. Det är stort! Ett andrahandskontrakt på ett år. Oceaner med tid! Tack fina Ezters vrå för hjälp att få det möjligt!
I lördags mötte jag upp en gammal klasskamrat på tunnelbanan och vi tog oss ut till Tollare Folkhögskola på Värmdö för en återföreningsträff. Det är trettio år sedan vi slutade Fritidsledarlinjen på nämnda skola och vilken dag vi fick! Fantastiskt roligt! Så mycket minnen, skratt och så mycket som händer på trettio år. Två av lärarna var med. En heldag som ligger som bomull kring hjärtat.
I söndags vaknade jag av födelsedagssång och frukostbricka i Stora Systerns lägenhet. Tant fyllde 53 och firades hela dagen. Avslutade dagen med middag hemma i radhuset och kidsen överlämnade en present till mamman: en prickig klänning från Stockholms Klänningsfabrik! Den har jag gått och tummat på i affären STANK Stockholm vid Fridhemsplan men inte kommit till skott att köpa. Det har tjejerna sett och köpt den i smyg. Fina kidsen! 
Bästa Mamman var här och fick hålla sitt barnbarnsbarn för första gången så, en helt perfekt födelsedag. 
Idag är jag alltså ett år äldre, lite rikare av all kärlek och värme jag mött hela helgen och över alltihop skiner solen! Jag har väl sagt att jag ÄLSKAR september?!

Herrgårdsbyggnaden på skolan. På övervåningen är Största Systern döpt.

Utsikt över Skurusundet från trappan.
Nybyggd uteservering vid matsalen syns i förgrunden till Herrgården.

En aning om sommar fast det är höst. 


En liten skulptur som stod i ett fönster vid rundvandringen på skolan. Blev kär i den!



torsdag, september 03, 2015

Sol!

Idag skiner solen igen. Hurra! En promenad för att hämta hem Cina-bilen som varit på verkstad, klipptid hos Lilla Systern och besök hos sjukgymnasten. Huvudvärken ligger på lut. Ett ständigt tillstånd och det drar ned humöret men jag försöker, försöker och försöker vara positiv och glad ändå. Ibland går det sådär. Idag går det hyfsat bra. So far!

onsdag, september 02, 2015

I ur och skur……….

Vaknade till ljudet av hällregn. Har ett stuprör precis utanför mitt sovrumsfönster och det forsade bra där…….
05.30 var jag uppe och letade efter våra regnkläder. Eftersom det varit finfint väder i ett par veckor så hade jag lagt dem på ett bra ställe. Problemet är bara att mina bra ställen sällan eller aldrig är där det "ska" vara utan jag hittar oftast en fiffig plats som jag sedan glömmer bort.
Jämt.
Lär mig aldrig.
05.50 hittade jag dem i lådan för dynor till altanen.
Tror jag tänkte så här när jag la dem där:
"Dynorna får ligga kvar ute eftersom det är fint väder och när det är risk för regn tar jag ju in dem, lägger i lådan och då ser jag ju regnkläderna". Typ.
Av detta kan man dra slutsatsen att dynorna ligger kvar ute, dyblöta efter två dagars idogt regnande för jag har glömt att jag lämnade dem …….
Men Store Bror blev glad över regnklädshittandet eftersom han cyklar till jobbet i ur och skur, ha, och jag torkar altandynor idag……………….

tisdag, september 01, 2015

September! Hurra!

Äntligen är årets bästa månad här! September! Som jag gillar det. Inte bara för att jag fyller år den här månaden utan för att jag tycker att allt blir mycket lugnare, finare, klarare och helt enkelt: skönt!
Gladiolusen prunkar, äpplen mognar och doftar gott, det blåser höst och luften är klar och krispig på morgnarna. Även om det regnar, som idag, tycker jag att det är fint. Tempot går ner, ingen grillhets, inget "vi-borde-åka-hit-och-dit", det är tillåtet att njuta i soffan med bok, tända ljus och gott te. Och om solen skiner anas ändå sommaren och en och annan lugn fika kan komma att intas på altanen.
Jag mår helt enkelt bättre den här årstiden och har faktiskt längtat. I kväll går första äppelpajen i ugnen…...

