Gardinkollstroll

I kväll är kidsen kommenderade kökstjänst. Middagsfix på helt egen hand. Mamman, moi, ska äta middag ute med Bästa Resursläraren. Så förgyller man en tisdag i november. Innan stora julracet sätter igång och man knappt hinner andas förrän det är annandagen. Nu stressar ju inte jag (host harkel…) men om man jobbar ända in i kaklet 17.00 dagen före julafton så kanske det känns som lite julrace ändå. Ifall jag nu får för mig att byta till julgardiner, stöpa ljus och brodera ostgördlar…. Byta julgardiner kommer i alla fall gå som en dans för nu har jag nämligen koll på var de är. Hela året. Nytt grepp kan jag säga. Har hänt att de skakats fram lagom till påsk något år. Lite vuxenpoäng på det kanske? Gardinkoll!

En sån måndag?

Näe. Tristess ska med ont fördrivas och därför passade det ju bra att Största Systern ringde alldeles nyss och bjöd in till premiärvimmel på onsdag vid pass 1700 spik. Tada!
Dylika upptåg går före zumban…….
Ah. Jag som lovade mig själv att….. men.
När kidsen är med på olika upptåg runt om i världen hakar mamman på. Och premiärvimmel på ny restaurang vill man ju absolut inte missa. Alls. Nu är det alldeles på hemmaplan och Lilla Systern och Store Bror´n ska följa med. Här ska vimlas. Måndagstråket fick precis en guldkant. Gillar´t!

Ny vecka i sikte.

Efter veckor av stress, press och jobb som satan överallt var jag igår morse lite missmodig. Vilket var en underdrift: Jag var totalt vilsen i pannkakan, ledsen, trött och tänkte väl emigrera till Bahamas eller något.
Men si det gick inte kidsen, Hjärtat eller Bästa Väninnan med på.
De gav sig attan på att få den donnan på banan igen och därför befann jag mig efter ett litet tag i Västerås i ett shoppingcenter med Hjärtat. Kanske inte den rätta platsen för en hjärna med övertryck men jag gav det en chans. Det funkade! Bubblan sprack och jag kände mig som en "vanlig" människa efter en stund. Tyckte att det var riktigt trevligt och fyra små rätter på en kina-restaurang satt sen som en smäck.
På vägen dit och hem spelades det musik i bilen. Nogsamt utvald relaxmusik. Jorr´å! Jag somnade nog till på både dit- och hemvägen. Kul resesällskap…..
På hemvägen blev det ett stopp hos Bästa Väninnan och Fästmannen, kaffe och pepparkakor. Lite skratt, lite prat, lite tårar igen men mest pepp. Hemma i radhuset huserade Lilla Syster med kompisar, taccokväll med sovaöverplaner så mamman dirigerades hem till Hjärtat.
Det är så jag orkar!
Mina barn, mina vänner och Hjärtat. Som ser till, fast jag vacklar som tusan och ibland inte vet åt vilket håll jag ska vända mig, att jag orkar. För de låter mig inte ramla omkull utan finns där hela tiden. Man behöver inte alltid säga något, ha en lösning, för vissa saker finns det ingen lösning på, man måste bara förhålla sig. Det räcker att de finns. Och min blogg. Jag gillar min lilla låda och er som läser som peppar, hejar och finns!

F.R.E.D.A.G!!!!!!!

Om en strax ska den här donnan till provtagningscentralen. På fastande mage. Eeeeeeeeeh. En Cina utan morgonkaffe?

Just präcis. 

Inte kul alls. 

Men det är kul att det är fredag och fredagsmyset är inom räckhåll. Finally!

Jorå´så att…….

