Snipp, snapp, snut …

 …. så tar ledigheten slut. I morgon. Jag har en smygstart, jobbar onsdag och torsdag och fredag är min lediga fredag. Lagom tycker jag.

Uppriktigt sagt är jag ganska trött på att jobba överhuvudtaget, om jag kunde skulle jag gå i pension. Nu ser det ju inte ut så för mig så det är bara att bita ihop. Göra det bästa av situationen. Visst, jag söker andra jobb men 63-åringar toppar väl inte listorna över lämpliga kandidater precis. Har åtminstone kommit på ett par intervjuer men inte nått ända fram. 

Nu är det väl kanske inte det jag ska tänka på dagen innan jag ska till jobbet igen men tankarna flyger runt.

Sonens katt har inte synts till. De söker och lockar på katten, sonen har dragit kläder över snön för att lämna doftspår men inget. Nästa steg är att använda sökhund. Kylan och snön försvårar, det är hemskt när husdjur försvinner. De blir ju en del av familjen. 

Idag städade jag undan julen. Eller, jag ställde allt på mitt stora skåp oväntat på ork att gå ned till förrådet och hämta upp julkartongen. Granen ligger också nedmonterad i vardagsrummet i väntan på sin kartong. Så var julen över för denna gång, fint var det.

Jag hade ritat julmönster på fönstren med kalkpenna och tog även bort det, putsade efter på insidan. Duschade blommorna och efteråt kändes det fräscht när jag tände fönsterlampan. Nu längtar ha ha efter mer ljus.

Också en början

I torsdags natt, efter nyårsfirandet, vaknade jag på småtimmarna och var jätteförkyld. Kändes så där eftersom vi var många på nyårsafton varav tre bebisar. Men men. Inte mycket att göra åt, kände ingenting innan det bröt ut på natten.

Jag är rätt säker på att det inte är influensa för jag har ingen feber eller värk i kroppen. En ren bonna -förkylning och jag är väldigt väldigt trött. Igen. Och jag tycker det är tråkigt.

Ex-sambon kom och drack kaffe här idag. Han har varit sjuk innan jul och vågade sig ut. Han hade bakelse med till mig som uppmuntran. Nu kände jag ju inte smaken så där supertydligt men det var gott. Och omtänksamt. Han stannade inte alls länge och jag somnade en stund efteråt. 

Dagarna går ju ändå. Stickar, det är i alla fall rogivande.

Kollar på serier, svt play leder. Många bra brittiska serier där.

Ute då? Ja, men visst. Det snöar. Mycket. Sonens katt har sprungit bort och det börjar kännas lite mer oroligt om kissen kommer hem, snöstorm och kallt. Han blev skrämd av smällare på nyårsdagen tidig morgon och bara for iväg och har inte synts till sen dess.

Jag får uppdateringar regelbundet och hela grannskapet där de bor är med och letar och håller utkik. 

Min gamla katt, Martini, gjorde samma sak för flera år sedan. Det tog fyra dagar innan hon kom hem men nu är det ju som sagt snöoväder. Jaja. Vi hoppas på det bästa.

Bakelsen. Fin att titta på och god.

Just nu lite uppehåll i snöandet. Det lär börja snart igen.

Summa summarum

Hade inte tänkt göra sammanställning av 2025 men det är ju bra att reflektera över saker och ting så här kommer en med ups and downs. Långt inlägg.

Januari

Det blev vinter på riktigt och jag började packa ihop mitt bohag i Rosa huset. Vi hade flera visningar av huset och till slut fick vi napp och ett bud vi accepterade.

Dåvarande sambon opererade sin onda höft och jag kunde inte glädjas åt det. Alls. Det var något jag önskat att han gjort flera år tidigare då det verkligen begränsat honom och påverkade hans mående. Nu blev han liggande bland alla förberedelser och jag var bara arg, ledsen, besviken, frustrerad och stressad.

Jag simmade, var på livets första basketmatch, virkade en färgglad filt för att muntra upp mig, kramade mina barnbarn så fort jag kom åt, träffade mina vänner och hade nedräkning till min flytt. 

Jag hade ett omplaceringsbesked hängande över mig från jobbet p g a besparingar och neddragningar.

En förfärlig månad känslomässigt. 

Februari

Den 14 februari, på alla hjärtans dag, fick jag nyckeln till min egna lägenhet i stan. Jag åkte dit direkt med en kaffebryggare, favoritkaffet och min älsklingsmugg, satt rakt upp och ned på golvet i köket och drack två stora koppar kaffe och grät. För att det tvunget behövde sluta så här, för att jag var rädd, trött och orolig. Samtidigt lättad, glad och hoppfull. 

Dagen efter gick flytten, det tog fyra timmar sedan var mina saker på plats utom säng. Jag sov på soffan i tre nätter. 

Rosa Huset blev sålt på riktigt och det gjorde ont i mitt hjärta. 

Jag simmade, var på syjunta, fortsatte virka på min färgglada filt och blev med katt. Vi boade i lägenheten och jag trivdes.

Var fortfarande i en känslostorm.

Mars

Jag pysslade i lägenheten. Var ofta ledsen och så väldigt, väldigt trött. Det var kvar att göra i Rosa huset så åkte dit på helgerna och röjde. Sorterade, kastade, körde till återvinningen. Konvalescenten som var kvar fick inte bära något. Han hittade ett hus till sig och så var bådas boendesituation löst.

Jag var på livets andra basketmatch, hade tjejträff och syjunta hos mig. Simmade, gick på vattengympa och på bokprat med Pernilla på biblioteket. Var på akvarellkurs och långpromenader.

