måndag, mars 18, 2024

När man tar ton

Första hela jobbardagen på tre veckor är avklarad och det gick ju bra. Tog en lunchpromenad och njöt av solljuset, det var dock svinkallt men jag var påbyltad. Efter jobbet var det dags för kören. Det var roligt att träffa alla och sjunga igen men rösten är fortfarande inte helt ok. Den sista halvtimmen fick jag hålla tyst och bara lyssna och lära in texterna. Te, honung och Husdrömmat avslutar den här dagen, ganska trött faktiskt. 

söndag, mars 17, 2024

En våffla, en sol, en promenad

Idag vaknade jag och kände mig irriterad från start. Ett inre skav och varför då?Jo, Solen sken, snön låg vit på marken (se där ja!) och när Hjärtat för femtioelfte gången talade om att det är så härligt med vår och det är väl konstigt att jag inte tycker om våren????
Ja. Då brann det till i peruken och jag bad honom hålla tyst och talade om att det som är konstigt med mina vår-dippar är att han efter 11 år tillsammans inte fattar att 
1. Jag inte tycker illa om våren för att jag vill det
2. Jag är lagd åt det hållet, min hjärna funkar så
3. Jag blir galen när han varje vår sätter upp en förvånad min typ ”Va??? HUR kan du inte vara glad när det går mot vår”????? 

Men. Depp ska motas och jag är glad över att äntligen vara frisk. Här hänger vi upp oss på positiva saker.

Vi bestämde träff med vänner, en långpromenad med efterföljande fika och gav oss iväg.
Det blåste isvindar så promenaden blev tämligen kort men kaffet efteråt var gott och våfflan därtill.
Vi åkte hem, jag vilade en stund och gick en promenad till. Nu ska jag virka ett par varv och så har denna helg snart gått. Peppar mig för jobbvecka, den första på tre veckor!



Frisk, ute i solen. Jo men klart jag är glad då. Men jag gör inga hoppsasteg ännu, det kommer sen.

lördag, mars 16, 2024

Laser för ett kvaddat knä

Igår hade jag en tid hos sjukgymnast för att få ordning på mitt knä. Den tredje i ordningen. Kan bli tredje gången gillt, Carl, som han heter, var nämligen en man som lyssnade. Bra egenskap för folk i vården tycker jag.
Jag halkade för två år sedan när jag var ute och gick, slog knät i gatan med en smäll och det svullnade upp och gjorde … jätteont. Det kändes ändå stabilt så jag avvaktade ett tag, svullnaden gick ned någorlunda men med bestående smärta på en punkt under knäskålen. Med det slut på allt som innebar att gå ned på knä, det har inte gått att nudda ”punkten”, ibland har det känts som jag skulle svimma för det gjorde så ont.
”Träna” sa sjukgymnast nr 1. 
Ok. Det har jag gjort. Allt har blivit bättre. Utom punkten.
”Du måste träna mer och inte slarva” sa sjukgymnast nr 2.
Eeeeeeh? Här slarvas ingenting men jo, det var nog så tyckte han.
”Annars hade du varit bra nu”.
Då gick jag hem. Har fortsatt gjort mina övningar men gissa vad??? Har ibland inte kunnat ha jeans på mig för det har gjort för ont. Kan också kallas väldigt ömt.
För någon månad sedan slog jag i ett steg på badstegen på väg upp ur bassängen. Det gjorde så ont att jag tappade andan och taget så jag plumsade baklänges ned i bassängen igen och tårarna rann. 
Jag beställde tid och fick komma till närakuten för att träffa en läkare. Som sa att jag var för tjock och därför fick räkna med att ha ont i knäna om jag inte bantade.
Enligt rådande sytrådsnorm väger jag alldeles säkert för mycket men det förklarar ju ändå inte varför jag tränat upp ett smashat knä och bara har ont på en punkt????? 
”Övervikt” fortsatte läkaren.
”Dig tänker jag inte lyssna på” sa jag och lämnade undersökningsrummet. Lyckades få tag på en sköterska, berättade upprört vad jag varit med om och hon lugnade mig, bad mig sitta ned och hämtade, tada: Carl!
Jag fick en chans till och han sa inte ett ord om för många kilon utan lyssnade, läste min journal och gjorde upp en plan. En plan som kändes rimlig och tejpade mitt knä. Kinesiotejp. Ny bekantskap men en trevlig sådan. Det hjälper nämligen. En anings svårbestämd diagnos men det lutar åt inflammation i senfäste och slemsäck. Sånt man kan få om man drämmer i ett knä hårt till exempel OCH kan drabba folk i alla viktklasser. Ett trauma är ett trauma.
Nåväl.
Laserbehandling två gånger i veckan är nu inledd och jag fortsätter med tejpat knä. Jamen visst fick jag nya övningar också. Ganska roliga sådana så jag håller i.
Han är dessutom övertygad om att jag ska bli smärtfri och har lovat att jag kommer kunna paddla min bräda i sommar, ståendes på knäna om jag vill. 
Vilket bra mål! 

