Mellandagar

Dagarna går och jag försöker hantera den där oron jag har i kroppen hela tiden. Samtidigt som jag väldigt trött. Gas och broms. På samma gång. 

Igår vaknade jag och kände mig ledsen och ensam. Tror att det var den stundande nyårsafton och allt som kretsar kring det: laga den här maten, så här förbereder du så du kan umgås med dina gäster, klä dig så här, gör sig, gör så.

Allt utgår från att man är två. Helst ett helt kompisgäng. Jag veeeet att det inte är så men det var känslan som kommer över mig. En känsla av att vara ”över”. Å andra sidan orkar jag ju inte med ståhej, tjo o h tjim så ….  Tänker att det också är nyttigt för mig att känna så här, respekten för ensamhet och vad det kan göra med en människa som absolut inte har någon.

Det har jag.

När jag gråtit en skvätt i duschen ringde Bästa Väninnan. Som att hon kände på sig. Det tog exakt tre minuter och jag kände mig boostad, hörd och hejad på. Sen ringde Lilla Systern och undrade om jag ville följa med till ett shoppingcenter. Det ville jag och vi gick dit och hem. Vilket resulterade i ca 1 mils promenerande igår, bra där. Jag hittade en blus på rean, vi åt smörrebröd i shoppingpaus innan vi gick hem igen. Sonen ringde och bjöd in till nyårsmiddag hos sambons föräldrar på hästgården. ”Sitta själv på nyårsafton, inte våran mamma”. Jag tackade ja så klart, vi känner varandra och jag var med på midsommarafton. En liten resa blev också inbokad ett par dagar på nya året. Av bara farten satte jag sedan upp en väghylla jag målat, det sista fixet i köket. Kvällen avslutades med att ex-sambon hörde av sig och ville bjuda på pizza som tack för saker jag hjälpt honom med.

Ja. Jag konstaterade sen att ”Hav förtröstan” ska vara mitt mantra. Allt ordnar sig och jag är inte ensam. 

En dag som började trögt blev en jättefin dag och ja, den där oron i kroppen driver på men hanterades.

Idag skymtar solen igen. Sånt en blir glad av. Har köpt garn och börjat sticka på en tröja till mig, kan ju inte sitta rakt upp och ner och titta på tv längre. Jag blev van att ha något i händerna när jag stickade minstabarnbarnets filt. Den tog ett halvår att sticka. Den var svår men rolig att göra. Sticka på tröjan, titta på serie och gå en promenad. Dagens plan.

Hyllan är målad i samma kulör som skåpluckorna och kom upp igår. 

Fin himmel igår på promenaden.