måndag, augusti 31, 2015

En annan måndagsfeeling

Idag ska jag till tandläkaren och därefter raka vägen med Lilla Systern till sjukgymnasten. Den eviga "ont-i-höften-karusellen" fortsätter och ny sjukgymnast är inkopplad. Nya råd, nya rön???? Vi får se.
Eftermiddagen har jag lovat mig själv att tillbringa med en bok, en kopp kaffe och kanske i en solstol på altanen om vädergudarna är bussiga, annars får det bli soffan. En helg fylld med aktiviteter, om än bara roligheter, behöver landa i den här trötta kroppen och knoppen.

söndag, augusti 30, 2015

När strategier och planer håller

En fin helg är snart till ända. Jag har fått umgås med alla mina barn, barnbarnet, svärsonen och svärsonens släkt och så klart Hjärtat, tittat på bra handbollsmatcher, hyllat Store Bror och laget som tog silvermedalj i cupen, åkt motorcykel, motat huvudvärk och gått promenader. Min plan höll. En lugn och fin helg. Bådar gott inför ny vecka!

lördag, augusti 29, 2015

Lördagsplan

Idag ska jag försöka hålla mig lugn och fin hela dagen. Det är planen. Svärsonen ska firas och föräras ett presentkort på att umgås med svärmoren, moi, en timme eller två för att lära mig lite han kan om manuella inställningar på kameran….. Tyckte jag var en bra present!
Stora Systern är hemma över helgen och idag ska vi stråla samman på nämnda kalas. Store Bror har handbollscup och en eller annan match får vi försöka hinna se. Vi håller tummarna att den illa stukade foten håller….. han är tejpad, bandagerad och har ett specialskydd. Utrustad kille!
Kvällen är tänkt att avslutas i radhuset med alla kidsen och Hjärtat. Taccos är beställt.
Nu ska bara min lugn och fin-plan hålla. Det har i alla fall börjat bra och huvudvärken jag kände av i morse när jag vaknade håller sig i schack so far. Det tackar jag särskilt för!

fredag, augusti 28, 2015

Allt mitt är mitt och allt ditt är (också) mitt………..

Samtal från Lilla Systern:
"Var är de blå sandalerna"?
"Eeeeeh, på mina fötter. Det är mina skor, you know"??!!!!!
"Kan jag låna dem? Komma och hämta dem"???
"Men jag har ju dem på mig. Står mitt i….."?
"Men vi har ju modevisningen idag, de skulle passa in. Jag tar med andra sandaler så kan du byta".
Ok.
Vad gör man inte för sina barn? Tydligen.

torsdag, augusti 27, 2015

Dramaqueen? Va? Vem? Jag????

Jag har som sagt lite skav inombords. Jag vet inte vad det beror på men det irriterar mig och jag känner inte riktigt igen mig själv. Kan vara snirkelvägen in i klimakteriet, kan vara den förklädda fyrkanten som börjar tröttna eller helt enkelt kan vara att tillvaron inte vill sätta sig ordentligt. Vad vet jag?!
Och innan jag visste ordet av så hade en liten scen utspelat sig i Hjärtats kök och jag åkte därifrån utan att säga "hejdå" (jätteförbjudet, tänk om det händer ngt och så var man tjurig det sista man såg….) och innan jag var hemma i radhuset (det tar sju minuter att köra dit) hade jag ringt upp honom och öst ur mig osammanhängande tyckanden (han fattade nada, han är ju man gubevars) för att allt blir så konstigt och jag vet inte vart jag hör, knappt var jag bor, är jag där tänker jag på hemma, är jag hemma tänker jag på där och mitt i är kidsen och behöver sitt och det blir bara kaos och katastrof och bilen håller på att gå sönder, jag kan inte beställa grus för de kör bara ut hela ton och jag behöver bara 750 kg och det orkar jag inte tänka ut hur det ska gå till, katten kräks, det är punka på cykeln och diskmaskinen visar felkoder som inte släcks fast jag gör som den säger och Hjärtat har ryggskott och …….. Så jag grinade, snörvlade i telefonen och tänkte att jag nog är galen på riktigt, klev ur bilen, mötte grannen som frågade hur jag mår och jag tog på mig facet fort som tusan och hörde att jag svarade: 
"Jo, tack bara bra, hur är det själv?".
För det är ju så man svarar.
Sen gick jag hem och bakade 1000 bullar till Svärsonen som fyller år idag.
Försökte hålla ihop och undrade i mitt stilla sinne "what¨s up"????????
Jorr´å. Hjärtat vågade sig hit. Efter en stund. 