torsdag, mars 14, 2024

Et ord på vägen

Ser att det är en månad sen jag skrev något här. Så kan det gå när verkliga livet ångar på och orden liksom tar slut. 
Månaden kan summeras med: förkylning, bihåleinflammation, feber, hosta from hell, kvaddat knä med inflammerad slemsäck till följd (gör ONT), ännu mer förkylning, tappad röst och så toppades det med: magsjuka som jag nu återhämtar mig ifrån.
Inte så mycket glada hoppsa-steg i mars så här långt alltså.
Hjärtat har navigerat sig genom det hela och hållit sig frisk, lyllos. I helgen sågade han ner vår häck mot gatan och jag satt inne och tittade på. Då tyckte jag det var trist att inte orka vara med, sopa och göra fint. Det får bli sen.
Nä, en helt oglamorös tid passerar där Ipren, Cocillana, Kåvepenin, te och skorpor hållit mig uppe. 
Men, men. Även detta ska passera och tänk att man kan längta så efter sina rutiner som en då och då kan få för sig är tråkiga, jobba, träna, städa, laga mat, promenera och så vidare. Det vanliga. Jag älskar det vanliga ju märker jag nu.
Nåväl. Slut på deppet. En dag till hemma och krafterna har återvänt så jag kan gå tillbaka till jobbet på måndag hoppas jag på.
Under tiden har Stora Systern vidgat sina vyer och varit med sitt jobb i Bangladesh några dagar. Det kom fina rapporter därifrån, så annorlunda och så viktigt jobb de gör, Water Aid, där hon jobbar. Men ja, det var skönt när hon rapporterade att hon var hemma igen …
Jag tyckte väl lite synd om mig själv också vid något tillfälle så jag har bokat in en vecka i Torrevieja i maj, samma tid som förra året. Med en skillnad, i år följer Hjärtat med. Det känns gott att ha något att längta till. Sol. Värme. Bara-vara-dagar. 





måndag, februari 12, 2024

Man tar det som det kommer

Veckorna går fort och helgen svoschade iväg i en faslig fart. I lördags åt vi hotellfrukost med min syster och svåger, han fick det av mig i 60-årspresent och nu var det dags. Hur lyxigt som helst, hotellfrukost två helger i rad. Vi satt länge och hade mycket att prata om.
På väg hem åkte vi inom vårt stora köpcenter och jag hittade en lång, tunn dunjacka på rea. 70 %. Passade mig perfekt, både jackan och priset. Hjärtat tycker att jackan ser ut som en sovsäck som går omkring. Jag tycker han är dum och jag är glad över att slippa frysa om rumpan och låren när jag är ute och går.

Annars då? Ja. Det går mot ljusare tider och det känns i hela min kropp, jag går ned i måendet men kämpar på. Promenader, simning, vattengympa och från och med denna vecka ett pass styrketräning. Jag bara gör’t. Försöker att inte tänka så mycket och bara göra.
Så har jag möblerat om i öfvre hallen också, fixat en pysselhörna med plats för mina färger, penslar, pärlor och garn. Allt för att hålla mig själv på gott humör.

söndag, februari 04, 2024

En helg

Den här helgen har jag varit i Stockholm med döttrarna och en av svärsönerna. Vi åkte upp igår, lördag, gick lite på stan innan vi checkade in på hotell, det kändes lyxigt.
Vi bodde på Haymarket, vid Hötorget, mitt i smeten. Små men trevliga rum och fönster in mot en innergård. Jag hade eget rum, hur lyxigt är inte det? 
Vi åt supergoda Tapas och drack bubbel innan vi styrde stegen mot Oscars och musikalen Änglagård. Det bokade jag tidigt i höstas så gissa om jag längtat. Vi hade bra platser, det enda smolket var att just den här helgen var inte Helen Sjöholm med utan hon hade en stand in, Jennie Holmgren. Jennie var också bra men så klart, att se Helen Sjöholm och Tommy Körberg tillsammans var en del av grejen. 
Nåväl, vi är inbitna Änglagårds-fans och har sett filmerna otaliga gånger och vi tyckte SÅ mycket om musikalen. Den hade allt! Story, musiken, texterna, skådespeleriet. Nästan tre timmar flög iväg och sen somnade jag nöjd och glad i sköna hotellsängen.
I morse åt vi en av de godaste hotellfrukostar jag ätit. Även här fanns så gott som allt och frukosten avnjöts med utsikt över loppis på Hötorget.
Efter utcheckning tog vi en liten shoppingrunda i second hand-affärer innan vi gick vi Adolf Fredriks kyrkogård och tände ljus på Fabbes grav. Två år har gått sedan han lämnade oss och fortfarande känns det stundtals så overkligt. Det var skönt att vara där en stund.
En fikastund fick avsluta Stockholms-resan innan vi tog tåget hem, en lyxig och skön helg och jag känner mig så glad och tacksam som har möjlighet att hänga med kidsen en helg och att uppleva saker tillsammans.









