måndag, september 25, 2017

På en stubbe i skogen

Måndag. Say no more. Förmiddagen var hemsk. Ville verkligen bara dra täcket över huvudet och gömma mig. Vara liten och vaggas, slippa jobbiga saker, att vara stark. Masade mig till jobbet ändå och tja. Var där. Tills det blev besökstid och dags för snusleverans. Rätt sort den här gången, skönt när man gör rätt. 
Skönt att vara där, jobbigt att bara vara åskådare, att inte kunna svinga något magiskt spö över alltihop och vips, lever vi lyckliga i alla våra dagar. Men nä. Livet funkar ju inte så. Jag tänker att det "kommer inte alltid att kännas så här". Det är ju föränderligt tack och lov. Vi hoppas helt enkelt på bättre dagar, det gör vi och så åkte jag till stora shoppingcentret för att köpa skor. Dum idé. Men alla säger att vi ska ska göra vanliga saker och leva på liksom. Köpa skor är verkligen vanliga saker men jag fick plötsligt hörsel- och synrubbningar mitt i en provning och förstod ju att det var stressymtom som slog till. Det blev en  stund på en stubbe i skogen istället. Verkligen inte en vanlig sak men behövligt. Att hinna ikapp mig själv. Det var skönt!   

8 kommentarer:

  1. Man försöker vara stark och bra mantran hjälper. Okej med stubbar för dig. Hellre skor för mig. KRAM!

    SvaraRadera
  2. Man önskar att det fanns något att göra som hjälper. Ni finns i mitt huvud och mitt hjärta, jag tänker så mycket positiva tankar jag kan och hoppas ni känner av det lite grann iallafall!

    SvaraRadera
  3. Haha, snus har jag också köpt i drivor. Ofta fel snus, som tagits emot under lite mutter. Roligast var när Alfred sa att jag skulle köpa General - som i det engelska uttalet - och jag gick glatt dit och frågade efter General - med det engelska uttalet. Tills jag blev varse att det fortfarande hette General - med det svenska uttalet ...

    SvaraRadera