onsdag, augusti 26, 2015

Ungefär så

Igår jobbades det hårt hos sjukgymnasten och kuratorn. Jag var helt slut efteråt och om inte så särskilt uppgaskad, så åtminstone lite mer peppad att ta en sak i taget. Väldigt svårt tycker jag, de här ta-en-sak-i-taget-grejerna. När det finns tusen. Prioritering och planering är inte mina bästa grenar och det är inte för inte jag då och då kallas för "fröken Hipp som happ". Hipp som happ stämmer för övrigt egentligen inte alls in på min person då jag absolut vill ha saker och ting på mitt sätt, typ det rätta sättet (såklart) och så krockar man med hela verkliga livet eftersom det ändrar om sig hela tiden. Man blir ju trött. Helt enkelt.
Den enkla förklaringen.
En annan förklaring är att jag är som en rund boll som ska igenom ett fyrkantigt hål. Vissa problemsvårigheter och skavsår uppstår därmed. Ungefär så känner jag mig och då blir det lite trixigare. Speciellt som man kan vara utklädd till fyrkant fast man är rund.
Ungefär så.
Om någon förstår vad jag menar. Gör det knappast själv………..

tisdag, augusti 25, 2015

Jaha. Igen.

Något mildare huvudvärk idag. Alltid något. Mötet med nya handläggaren var igår så det missade vi. Sonen är nämligen ledig på måndagar. Frågan inställer sig, hur kan de planera in ett möte på en ledig dag? Rutiner är viktigt, planering är viktigt för sonen så han var bedrövad och tyckte han gjort fel. På den direkta frågan svarade nya handläggaren i telefon att hon inte visste att han inte jobbade måndagar. Se där ja! Så bra har den överlämningen fungerat. Nytt möte inplanerat 22 september. En tisdag.
Försäkringskassan har fått spader och jagar sonen angående de blanketter han skickar in för att få ersättning. Vi får motsägande uppgifter och har haft fyra, 4! olika handläggare i telefon och får ändå inte till det. Vi har dessutom skickat in tre fullmakter via posten, vid otal tillfällen har han bedyrat i telefonen att jag får föra hans talan men det fungerar inte.
Så går dagarna.
"det är väl inte så farligt" tröstar vänner.
Bara himla tröttsamt. Och det är så svårt att förklara, att energi rinner ur en när saker och ting krånglar. Det är småsaker jag vet det, men det är mängden och tidsaspekten. Vi pratar år. Inte ett enstaka tillfälle.
Jag måste gaska upp mig. Helt enkelt. Over and out.

måndag, augusti 24, 2015

Måndagsfeeling

Vaknar med huvudvärk. Dag fem. Har lite svårt att hitta motivation, optimism och glatt humör nu måste jag erkänna. Jag blir trött av denna ständiga värk och känner mig begränsad. Skithuvudvärk.
Sonen ska få en ny handläggare på Arbetsförmedlingen och jag blir lite trött. I förtid. Jättedumt men killen han haft nu har fungerat perfekt, varit rak, noggrann och sonens kind of person. Personkemi är viktigt. En ny tjej är på ingång istället och hon måste ju få en ärlig chans. Kan ju bli lika bra! Men jag är skadad av all turbulens genom åren. Känner bara "orka"……..
Men i morgon är en annan dag, huvudvärken är kanske borta då, mötet med nya handläggaren gått som en  dans och alla är på banan. Man får väl önska sig????

