tisdag, augusti 14, 2018

Att få det att stillna

Har varit hos min sjukgymnast idag. Basal kroppskännedom. Tränar på att släppa taget, i kroppen. Jobbigt idag eftersom jag kände i övningarna hur hårt jag håller om andningen även in jag till vardags inte tycker att jag gör det. Behöver få igång flödet i kroppen, in med energi, ut med skräpet. Hon är bra, sjukgymnasten. Har tålamod och lugnet. En människa att lita på.

söndag, augusti 12, 2018

Huller om buller

Inläggen i bloggen hamnar huller om buller. Känner mig huller om buller själv. Dagarna går med sömn, förflyttning från säng till soffa, från soffa till promenad och tillbaka till soffa. En båttur. ”För det är så bra att du kommer ut lite och ser annat”. Ok. Sover fjorton timmar efter. Att ”se annat” har den inverkan ibland men omgivningen blir lugn om jag är som vanligt. Åh denna ”vanlighet”, igenkännande och tryggt. Att befinna sig utanför det är ungefär som att äta tacos en tisdag, man skapar förvirring och behöver förklara sig. 
Vi fikade och jag tog en kaka istället för kanelbulle. Wild and crazy tant utmanar sig själv. Sen behövde jag vila igen. 
Regnet som faller idag ger lite vila tycker jag. Lite lättare att andas, lite mindre hets att gå ut. Lilla Systern väntas hem från Turkiet med en getingstungen fot a la oigenkännlighet (har sett bild), sonen har tagit sig till gymet med flickvännen. En radhussöndag i augusti i sakta mak. 

torsdag, augusti 09, 2018

Det vackraste jag vet

Så hörde jag det. Kan vara ett av de vackraste ljuden på länge: ett skratt. Så förlösande! Som tusen ballonger som svävar mot skyn, som fladdrande linnegardiner i ljummen sommarkvällsvind, som miljarders stjärnor som sprakar i mamma-hjärtat och jag blir helt överväldigad. Tagen. Där det finns skratt finns det hopp och glädje. 

Samtal och funderingar

Har varit med sonen på samtal idag. Strategier och planering. Bedömning av måendet. Så absurd situation.
Händer det här? På riktigt? Vart tar jag vägen? 
Har en utanförmigsjälvkänsla och det är en märklig upplevelse. Som att jag är med men ändå inte. En osynlig mur mellan mig och verkligheten. En bubbla. 
Skalar av vardagen. Här struntar vi i lulllull och krusiduller. Vi äter, sover, pratar och är. Möter sonens svarta tankar så uppriktigt jag kan utan att rädslan ska ta över och lyssnar efter signaler som jag inte vill höra. Sen gråter jag tyst i kudden för att släppa ut det rädda och det lättar. Vilar i solstolen i skuggan på altanen. I jättestora trädet susar varm sommarvind och jag tycker mig ana en skälvning åt höstsus. Det är något med löven, hur de ändrar sig över tid och rätt som det är låter det höst fast det är varmt, så varmt. Nävorna i rabatten sprider väldoft och det är behagligt att vila här. Vila. Det bästa just nu. 

onsdag, augusti 08, 2018

När man trycker på pausknappen

Idag har jag sjukskrivit mig. Jag orkar inte hålla ihop längre. Huvudet och kroppen värker och jag fattar att det är allvar. Så kommer det ändå, det dåliga samvetet, för att jag inte pallar trycket eller orkar med tillvaron. 
Igår sov jag större delen av eftermiddagen/kvällen. Väcktes av ett oroligt Hjärta som undrar vad som står på. Med blommor och choklad stod han i hallen och undrade vad i hela fridens dagar han kan göra i den här villervallan??? What to do? Finnas. Räcker bra.
Så sonen och jag sitter bredvid varandra på altanen. Pratar om livet, döden, strategier och hur det är att navigera bland alla måsten och krav. Att passa in fast man känner att man inte gör det alla gånger.
”Ska det alltid vara så här” undrar sonen med uppgiven blick.
”Nä, inte alltid men då och då i varierande grad” kontrar jag och ser hur han suckar.
”Man lär sig att det inte är så farligt att snubbla och man kommer igen. Igen och igen”.
Man är olika. Man orkar olika. Man gör helt enkelt så gott man kan.

tisdag, augusti 07, 2018

Efterdyningar och nya vågor

Tillbaka i vardagen igen. Igen. Har känt mig olustig en längre tid och Bästa Väninnan klädde det i ord:
”Du sörjer ju”.
Ja. Jag gör ju det men har väl inte tillåtit mig riktigt att göra det ändå. Ex-sambon var ju just det. Ex-sambo. Och vem bestämmer vem och hur man får sörja???
Ja, en hel hop bunke människor har tyckt att de har rätt att tycka i denna fråga och om jag säger att det inte har varit till min absoluta fördel så överdriver jag inte nämnvärt. Som att ha stått i en åsiktsorkan. Ovanpå sorgen. Ordspråket ”tala är silver och tiga är guld” har aldrig varit mer levande denna sommar men fört med sig en vetskap om vart trygga famnar finns. De där som finns oavsett. De där som finns för att jag är jag och inte bryr sig om gränser människor emellan.
I min soffa finns även Store Bror vars mående sviktar igen. Även detta ska hanteras och förhållas till och när rädslan bygger bo i bröstet gör det ont på riktigt och är ganska ensamt. 
Så mitt i sommaren känner jag mig ganska sliten och behöver hitta kraft igen. Att lära sig att inte bli dränerad är ett livslångt lärande om någon frågar mig. 

lördag, augusti 04, 2018

En plats för alla

Ligger i soffan hemma hos Stora Systern efter en fin dag. Försökte sova ut, vaknade såklart med huvudvärk men lyckades mota bort det. Sen föll det lite regn och det blev tillfälligtvis lite lättare att andas.
Vi for sen in till stan för att titta på Pridefestivalen, fikade och gick hela vägen tillbaka till Långholmen. En skön dag som vi tagit som den kom. Jag älskar det. Lugnet. Lunken. För jag behöver det. 

fredag, augusti 03, 2018

Time to say goodbye

Idag har vi tagit adjö av ex-sambon tillika kidsens bonuspappa. Det blev en ljus och stämningsfull begravning i Sundbybergs kyrka och nu pustar vi ut hemma hos Stora Systern. Känslosamt är ordet  för dagen.  

måndag, juli 30, 2018

Tystnad utan tagning

I den här lådan ekar det tomt. Blogginnehaverskan har slut på ord för  tillfället . Eller. Blogginnehaverskan har många ord i sin hjärna, huller om buller men låter sig icke skrivas. Ett stort migränanfall har motats, en helg har passerat i maklig takt och det är väl ungefär så. På återseende eller nåt. 

måndag, juli 23, 2018

Hej vardag!

Cyklat till jobbet. Jobbat, vilket idag mest bestod av att läsa mail. 150 st att gå igenom. Tar en stund. Ätit medhavd matlåda innehållande lax, broccoli och blomkål. Cyklat hem och tänkte leka semester vid ett bad men somnade i soffan p g a spränghuvudvärk. Ungefär så. Första jobbdagen avklarad!