lördag, november 16, 2019

Snigelfart och TID

Allt jag gör går sakta nu. I snigelfart. Jag vet att en del i min omgivning tycker att jag alltid är i snigelfart och ja, jag kan gå i sakta mak men i mitt huvud! Racerfart. Alltid ett, två steg före i tankarna. 
Nu är det mest luddigt i huvudet. Glömmer namn, vad jag ska göra, vad jag sagt för fem minuter sen och upprepar mig.   Tid. Jag har tid att tänka färdigt en tanke nu. En i taget. Om jag minns den ... ibland är det en otäck känsla, som att befinna sig i ett svävande vaccum och jag blir ledsen. Ledsen för att det är så uppenbart att hjärnan är så trött. Att återhämtningen mellan varven inte var tillräcklig. Övar på acceptans för situationen. Att vara snäll mot mig. 
Har också konstaterat att jag passar in i november - håret är lika grått som vädret. En matchning. Alltid något! 

1 kommentar:

  1. Det är bra! Snigla på.Är det det som behövs så låt det vara så. Helst ännu lugnare. Låt det ta tid nu, du har en underbar trädgård du kan njuta i! Sätt dig ute om det mot förmodan inte regnar, svep in dig i en varm filt och drick nåt varmt. Bara sitt där, men frys inte! Så lätt det är att dela ut sådana råd, men inte efterfölja dem själv 😇 Men det lät skönt, tyckte jag! Själv sitter jag mest inne, av ren lathet.
    Så grått som det var igår, det kan inget hår i världen matcha! Det blev inte ljust på hela dagen... Men idag skiner solen :)
    Ta hand om er <3

    SvaraRadera