Lite mer feeling som här önskar jag att jag kunde ha! En gungstol på en alptopp!

Utsikt över Kitzbuhel Horn från gungstolen. Dit upp tog vi oss inte, 1996 m ö h men låg och spanade på entusiaster som gjorde det. De såg ut som små myror på stigarna upp. Här är tant avslappnad, relaxad och utan huvudvärk. 

söndag, augusti 23, 2015

Helg, sköna helg

Helgen i ett sammandrag:
Strandhäng och sänghäng på grund av denna skithuvudvärk och så pussat på lilla barnbarnet. Vaknätter fredag och lördag för ungdomarna skulle ut och roa sig och i vår stad skjuts och eldas det hej vilt för tillfället så det blir ingen skönhetssömn innan de är hämtade och återbördade till radhuset hela och hållna. Idag en snabbfika med Bästa Väninnan och Fästmannen. Och över alltihop har solen strålat.
Ny vecka stundar. Nya tag och helst ingen huvudvärk. Please.

lördag, augusti 22, 2015

Latlördag

Om min envisa huvudvärk vill ge med sig så tänker jag åka till ett fint bad i dag. Ligga platt på en filt, lösa korsord, dricka kaffe, äta medhavd pastasallad, sen en mjukglass som jag inte har med mig och tänka en miljon gånger att det duger så bra.
För övrigt har ett av mina favoritfik brunnit ned till grunden och det tycker jag känns olustigt och förbaskat tråkigt.

http://vlt.se/nyheter/nyheter/1.3117867-elsa-andersons-konditori-i-lagor

torsdag, augusti 20, 2015

När utgick "tala tydligt" ur sortimentet?

Det uppstår då och då viss förvirring i radhuset. Ett av de mest akuta för tillfället är jag inte hör lika fort som ungdomarna pratar.
De tycker att jag inte hör något alls, att jag inte lyssnar eller fattar.
Jag hävdar bestämt att öron äldre än 30 behöver lite längre tid på att sig att få ljudvågorna rätt när de levereras i raketfart……….

onsdag, augusti 19, 2015

När man haft annat för sig

Hej bloggen! Long time, no see!
Den här tanten har varit på en resa. Total mental avkoppling i fjorton dagar där fokus har varit att hålla sig kvar på motorcykeln, var ska vi äta och sova? och ta in allt vackert vi sett. Visst mått av spänning har det varit, t ex att slingra sig på serpentinvägar 2700 meter ö h i Stelviopasset och ner igen eller Passo di Gavia som var snäppet värre med smalare väg, trixigare kurvor och vid vissa ställen utan skyddsräcken. Det enda som skiljde oss från avgrunden ner var lite blommor vid vägrenen. Då tackade jag särskilt att Hjärtat hade tungan rätt i munnen och styrde mc.n som han aldrig styrt förut.
Målet var Gardasjön i Italien. Vackert ställe! Vi hade balkong med sjöutsikt där jag gjorde mina yogapass varje morgon innan frukost med sjöutsikt innan sol och bad tog vid. Ja. I samma sjö. De tänkta utflykterna ställde vi in eftersom det var runt 36 grader varmt de fyra dagarna vi var där. Att utflykta i hojkläder stod inte överst på prio-listan……..
Idag har vi varit hemma en vecka. Något slags vardagsliv har smugit sig på igen. Rehab-gruppen har startat, Lilla Systern jobbar sitt sista sommarjobbspass idag, Store Brors fot har läkt hjälpligt så han jobbar igen, jag har kommit överens med nya grannarna, klippt häcken och gräsmattan, hunnit med två migränanfall och storhandlat. Man börjar känna igen sig så smått……
Idag har jag ett av sommarens viktigaste uppdrag: Att barnvakta barnbarnet en stund! Sånt man gillar!


Här låg jag länge. På en sluttning i Alperna och bara fanns till. Nu på listan "sånt jag skulle vilja göra om"!



Första stoppet. Åstorp utanför Helsingborg.  
Hjärtat fixar hojen innan vi sticker dag 2, mot Tyskland.

