onsdag, februari 17, 2016

När man pausat

Har jag slutat blogga? Nä. Tror inte det. Men det blev en paus. Semestern var välbehövlig. Så där välbehövlig att jag nästan fick ett ångestanfall över att behöva åka hem. Hade mycket väl kunnat tänka mig att stanna där i solen ett bra tag. Mmmmm, i en liten lägenhet, handla färskt bröd på morgnarna, bada lite, strosa på stranden, känna vinden mot huden, läsa, sitta och titta på folk på strandpromenaden. Sova när jag vill. Vakna när jag vill. Värmen gjorde gott för mina leder, det var längesedan jag var så smärtfri och det var en otroligt skön känsla!
Tiden går fort och nu har jag varit hemma i en och en halv vecka. Radhuset stod kvar, städat och fint och Store Bror förärade sin moder med tulpaner som välkommen hem-present. Glad blev jag. Sedan har jag jobbat, firat Store Bror som fyllt 20 år och umgåtts med Lilla N. Vardagspusslet läggs. Store Bror praktiserar och stortrivs. Lilla Systern med armen i gips stretar på sista terminen på gymnasiet. Just idag har jag krashat i någon slags förkylning med värk i hela kroppen och somnade på soffan klockan två. Har nyss vaknat, ätit en semla och så vansinnigt gott det kan vara!

2 kommentarer:

  1. Jag har saknat dig :) Vilken trevlig hemkomst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ezter: Tack! :) Ja det var mysigt att komma hem!

      Radera