Lördagspyssel

Denna lördag lockar inte direkt med några utomhusaktivitet, det blåser halv storm och känns kyligt.

Har väl inga direkta planer, har pratat med syrran en timme, alltid kul.

En av hennes döttrar gifter sig nästa lördag och vi pratade bröllopskläder. Jag kom fram till att jag ska ha en klänning jag köpte förra året. Den har redan varit med på ett bröllop fast i en annan del av landet, så den blir ju ny här. Återbruk, det är ju poppis nu och det känns bra att ha kommit fram till det.

Ska också skjutsa Lilla systern som ska på fest efter jobbet, hon gör bruduppsättning idag. Pingsafton, det är väl en riktig ”giftashelg”??? Nåväl. Hårnålar är säkert grejen i den här blåsten.

På gården råder lite aktivitet, förra veckan hittades ett farligt föremål mellan två av husen, det blev en stor insats och nu sätter polisen upp kameror. Vi hade årsstämma i föreningen häromdagen och ska nu starta Grannsamverkan. Det känns ändå tryggt att prata om det och göra det man kan, känns som en bra förening. I min uppgång är alla väldigt trevliga, pratar och hejar när man ses och de har hjälpt mig tillrätta när jag undrat över något. Bra start i alla fall.

Så, en lugn lördag. Kanske Minstabarnbarnet droppar in?? Hon är alltid så välkommen!

Processa hit och dit

Att gå från tvåsamhet till att leva själv är då sannerligen en process. En process som jag mitt inne i. Har bestämt mig för att vara snäll mot mig själv, har liksom ett ”Hanteras varsamt”-mode inombords. Försöker i alla fall.

Kan gå från sprudlande glad till ledsen och tvivlande på fem sekunder. Kastas hit och dit i både tankar och känslor, jag vet att separationer, en förlust, triggar hjärnan på samma sätt som sorg. Och när jag tänker på att man ibland säger att sorg är randig så tja, mitt i det är jag.

Ledsenhet och tvivel står inte för att jag fattat fel beslut, jag har gjort rätt. Men det är ovant, nytt och lite läskigt. Faktiskt. Det tar tid.

Jag tog mig tid att åka ned till min bästa vän som är på västkusten i sin stuga. Där landade jag mjukt några dagar, kunde sova ordentligt, vi badade i havet, pratade i timmar och många varv på stickningen blev det. Väldigt skönt och härligt.

Nu är jag hemma igen och det är mycket på jobbet, det blir långa dagar och ja, jag ser fram emot att vara ledig igen på fredag. Längtar till semestern, att bara kunna vara utan krav och måsten.

Igår hängde jag med Minstabarnbarnet ett par timmar. Bästa aw.n i världen. Här och nu och bara det.

På egna ben

Från och med klockan tio idag är jag inte längre husägare. Alla köpebrev, avräkningar och andra papper är signade. Nycklar överlämnade.

Regnet öste ned när jag gick dit. När det var klart hade det spruckit upp, jag sa hejdå till Hjärtat, vi kramade om varandra. Solen sken hela korta promenaden hem. Symboliskt.

Sen grät jag en stund, ringde en vän och drack en kopp kaffe. Och somnade i soffan, helt slut.

Tolv års förhållande är över. Från och med idag levs livet i ett annat kapitel. 

På egna ben.

Äntligen lite värme

Det har varit varmt ett par dagar, så skönt, så skönt. Har ställt ut lite blommor på stora balkongen men är beredd att flytta in dem om det blir kallt igen. Vilket det ser ut att bli redan i morgon.

Igår städades huset och det blev så skinande rent och fint. Heders till städfirman. 

Skönt att leja bort flyttstädningen. Uthuset och garaget städar vi själva, det känns bäst så. Loftet är tomt så när som de gamla redskapen och några verktyg som följt med var gång huset bytt ägare. Från början var huset smedens bostad, sedan blev det utökad verksamhet med sädesmagasin på loftet och bageriet som låg bredvid, de diskade sina mjölkkannor i ”mellanrummet”. Det står en gammal Aga-spis kvar där och brunnen där de spolade. Som sagt, lite finns kvar från förr i tiden. Nu får det unga paret som köpt huset förvalta det vidare.

Har varit på vattengympa efter jobbet idag. Styrketräning med hantlar i vattnet, man har en flytdyna runt kroppen. Det är tungt ska jag säga, man får ta i och det är ju meningen. Skönt pass efter jobbet. Det tar ca fem minuter att cykla till badhuset så ja, det är nära. Kan inte skylla på att det är krångligt att ta sig dit i alla fall.

 Balkongfix pågår.

Mitt i maj

Dagarna går och överlämnandet av hus närmar sig. En vecka i dag. Förra helgen röjde jag på tomten och gjorde lite fint. Inget överdrivet men jag vill att det ska vara fint när de nya kommer. De kom till huset på söndagen och vi visade runt. Sist de var på plats var det snö så de blev glatt överraskade av allt fint som vuxit upp. Tulpanerna och äppelträdet blommade som aldrig för, ja det är fint

Veckan på jobbet har varit hektisk och tålamodsmuskeln har stretchats varje dag. Det har varit en hel del missförstånd och lite oklara direktiv vilket gör att det uppstår gnissel här och där. Inte konstigt i ett pressat läge men det drar sådan energi. I onödan. 