Lybeck. En favvis. Här stannade vi och sov natt 2.

Dag tre. 92 mil på Autobahn. Degig rumpa efter det ….. Vi stannade på den här pärlan, Rot en der Rot. Mysigt!

Dag 4. Coldrano i Italien. Laddade för Stelviopasset som var en fantastisk upplevelse.

Dag fem. Med Stelvio- och Gaviapasset i rumpan var det skönt att komma fram till Gardasjön. Också ett alldeles fantastiskt ställe. Vansinnigt varmt, bra hotell, skönt, skönt och jätteskönt. Här stannade vi tre nätter.

Nionde dagen. Vi har vänt hemåt. Här mot St Johann. Grossklockner "tog vi på vägen" …….

Hjärtat på hojen. Paus. Nödvändigt då och då …..

St Johann. Två nätter. Vi hann åka linbana och uppleva århundradets åskväder.

Arla morgonstund. On the road again. 0700 och 27 grader varmt. Lockande med hojkläder??? 

God morgon Fulda! Ännu en pärla. Tyskland.




Vi hamnade i Lybeck igen. Tillbaka till "gå" …….

Snart hemma men vi passade på att träffa Ezter på vägen. Så roligt att ses! En fantastisk resa är nästan slut!

onsdag, juli 29, 2015

Plötsligt händer det!

Vi har fått nya grannar. Tant M, 94 år, har sålt sitt lilla radhus och flyttat närmare dottern i Stockholm. Tant M tyckte inte om att "göra vid". Därför är radhuset i originalskick från det byggdes, 1982. Hon har heller inte varit någon trädgårdsmästare och man kan väl säga att det vuxit lite hipp som happ och lite hur som haver på tomten. För att inte säga som en snårdjungel…… Mitt i alltihop har det funnits amerikanska blåbär, himla goda körsbär, björnbär, vinbär, krusbär…som Tant M frikostigt bjudit på.
Det har varit väldigt. ….. buskigt men trivsamt på sitt lilla vis.
Den tiden är förbi.
När vi kom hem till radhuset idag på eftermiddagen visade det sig att vi nu befinner oss på ett kalhygge. Granntomten är jämnad med marken. Det är nog behövligt för att börja om och göra fint men lite synd på MIN syrenbuske, fläder och rosbuske……. Borta. Gone. Nedsågade och bortforslade. Oj då. Så kan det gå när motorsågen är på och man inte håller reda på vilken sida av staketet man är…...
Suck.
Kalhygge it is. Jag gillade mina buskar helt enkelt.
Fast de kom nog på sig, nya grannarna. Mot min husvägg står en tre-metersslana av obestämd sort kvar och vajar. Jo men det var ju snyggt. 
Å andra sidan är det jämt nu. För några år sedan sågade grannarna på andra sidan ned vår häck till rotsystemet och vi satt som på ett kalhygge ett år eller så…..
Alltså.
Kan man få ha sin yttepyttetomt i fred????

måndag, juli 27, 2015

Mormorsuppdraget

Dagarna går fort. Det regnar och vips är det sol och vi kastar oss ut och njuter allt vad vi orkar. Vi har plockat blåbär, svamp, jag har varit på sjukgymnastik och yogat, skjutsat Stora och Lilla Systern till Stockholm och varit barnvakt åt Barnbarnet när Största Systern och Svärsonen var på bröllop i storstan. Största Systern var även brudtärna vilket hon fixade med bravur två veckor efter en förlossning. Jisses! Mormodern, moi, blev yr av bara tanken men de är ju unga, friska och starka och så fick jag hänga med Barnbarnet. Han och jag fick en egen "kupé" på båten där bröllopet ägde rum och han skötte sig exemplariskt. Jag med tror jag för han till och med skrattade lite åt mig! Lycka!
Återvände till Radhuset igår kväll och idag tar jag det lugnt. Har ändå varit en sväng hos barnbarnet idag och tankat lite mer energi. De stunderna är klart gröna på energischemat!
Alltså. Att snusa i den där lilla nacken, känna hans lilla hand krama om ett finger och när han svarar när man pratar till honom. Det slår allt i hela världen. Hejdå stress, dammsugarplaner och alla andra måsten.
Jag är på viktigt uppdrag. Mormorsuppdraget!