Om jag någon gång kaklar om badrummet … det här tyckte jag var fint. Hotellrummets badrum.

tisdag, januari 30, 2024

En paus

Sen sist: två begravningar, mamma-längt, sjukdom och trötthet. Massor med jobb, roligt, ett revybesök och barnvakt åt Minstabarnbarnet. Lägenhetstittning och en stor skopa av funderande hit och dit. Livet liksom.
Soffhäng, virkning och promenader med ljudbok i öronen. 
Tror att jag är på banan igen.
Förhoppningsvis.

Ikväll vattengympa i sällskap av sonen. Bra grej.

måndag, januari 15, 2024

Ut på tur

05.50 ringde klockan i morse, 06.00 var jag ute och skottade fram bilen, slängde bara på mig en långjacka över pyjamasen och hoppade i storstövlarna. Det var -8 så jag vaknade till ganska så kvickt. Vår grusgång är ganska stor så jag hann bara skotta en stig till bilen och sopa av verandan. Så mycket snö vi fått! Ca 1dm i natt. Det var gott att duscha och dricka kaffe sen efter den lilla aktiviteten och jag åkte tidigt för att hinna med 7.15-bussen till Nyköping. 
Den jobbiga jobbknuten har börjat lösa upp sig en liten bit i taget och det känns bättre. En bit i taget.
Jag har börjar virka änglar och efter jobbet åkte jag till Dollar Store för att handla pärlor och band till dem. Vi har ingen renodlad pysselbutik i stan längre, förr hade vi ett stort Panduro där det gick att bränna hela månadspengen … Jag hittade inte exakt det jag ville men jag improviserar så får vi se hur jag får ihop det. Det är avkoppling för mig att göra något med händerna , sticka, virka, måla. Tiden bara försvinner och jag rensar tankarna.
Konstaterar att veckan börjat bra. Gillar’t!

söndag, januari 14, 2024

Nu är glada julen slut och granen har åkt ut

Igår plockade jag ned granen, lika mysigt som det är att sätta upp den till jul, lika skönt är det att plocka ned den och alla julsaker. Nu är det ”bara” uterummet kvar som är juligt med gran. Det åker ned vilken månad som helst.
Jag tog med mig barnbarnen och Store Bror på julgransplundring igår på jobbet. Ca 200 vuxna och barn dansande runt granen, fikade, köpte lotter och fiskade fiskdamm. Killarna hade tur och vann var sitt första och andra pris, en varuhink och en chokladask. Som avslutning dansade vi slängrompa och vid utgången satt tomten och delade ut godispåsar till alla barn. En rolig och lyckad eftermiddag. Och kul att Store Bror ville följa med.
Jobbgrejen fortsatte under dagen igår fast i lite lugnare former. Ser fram emot nästa vecka med hopp om att kunna lösa upp knuten ordentligt. 
Idag har jag gått en runda och lyssnat på ljudbok, tittat på serier och bara tagit det lugnt.
Laddat inför tuff vecka, två begravningar varav jag ska vara med på en och är därför ledig på torsdag. 
Lite roligheter behövs också och syjunta hägrar på onsdag och nyårsrevy på lördag. Balans.





fredag, januari 12, 2024

Hej och hå

Ledig dag. Klev upp 05.10 för att åka till badhuset för att simma med simkompisen. Tog det lugnt i bassängen och eftersom varma bassängen var stängd för reparation, satte jag mig i bastun en stund efteråt. Värme! Skönt! Vid frukosten på fiket dök även Lilla Systern upp så fick jag träffa även henne. Fredagsmys!
Gårdagens kalas var trevligt och födelsedagsbarnet hade baka rulltårta och gjort bakelser. Hur gott? Jättegott!
Present då?
Inhandlades på vägen till kalaset. Inte på mitt initiativ men fick frågan om vi kunde fixa det på vägen och det var färdigtänkt vad det skulle vara.
Nu skulle jag kunnat vara tjurig och tyckt att det kunnat fixats under dagen av ledig person. (Som jag egentligen tyckte ). Men. Sån är inte jag. Framsteg är ett framsteg om än litet. Jag slapp tänka ut. Behövde bara hjälpa till att välja färg, helt ok uppdrag. 

Jamen sen då? Den lediga dagen?
Var till mammas grav och tände ljus, beställde handbuketter till en begravning nästa torsdag och krans till en begravning nästa fredag. Därefter hämtade jag beställda matkassar i affären och sen åkte jag hem. 
Det har skavat lite på jobbet i veckan. En liten grej som blivit, jag fattar inte varför, en stor grej och ni vet hur det kan bli då. Ockuperad hjärna och hur är man ledig då? Ringde ett samtal som blev flera samtal och saken kunde inte lösas men blev mindre tung att bära själv. Sen kunde jag vara ledig på riktigt. Har virkat och vilat. Njuter av sista kvällen med granen, i morgon åker den ut!