Ett gäng bostadsrättsgubbar har nu således fått rucka på sin tradition med onsdagsmöten till att bli torsdagsmöten. Det glunkades rätt så bra på mötet ikväll kan jag säga, för onsdagsmöten har de haft i 27 år…
Men jag har stått på mig. Går man på zumbalektioner så gör man! OCH man känner "sina" gubbar. Lite hembakat och lite fixade uppdrag kan få vilken "rutin-lasse" som helst att ändra sig.
Jobbar man så gör man det också. In masse. Heltid är en hel massa tid om någon frågar mig och för tillfället är den här donnan lite ur balans så kan hända att jobbet snurrar en del i skallen även nattetid. Inte bra. Inte bra alls.
Kan hända att det snurrar lite tankar om skolan också. Snart färdigsnurrat om det kan jag säga för det fungerar inte och en praktikplats ska vaskas fram istället. Nu är det inte gjort i brådrasket men att snoka reda på saker, undersöka, fixa och trixa råkar vara en av mina bästa grenar så. Vem vet? Kanske ungen har något att göra om en liten strax?
Det vore ganska trevligt och skönt, både för honom och den här mamman. Factually.
Med det skulle också Depp-trollet få sig en ordentlig snoksmäll och kanske släppa taget helt och hållet? Gör ingenting alls. Är oerhört efterlängtat. Faktiskt. Är inte så mycket för våld egentligen men när det gäller Depp-troll får man slåss med det man kan.
Någon undrar om det är jobbigt?!
Ja. Skitjobbigt. Men man har inte så mycket att välja på, det finns bara en väg, framåt, och jag måste ju tro på att det ska bli bra. För hur skulle det annars bli???
"Ja. Men. Det här med skolan då. Att det inte fungerar. Det måste ju vara jobbigt"?!
Eeeeeh.
Ja.
Skitjobbigt.
Som att slåss mot väderkvarnar kanske? Eller att åka Vasaloppet otränad. Simma Vansbrosimmet utan våtdräkt. Vansinnigt jobbigt.
Man får träningsvärk. Mjölksyra. Som ett brev på posten.
Och så bestämmer man sig. Det finns annat än skolan. Faktiskt. Man kan plugga närsomhelst i livet. Det behöver nödvändigtvis inte vara precis just nu och det finns annat att göra än att försöka trycka runda bollar genom fyrkantiga hål. Spela handboll till exempel. Laga mat. Bara göra sånt man är bäst på ett slag och bli glad igen. DET är grejen!
Sen ska tant sova.

Heligt

Den här veckan är "bara" två möten inbokade. Bestämde förra veckan att Zumban är helig och har därför fått ett gäng bostadsrättsgubs att flytta ett styrelsemöte från onsdag till torsdag. Tycker jag är bra jobbat!

Gott och blandat en söndag i november

Japps. Lördagen blev precis så lugn som jag tänkt mig. Radhusets samtliga invånare hasade runt i myskläder till pass 13.00 då vi drog på oss kläderna och åkte till ett frilutfsområde nära oss. Store Bror fiskade, Lilla Syster och jag lufsade runt i skogen och provade att fota med nya ajjfånen. Vansinnigt skönt.
Sen for Lilla Syster till pojkvännen, Store Bror spelade dator och jag åkte och firade Hjärtats bror som fyllde år. 51 år. Lika ung som jag alltså och vi hängde i samma tonårsgäng när det begav sig. Det var ju också så jag träffade Hjärtat en gång för 35 år sen…….
Nu satt vi där igen, in da house, åt mandelkubb, precis som då, och fnissade runt runda bordet.
Idag har orospöket slagit klorna i mig. Det där som kommer när tillvaron svajar som den gör när det är för mycket. Too much. Det gillar jag inte och den här dagen kommer att ägnas åt att försöka sortera tillvaron lite mer.
Sorteringen ska avslutas med glöggmingel hos Bästa fd Kollegan. I nya huset. På landet. Den här donnan ska andas skogsluft även idag och det kan ju bara bli bra!

Fiskevattnet.

Lugnare inne i skogen.

Där man trivs bäst. Store Bror i fiskartagen……..

En Lilla Syster på skogspromenad.