onsdag, juli 22, 2015

Yoga, kaffe och barnbarnet

Idag tittar solen fram lite grand. Morgonkaffe på altanen, huset fullt av sovande ungdomar, egna och "lånade" utom Lilla Systern som i vanlig ordning klivit upp klockan 0500 och cyklar till jobbet.
Jag har rygg-yoga på programmet idag. Det har till min glädje hjälpt min smashade svanskota och jag har hopp om att bli fri från det onda så småningom.
Kanske. Blir det en tur till blåbärsskogen senare idag. Det har klunkats om blåbärspaj i radhuset och i en skog helt nära oss har vi sett att det växer in masse. Stora, fina blåbär. Myggmedel på bara…..
Igår kväll tog vi en tur till barnbarnet igen. Stora Systern mötte honom för första gången. Mycket handlar om det lilla livet just nu. Igår skulle han bada för första gången och det gillade han inget vidare. Jag fick den äran att torka honom efter badet och sätta på ny blöja och sen var han hungrig. Igen. Man har glömt hur det var…….

tisdag, juli 21, 2015

Min altan

Jag har behövt ta tag i en gammal surdeg. Suck. Sånt som gör ont, gamla sår rivs upp och känslorna åker berg- och dalbana igen. Då tycker jag det är skönt att ta en kopp kaffe på altanen (med tjocktröja och fleecefilt….) och titta på de fina blommorna som blommar i trädgården. Lite som Ferdinand. Jag trivs på min altan. Jag blir stark där, jordar mig och tillvaron slutar att snurra så fort. Att bara sitta där en stund och så går jag vidare. Igen. Att ta tag i saker och ting ingår i processen. Att komma framåt och förhålla sig till saker och ting. Allt går inte att förändra. Bara att förhålla sig till.
Lilla Syster får besök av en kompis från Tyskland idag. Store Bror rehabar sin svårt stukade fot allt vad han orkar och kan kanske, kanske börja jobba nästa vecka. Man håller sina tummar!

måndag, juli 20, 2015

Ut i det blå

Man kan ju inte riktigt veta varför hjärnan bara lägger av och kroppen bara varvar ned på absolut lågvarv och har en växel som gör att man kommer framåt med bara det man absolut måste göra (i alla fall då och då) och inget annat.
Min kurator är en guldkurator. Hon hjälper mig att strukturera tillvaron igen, verktyg att hålla fokus, insikter som gör att jag så småningom, kanske, kommer att fatta fullt ut hur jag fungerar. I alla fall vara något på spåren.
När hon påvisar vissa ömma punkter och får mig att släppa taget, berätta hur det känns där inne i det där oroskaoset fast ytan är så lugn och fin och sen lotsar mig vidare i tankar och strategier att det faktiskt kanske inte är något fel på mig. Jag funkar bara på ett visst sätt som inte alltid passar in i en mall som jag håller på att anpassa mig till ändå allt vad jag orkar. När jag inte orkar hålla ihop blir det en mental strejk. Jag har fått så mycket att tänka på att jag blir alldeles matt men ändå kan jag skönja en röd tråd som jag ivrigt har tagit tag i och är fast besluten att nysta mig fram till änden steg för steg. Det här är otrampad stig!
Lilla Barnbarnet är också en "otrampad stig". Igår kväll åkte vi dit Hjärtat och jag. Farmorn och farfarn var också där och vi turades om att hålla det lilla livet. Jag bytte blöjor och farmorn övervakade. Sen satt jag en lång stund med lillkillen i knät och bara tittade. De andra pratade, fikade och diskuterade. Jag har inte en aning om vad det handlade om, jag hade bara ögon för prinsen. Rätt som det var såg det ut som han log och mitt hjärta smälte om möjligt, ännu mer. Fin stund!