Hade fortfarande så mycket ilska i mig, det började ta på mig. Var gör man av ilska??? Förutom att jag fick mycket gjort …

April

Våren anades och vi firade äldsta dottern med att gå på show i Stockholm. Jag började kunna skratta igen. Så där så det kändes ända ner i magen. Det var knöligt på jobbet. Jag var i huset och röjde både inomhus och utomhus, det kändes som det aldrig tog slut och jag var alltid dränerad när jag kom därifrån.

Jag simmade, gick på vattengympan och påskpyntade min köksbalkong. Sov lite bättre. Kände mig inte lika arg, mest trött.

Det blommade så vackert på innergården här, magnolia, forsythia och mer därtill. Jag njöt av färgerna, stillhet och känslan av att jag verkligen stod på egna ben blev starkare. 

Maj

Ett sista häng i trädgården i mitt älskade Rosa hus. Sista fredagen i maj lämnade vi över nycklarna till nya ägarna och så var det kapitlet över. Sonen sa till mig på skarpen att inte bråka om pengar och jag la ned stridsyxan om det och annat. Det var fantastiskt skönt att komma till insikt om det och jag kände mig äntligen fri. Och gladare.

Simmade, vattengympade. Jag hörde svalorna för första gången denna sommar, vi firade en 4-åring och jag körde ned till västkusten och bästisen. 

Juni

Jag fixade på min stora balkong och njöt av att ha två stycken. En morgonbalkong och en kvällsbalkong. Vi var på systerdotters bröllop och firade kärleken. Simmade och var på vattengympa. Firade syrran som fyllde 60 och fikade tillsammans på mammas himmel-födelsedag. Jag var ledsen, jag var glad och allt däremellan.

Juli

Semester hela månaden. Det var fantastiskt skönt att landa, att bara vara. Jag var i Stockholm, badade allt vad jag orkade när vädret tillät, jag och näst äldsta dottern åkte på en roadtrip till Dalsland och Västkusten. Vi firade en tio-åring. Hängde med barnbarnen och bara njöt av att vara ledig, bo för mig själv och började känna mig mer stabil.

Augusti

Väldigt, väldigt mycket jobb. Det var rörigt, stressigt och jag mådde inte alls bra i det men bet ihop. Jag simmade, badade och umgicks med vänner. De som bär mig genom allt. Som alltid finns. Gjorde små utflykter och lekte semester efter jobbet. 

Ex-sambon och jag började prata med varandra igen. Jag var inte arg längre. Då och då drog ett stråk av besvikelse genom kroppen men det var hanterbart.

September

Jag blev farmor till en liten tjej den 2 september. Vilken lycka! Jag kunde inte sluta le på flera dagar. Jag fyllde år och firade genom att äta hotellfrukost här hemma med äldsta och yngsta och två av barnbarnen. Åkte sen till Stockholm för att gå själv på konsert med Lisa Nilsson och Tommy Körberg på Konserthuset. Mötte upp näst äldsta efteråt och hade en finfin födelsedag.

Hängde i med simning och vattengympan. September var en bra månad på hemmaplan.

Oktober

En aktivitetsmånad. Jag började på crawlkurs och gick en virkkurs. Vandrade i skogen med en god vän. Var på konsert med syrran, träffade mina kyrktanter, syjuntan och minstabarnet log mot mig för första gången. 

Fick en idé om att göra om köket så jag åkte till IKEA med en bit citrontapet och drog igång det projektet. 

Simning och vattengympan, höll i det. Energisk kanske är ordet för oktober. Sov dock som en kratta men mådde ändå helt ok.

November

Projekt kök inleddes med rivning av det gamla. Diska i badrummet. Brygga kaffe i vardagsrummet.

Jag roade mig med att åka på teater, Trassel. Blev bjuden på konsert, Peter Jöback och Ola Salo. Det regnade, snöade och solen lyste med sin frånvaro. Avslutning i crawlkursen och tant klarade 1500 meter frisim. Med voltvöndning. Ta da!

Och så, novembers sista helg var jag och min flock på julbord. För fjärde året i rad. En absolut höjdpunkt för mig. Att ha alla samlade. Umgås. Ha roligt ihop. 

En bra men påfrestande månad p g a renoveringen. Ett övergående besvär.

December

En månad då mycket blev klart och löste sig. Det gillar jag, när saker blir klar. Köket blev klart och precis så fint som jag tänkt.

Hela det här årets ”du-är-omplacerad”-hängandes över mig blev äntligen, äntligen klart. Jag fick erbjudande om annan tjänst istället från 1 januari istället för att omplaceras till något jag absolut inte ville till. 

Minstabarnbarnets välkommen-till-världen-filt blev klar 10.45 på julafton. Det kommer dröja ett slag innan jag gör mönsterstickning igen …

Jag har firat en lugn jul. I mellandagarna har jag varit mycket för mig själv. För att jag vill och behöver. 

Det fanns en plan att jag skulle följa med sonen och lilla familjen ned till farmorn i Skåne men det ostadiga vädret satte stopp för det. 

2025 har varit ett omtumlande år känslomässigt. Jag har stått upp för mig själv både privat och på jobbet och jag trivs med att bo för mig själv och ha mycket egentid. 

Jag behöver tänka på det när de jobbiga känslorna kommer ibland, att jag blev ”över”. Att ”Alla andra har någon, alla andra gör … ”

Jag orkar inte med tillvaron ibland och behöver dra mig tillbaka, vila, landa och det är ok. Det är det fortsatta jobbet, acceptansen. 

Jag har hållt i med simning, vattengympan  och cyklat till jobbet, det bästa träningsåret på länge. Tacksam är ordet för 2025 och mitt nyårslöfte blir som alltid:

Var snällare mot mig själv.