Ledig

Skönlördag. Inget planerat, inga måsten. Förutom att hålla tummarna för Hjärtat som spelar matcher idag. Pingis. Igår höll vi tummarna för Store Bror som spelade handbollsmatch och det räckte till oavgjort.
Jag har en latlördag. Beacaus I´m worth it! Drömmer mig bort till det här pläjset där jag satt för tre veckor sen……………….

En liten lista

Veckans fart: Raketfart.

Veckans möten: In alles med jobbmöten inräknade: 7. På tre dagar.

Veckans lugna stund: När jag svischade hem till Hjärtat i tisdags kväll. Räkmacka, bastubad och sen somnaisoffanpåtvåsekunder. Då var jag lugn.

Veckans middag: När jag kom hem sent i går kväll och Lilla Syster hade dukat, gjort ugnspannkaka, tänt ljus och jag och kidsen satt länge vid middagsbordet. Mat och prat. Det gillade mamman.

Veckans utbrott: I måndags kväll. Tror det gick att mäta på Richterskalan faktiskt. Men jag är inte långsint jag. Det gick över. Thank God! Orsaken har jag glömt. Eller så känns den fjuttig så här i efterhand. Kan vara så…… (det är jobbigt med hormonsvängningar. Faktiskt. Särskilt när tonåringarna har det också och man svänger SÅ ATT SÄGA i otakt).

Veckans insikt 1: Det tar tid att ta kål på ett depp-troll.

Veckans insikt nr 2: Det tar på krafterna att sitta med i en samfällighetsstyrelse som sekreterare liksom att sitta med i en bostadsrättsförenings styrelse. Krafter jag nog ska mobilisera på annat håll. Föreningslivet har fått ganska mycket av mig genom åren, funderar på om det faktiskt räcker nu????

Veckans gråa hår: Sitter på mig. Beslutet att sluta färga håret står fast. Jag klippte jag mig kort. Ännu kortare. Vääääldigt kort. Kände mig lite modig faktiskt. Eller galen?

Veckans bästa?: Ungarnas gapskratt när jag plockade fram fotoalbum från min ungdom.

"Så du såg ut"!

Hrmpf.

Jag var jättesnygg! Det var faktiskt modernt med glasögon som nästan var större än fejset, skjortor med STORA kragsnibbar, vida jeans och platåträskor. Så det så! Det är väl trevligt när ens avkomma ramlar ihop i soffan av skrattkramp för åsynen av ens unga nuna???? (Tji månadspeng säger jag…….)

Veckans sämsta: Huvudvärken. Skyll mig själv. Med raketfart kan det inte bli annat.

Veckans "detgörjagaldrigom": Bokar in 7 möten på en vecka.

Veckans tröstköp: En skön, stickad tröja från Lindex. Oops. Köpstopp är väl till för att hävas????

Veckans miss: Zumbapasset jag missade p g a ett möte i en nämnd förening. Jag behöver min Zumba så det kommer inte hända igen.

Summa summarum: Jag längtar efter helg, sovmorgon och helt oplanerad tid. 

Dagarna går i alla fall fort………….

Den här blogginnehaverskan jobbar heltid. Svårt att tro det då jag går ifrån jobbet emellanåt för att övervara läkarbesök med Lilla Systern, för att prata med en egen "överlevnadshandledare" och för att vara med på möten på Store Brors skola. Det är inplanerade möten med BUP, HAB, LSS-handläggare, Försäkringskassan, CSN coming up och så ringer Lilla Syster som spärrat sitt bankkort, banken måste ringas. Så ringer hon igen för internetet har tagit slut i mobilen efter åtta dagar vadihelafridenharhonladdatned? och Tele2 ska ringas. Kvällen är räddad. Också.
Jorå´så att………..  händer väl att jag funderar på att åka tillbaka till Cypern för ett halvår eller så.
Man är evigt tacksam för att ha de bästa kollegorna i världen som har ett tålamod av guld för den här logistikchefens virrvarr emellanåt……. eller jag menar, det tillstånd som råder i radhuset mest hela tiden. Någonstans inbillar jag mig längtar jag tills det lugnar ner sig. Faktiskt gör jag det!

Garanterat mötesfritt…………