Sent igår kväll lyckades jag lösa upp några knutar och jag hoppas det ger bra resultat. För en gångs skull pekade jag med hela handen, det är inte jag som ska göra det men nu gjorde jag det och det var en bra känsla. Får väl be om ursäkt efteråt eller nåt om det behövs. Jag gick i alla fall på ledighet utan skav inombords och frågetecken hann bli utropstecken. Framåt ska vi.

En spisreperatör har varit här idag och bytt ut klockan i spisen. Det som inte skulle gå att göra förut gick att göra idag och nu håller jag tummarna att klockan går som den ska. Tada!

Reperatör’n var en trevlig prick och nynnade hela tiden när han meckade. Det gjorde mig på gott humör!

Först hade jag ju simmat och satt på fiket när han ringde. Tur det var nära!

Minstabarnbarnet fyllde fyra år i onsdags så jag var på grill-kalas, så trevligt. Alla mina ungdomar var där med respektive, sist det hände var i julas så varm i hjärtat åkte jag hem sen. Bra-saker, samlar på dem.

Fix på tomten, Rosa huset.

 Balkongfix på min gata i stan.

När man landar mjukt

Igår var jag ledig och efter morgonsimmet åkte jag ut till Rosa huset. Det tar aldrig slut känns det som, sorterar, slänger och skänker. Mellan varven blåste det stormbyar med kraftiga skurar, det jag packat på släpet höll på att blåsa bort. Sen, plötsligt, var det sol och varmt igen. På eftermiddagen var släpet fullt och det bar av mot återvinningen. Först en stopp på Returen där man lämnar grejer som kan användas, elektronik och miljöavfall. Sen upp på rampen och sortera soporna. Skön känsla när det var klart. Jag packade bilen full med krukor och blommor som jag ska ha på balkongen, sen var jag slut för dagen.

Idag har jag haft en vilodag. Har lunchat hos en kompis, det var så varmt att vi kunde sitta ute och äta. Framåt eftermiddagen mulnade det på och vi flyttade in i växthuset, där var det varmt och skönt. 

Min kompis är min bästa trädgårdsvän, vi har inspirerats av varandra, ger tips och utbyter råd. Nu fick jag med mig en liten klätterhortensia hem, den ska jag forma runt ett växtstöd, får se vad den tycker om balkonglivet.

Den här lördagen landade mjukt i mig, det behövde jag.

Sol i morse, så skönt. Här intogs morgonkaffet till fågelsång. Gillar’t.

I bakgrunden skymtar växthuset där eftermiddagskaffet intogs. Fint ställe.

En valborgsmässoafton

När vissa jobbar halvdag och planerar middag med firande, jobbar jag som en iller hela dagen och ägnar kvällen åt att organisera klädkammaren.

Singelliv. Påsken var första prövningen då inget var som vanligt men då röjde jag som mest i huset, blev trött och sov massor.

Idag känns det … annorlunda. Ovant. 

Nu var det ju jag som var drivande i  det här men för den sakens skull går det ju inte obemärkt förbi. Många tankar och känslor hanteras i den lilla lägenheten i stan. Om 23 dagar lämnas nycklarna till Rosa huset över och ja, sen är det verkligen slut på den tiden. 

På fredag är min lediga dag och med röd dag i morgon betyder det långhelg. Långhelg med blandad kompott. Barnbarnshäng, åka till tippen och återvinning med grejer från huset, lunch med kompis på lördag och ett och annat dopp. 

Men idag är idag och om en liten strax är det äntligen ordning i klädkammaren. Alltid något!

Over and out.

En helg att minnas

I fredags fyllde Största Systern 38 år. Hoppla hej, att jag har en sån stor tjej.

Det ville vi ju fira så jag och systrarna planerade ett dygn i storstan och gav henne endast en hint om att något skulle ske. Hon fick inställsetid och en packlista i påskägget och i fredags hämtade vi henne vid 14-tiden.

Vi styrde kosan till Lidingö och hann med ett snabbt stop för att byta om och skåla i bubbel innan vi tog en taxi in till stan.

Tjejerna hade bokat bord på Asian Post Office - asiatisk mat och goda drinkar. Kan vara det godaste jag ätit och druckit på mycket, mycket länge.

Sen till huvudnumret - en show med Celeste Barber, en komiker från Australien. Hon gör t ex succé på Instagram genom att göra parodi på kändisvärldens selfies. Jag har följt henne länge precis som tjejerna så det var en mycket lyckad present. Vi skrattade så mycket så det kändes i magen dagen efter. Vid showens slut fick hon stående ovationer, mäktigt i ett fullsatt Waterfront. Vi avrundade kvällen vid Största Systerns köksbord, bubbel och babbel, sen så vi gott alla fyra.

Igår gjorde vi ingenting mer än bara umgicks, pratade och åt långfrukost. Vi tog en långpromenad i finvädret, jag längtade ”ut på berget” med utsikt över Värtahamnen, Kaknästornet och Fjäderholmarna, hann sitta en stund och njuta i finvädret. Sen var det dags att rulla hemåt och släppa av det nöjda födelsedagsbarnet och jag och Lilla Systern avslutade med att äta middag på lokal innan vi gick var och till sitt. Nu bor vi så nära varandra och har parkering precis mitt emellan oss. Perfekt!

Idag har det varit lugna gatan. Jag var på ett vattengympapass men sen bara tagit det lugnt. Stickat, kollat serier och gosat med katten. Laddar för kortvecka, klämdagen är min lediga fredag så ja, kort vecka blir det. Skönt tycker jag. Mer husröj är att vänta, det sista nu. 

Bubbel och babbel på Lidingö.

Waterfront. Vi satt högt upp.

I kön.

Lördagen bjöd på finväder minsann! Äntligen.

Påsk. På sitt vis.

Den här påsken ägnas åt att röja i Rosa huset. Jag tog med mig det jag ska ha i lägenheten men det blev en del kvar. Kattvindar, källare, uterum, ett helt uthus med loft. Jo men grejer finns det …

Det är något befriande i att rensa. Jag tror ju att man även rensar mentalt när man håller på, liksom stuvar om, gör klart och gör plats för annat.

Igår när jag var jag gjort klart för dagen åkte jag hem till Store bror med sambo på hemvägen och blev bjuden på lite påskmat, så mysigt.

Idag tog jag en vilodag, det regnar och är grått så perfekt dag för det. Och ryggen behöver vila.

Har grejat lite på köksbalkongen, det går ju bara inte att låta bli ”trädgårda”, inte ens på en gata i stan. Nu väntar jag bara på lite värme så blir det en perfekt frukostbalkong.

Alltid er’e nåt!

När jag flyttade in i lägenheten köpte jag en ny spis. En induktionsspis. Jag fick mycket god hjälp i spisaffären, kan ju bero på att jag även köpte dammsugare, Micro, kaffebryggare och en mjölkvisp. Allt på samma gång.

Nåväl.

Jag var förberedd med bild på spisuttaget och gamla kontakten, en vill ju att det ska bli rätt.

”Du behöver kolla att nollan är framdragen i uttaget”.

Jahaja.

Jag förmodade att jag inte kunde kolla det själv men en elektriker skulle jag väl kunna trolla fram?

”Vill du ha installation” frågade expediten.

”Mnjaaaa, är det inte bara att sätta i kontakten? frågade jag. Och det var det. Sa hon.

Lång historia kort. Elektriker kollade nollan. Check på den. Spisen kom. Hermetisk tillsluten med frigolit och plast. Jag slet, drog och kämpade och till slut kom den loss. 

Tada!

Tada så lagom en sekund senare när jag hittade sladden. Utan kontakt. Jag hade glömt att fråga om spisen hade en sladd MED kontakt. Det hade den inte. 

Store Bror räddade sin ömma moder genom att trolla fram elektriker nr 2 som kom en lördag och meckade fast en annan sladd. Med kontakt. Sen kunde jag ”bara” sätta i kontakten.

Ja och så var det frid och fröjd i ungefär två dygn när jag så när missade en buss för att spisklockan gick fel. Den sackade efter. Mycket märkligt. 

Efter lite trix, testande och kollande är det då konstaterat att jo, klockan sackar. Så vill jag ju inte ha det utan åkte tillbaka till spisaffären, det gick nämligen inte att ringa dit. Smart!

Där blev jag hänvisad till elektrolux support och det var ungefär lika lätt att hitta ett nummer dit som att åka till månen. Till slut fick jag napp och ett långt, mycket förvirrat samtal senare, fick jag då besked att en reparatör skulle kontakta mig som idag för att komma överens om en tid för klockfixning.

Jo. Han ringde. Och konstaterade att det nog inte går att göra något åt. 

”Det blir så på en del spisar har vi märkt, det hjälper inte att byta ut (vad det nu är de skulle byta ut).

”Det är något med tidszoner”???

”Eeeeh? Finns väl ingen tidszon som går för sakta??? Tid är ju vad det är??”

Jag har nu två val.

1. Acceptera att klockan går för sakta och få kompensation. Hur mycket kunde jag inte få besked om i rödaste rappet. Det skulle utvärderas. Kanske en tusenlapp. 

2. Reklamera spisen med allt vad det innebär. Välja en ny. Få hit den. Fixa med elektriker. Igen.

Spisaffären är inte så samarbetsvillig. Än. Jag ”råkade” ju nämligen köpa en tilläggsförsäkring som jag tycker ska falla ut nu. Vi tycker olika. I alla fall just nu.

Ska sova på saken, sånt här gör mig SÅ trött. Jag får skav inombords av sånt här. Grejer ska bara funka!

Men bilen går bra! 

Levererad inslagen spis ….

Sladden utan kontakt. Snopet!

Ja. Här står den. Just här visar den gradantal så fint. Törs man lita på det????